Bilden av S

“S-ingenjören – skapelsens krona. Gudarnas gunstling, så Stark, Stor och Sann.” heter det i sången som avslutar varje gasque. Bland S-sektionens medlemmar råder det ingen tvekan om deras egen förträfflighet. Men är det en uppfattning som delas av andra studenter på KTH? Vilka program har egentligen bäst – och sämst – anseende? Och vad har folk för fördomar om Samhällsbyggnad? För att ta reda på det gav sig Esset-redaktionen ut på Campus för en fältundersökning.


På KTH finns det 22 sektioner och närmare 40 utbildningar som man kan läsa. Om du blev förvånad över det så är du inte ensam. De flesta vi frågar gissar att det finns ungefär hälften så många. Uppenbarligen är det många som glöms bort (sorry Flempan), men låt oss inte ödsla mer tid på dem. När vi ber folk nämna de första programmen de kommer att tänka på så är det vanligaste svaret Farkost, tätt följt av Teknisk fysik och Arkitekt. Kanske är det den senaste tidens kontrovers kring deras sektionslokal som gör att Flyg är ständigt närvarande i folks tankar?


Att Teknisk fysik nämns så ofta är kanske inte lika konstigt. Nästa fråga vi ställer är nämligen vilket program som är creddigast att plugga, och här får det överlägset flest röster (även om de flesta först svarar det program de själva läser, speciellt folk från Maskin av någon anledning). Att det är hög intagningspoäng samt mycket och svår matte verkar imponera på de flesta. Näst flest röster får Indek, även om det är lite kontroversiellt.


– Jag fick lära mig redan under mottagningen att man inte ska respektera Indek, säger Daniel som läser sista året på Datateknik.


Arkitekt är också en vattendelare. En anrik utbildning med ett eget nybyggt hus centralt på campus, men samtidigt frågar man sig alltid vad som egentligen pågår där inne när man går förbi och tittar in genom de stora fönstren. Det får några röster i kategorin creddigast program, men nämns också när vi frågar om vilken utbildning som är lalligast.


– Många man pratar med har fördomen att det är väldigt flummigt och att vi inte gör så mycket på dagarna, säger Felicia som läser första året på arkitektutbildningen. Hon avböjer dock att kommentera om det stämmer, så mysteriet kvarstår.


Det brukar sägas att Samhällsbyggnad liknar Arkitekt, fast mer tekniskt. Innebär det att folk har en lika delad syn på S när det kommer till spektrumet creddigt–lalligt? Tyvärr är bilden mer ensidig, det verkar råda konsensus om att Samhällsbyggnad är lalligt. Faktum är att det får flest röster av alla program, och då måste vi nämna att de vi intervjuade inte visste från början varifrån vi kom (ja, en hel del fall av pinsam stämning uppstod). Shoutout också till FoF och FumFf som fick varsin röst på denna fråga, men som annars ofta tyvärr verkar glömmas bort. Andra program som folk tycker verkar lalliga är Medieteknik, Energi och miljö samt Civilingenjör och lärare.


Vad är det då som gör Samhällsbyggnad så lalligt? Det verkar vara svårare att sätta fingret på. Kanske kan det lösas med lite bättre PR.


– De jag har träffat från Samhällsbyggnad säger alla att det är lite lalligt, säger Alex som läser andra året på Elektro.


Även om sådana kommentarer inte gör några under för programmets image, så verkar det största problemet snarare vara att det uppfattas som tråkigt. “Lalligt” i det här sammanhanget ska kanske snarare ses som att det helt enkelt inte är så flashigt eller high tech.


– Om jag var tvungen att byta program så skulle Byggteknik och Design eller Samhällsbyggnad vara det sista jag valde. Helt enkelt för att ämnena verkar så tråkiga, säger Rita som läser tredje året på Energi och miljö.


– Jag känner till tre program på KTH: Teknisk fysik, Indek och Samhällsbyggnad. Av de tre vill jag allra minst läsa Samhällsbyggnad, jag vill inte jobba med vägar, säger Oskar som går Tekniskt basår.


Nu kanske vän av ordning invänder att man faktiskt kan jobba med annat än “vägar” efter att ha läst Samhällsbyggnad. Har folk verkligen så dålig koll på vad vi sysslar med? Nej, lyckligtvis verkar de flesta andra vi pratar med ha en bättre uppfattning om utbildningen.


– Jag tänker mig att det liknar det vi läser om. Fast lite mer korrekt och inte bara gissningslekar, säger Felicia från Arkitekt.


– Man håller på med bygg- och infrastrukturprojekt, men även en del juridik och ekonomi. Det går väl ut på att arbeta för att skapa ett hållbart samhälle, säger Jenny som pluggar fjärde året på Kemi.


– Ni är väl den typen av ingenjörer som Sweco anställer? Man gör någonting hos dem efter utbildningen helt enkelt. Lite osäker på vad dock, säger Daniel från Datateknik.


Vi skulle säga att du har förstått precis vad Samhällsbyggnad handlar om.


Och till sist, hur är bilden av folk som läser Samhällsbyggnad? Uppfattas de som lika tråkiga som programmet de läser? Som tur är verkar de flesta vi pratar med ha en positiv syn.


– Jag känner flera personer på S-sektionen, och de är alla snälla och trevliga, säger Jenny från Kemi.


– Det känns som att de är ambitiösa och bra på att knyta kontakter. Jag tror att de gör sig bra som arbetsledare i framtiden, säger Sebastian som läser Teknisk fysik.


– Min uppfattning är att det är kreativa människor som gillar att bygga med händerna och måla. De har nog också ganska bra ordning i garderoben, säger Edvin som läser tredje året på Energi och miljö.


Lite oklart vad “bra ordning i garderoben” ska betyda, men vi väljer att ta det som en komplimang.


– Den enda erfarenhet jag har av personer från Samhällsbyggnad är dejter, säger Alex från Elektro. De har väl varit trevliga och så, men…


Men vadå?


– De har inte varit så bra i sängen (skratt).


Om ditt senaste ragg var från Elektro så kan det med andra ord vara dags för lite självrannsakan.


Även om folk inte verkar se på Samhällsbyggnad som crème-de-la-crème bland KTH:s utbildningar, så verkar man ändå ha en bra bild av folk på S-sektionen. I slutändan är väl ändå det viktigaste? Smaken är som baken – delad. Du som läser detta kan säkert också komma på flera utbildningar som du absolut inte skulle vilja läsa. Och ingen tvingar dig heller att göra det. Att däremot ha ett dåligt rykte på Campus som otrevliga och dryga skulle kännas mycket värre.


Personerna i artikeln heter egentligen något annat.


Andreas Håård

Skribent

Linnea Maurin

Illustration

Redaktionen

Intervjuer



Annons

Annonsera med ESSET

Senaste artiklarna

Annons