Esset folkbildar: klimatkompensering

År 2017 stod bygg- och fastighetssektorn för 19 procent, motsvarande ca 12,2 miljoner ton, av växthusgasutsläppen i Sverige. Genom import av varor från utlandet bidrar sektorn även till utsläpp på ca 5,9 miljoner ton utomlands. Det är därför av vikt att byggbranschen tar sitt ansvar gällande klimatpåverkan. NCC blev år 2010 det första byggföretaget i Sverige som tog initiativet att klimatkompensera.


En Lidlbutik i Visby ska bli Sveriges första Netto-Noll byggnad. Foto: Linkarkitektur


Vad är klimatkompensering?

Personer eller företag som orsakar utsläpp kan, genom betalning för att en ekvivalent mängd utsläpp ska minska på en annan plats, klimatkompensera. Kompensationen kan ske på två olika sätt: köp av utsläppsrätter så ingen annan part kan använda dessa, samt pengagåvor till hållbara ändamål. Dessa ändamål kan exempelvis avse en satsning på förnybar energi eller trädplantering.


Det finns för- och nackdelar med klimatkompensation, nedan listas några av dem:


Fördelar:

  • Kompensationen kan fungera som ett stöd i satsningen på ett klimatsmart samhälle. Företag som väljer att investera i exempelvis förnybara källor kan på så sätt bidra i utvecklingen av dessa, vilket blir extra tydligt i fattigare länder.

  • Genom att utsläppen blir mer markanta samt bidrar till reflektion när de tar form i en kostnad, bidrar det till en strävan att dra ned på de individuella utsläppen. Kompensationen brukar i praktiken innebära att den som står för utsläppen kan betala en frivillig avgift på koldioxiden.


Nackdelar:

  • Finns en risk att företag köper sig fria från sitt ansvar mot ett mer hållbart samhälle, istället för att satsa på beteendeförändringar och teknikförbättringar.

  • I vissa fall skulle motsvarande klimatnytta skett även utan kompensationsprojektet.


Noll CO2 byggnader:

Istället för klimatkompensering finns även klassificering av byggnader som är mer hållbart byggda. Ett av de senaste satsningarna är certifieringen NollCo2. Sweden Green Building Council (SGBC) har framtagit certifieringen då de vill delta i resan mot en klimatneutral byggsektor. NollCo2 bygger vidare på certifieringarna: LEED, BREAM-SE, Svanen och Miljöbyggnad. Dess syfte är att en ny byggnad ska besitta en klimatpåverkan av netto-noll.


Klimatpåverkan i denna certifiering delas upp i två delar: inbyggd- och operativ klimatskuld. Stegen från utvinningen av råmaterial till sluthantering och dess växthusgasutsläpp, motsvarar den inbyggda klimatskulden. Utsläppen som orsakas av energi- och vattenanvändningen i byggnaden motsvarar den operativa klimatskulden. Genom en effektiv byggnadsutformning, miljösmarta val av material såsom återanvändning samt klimatsmarta entreprenörer och leverantörer kan klimatskulden minskas.


Den inbyggda klimatskulden ska, enligt Netto-Noll modellen, minskas till 70 procent som mest. Skulden som återstår på 30 procent ska återbetalas genom:

  • Ett överskott på den förnyelsebara elen som finns installerad.

  • Att åtgärder tas för att effektivisera energianvändningen i de existerande byggnaderna.

  • Om ovanstående inte skulle räcka, så används klimatkompensering enligt SGBC:s krav.


Den första Netto-Noll byggnaden i Sverige håller just nu på att utvecklas. Lidl kommer bli de som flyttar in i den färdigställda byggnaden på Gotland. För att nå upp till certifieringskraven kommer byggnaden bland annat ha solceller på butikens tak och energisnål belysning.


Allt detta låter jättebra i teorin men hur ser det ut i verkligheten? När Hammarby Sjöstad byggdes var ett stor fokus på just hållbarhet och energieffektivisering. Man hade som mål att energiåtgången i de färdiga husen skulle vara 60 kWh/m2. När projektet sedan stod klart var energiåtgången mer än det dubbla. Enligt Nils Brandt, lektor inom industriell ekologi på KTH, var de målen man hade satt orealistiska sett till tekniken som fanns när bostäderna uppfördes. En del tidigare byggprojekt har således inte riktigt nått upp till de optimistiska mål man haft. Det återstår dock att se hur NollCO2 utvecklar sig.


Regina Rutegård


Annons

Annons

Vote in the union elections

Senaste artiklarna