Klichéer i nybyggda bostadsområden

För några veckor sedan skulle jag träffa en kompis i Norra Djurgårdsstaden. På väg med bussen dit lade jag märke till åtminstone två gym ur kedjan Puls & Träning, samt vad som kändes som ett tiotal mäklarkontor. Kort därefter befann jag mig i Barkarbystaden, och det var inte utan att en viss känsla av deja vu infann sig när jag inom loppet av några hundra meter passerade både mäklarkontor och flertalet gym, den här gången från Nordic Wellness och Fitness24Seven. Visst, det är kanske inte så konstigt att områden med sprillans nya bostäder har flera mäklarkontor, eller att människorna som flyttar dit vill ha någonstans att träna. Men dessa händelser fick mig att inse att många av våra nya bostadsområden är väldigt lika. Efter lite brainstorming tillsammans med resten av redaktionen kan vi nu presentera en lista med några av de klichéer man kan finna där. Mer än ett bostadsområde – en “stadsdel” Först och främst är det på sin plats med en rättelse. Våra nybyggda områden är så mycket mer än bara bostadsområden, de gör anspråk på att vara en integrerad del av resten av staden. Detta märks inte minst i namngivningen, där suffixet “-staden” omedelbart ska frambringa den rätta känslan och föra tankarna till klassiker som Vasastan. I vissa fall kan det vara befogat – Hagastaden och Hammarby sjöstad är båda exempel på platser som har en tydlig koppling till närliggande områden. Andra gånger kan det upplevas som mer krystat. Ovan nämnda Barkarbystaden har köplador som Ikea, Jysk och Jula som närmsta granne, och byggs på ett gammalt flygfält som isoleras från omgivningen av flera motorvägar. Andra “stadsdelar” av tveksam karaktär som kan nämnas i denna kategori är Järvastaden i Solna/Sundbyberg och Vegastaden i Haninge. Att sälja drömmen om det perfekta livet Men om dessa områden inte är stadsdelar i ordets rätta bemärkelse, hur ska man då sälja in dem? Enkelt – framhäv det avskilda läget som något positivt. Här får man stadskänsla samtidigt som naturen finns – om man så vill – ett stenkast bort. Vegastans slogan är exempelvis “en stadsdel mellan citypuls och skärgårdsliv”, medan Järvastaden är för dig som “vill bo skogs- och stadsnära utan kompromisser” och Barkarbystaden “är en urban plats där ett aktivt, hälsosamt och framåtlutat liv bor granne med natur, kultur och nya upplevelserika mötesplatser”. Bostäderna i dessa områden beskrivs med liknande utopiska formuleringar. Här hittar man det perfekta boendet, i sprillans nya ljusa lägenheter med kvadratsmarta öppna planlösningar. Självklart har alla bostäder egen uteplats, och varför inte komplettera det med en gemensam takterrass eller lummig innergård som också rymmer hotell för områdets bin? Att framhäva husens miljövänlighet är också en viktig del. Varenda hus är certifierat enligt standarden LEET Platinum Gold Ultra Plus Limited Edition, och displayer i trapphusen berättar stolt om hur mycket el solcellerna på taket genererar. 50 nyanser av puts på prefabricerad betong har aldrig framstått lika bra som nu. Samma utbud av service För att det nya området ska vara levande och urbant krävs såklart lite affärsverksamheter i bottenplan. Men då dyker frågan upp om vad man ska fylla dessa lokaler med. Som vi varit inne på tidigare är mäklarkontor och gym väl beprövade lösningar. Gym kan med fördel också placeras utomhus i någon av områdets parker, i nära anslutning till de obligatoriska padelbanorna. För att orka med all motion måste man äta också, ett behov som enbart tycks kunna stillas av sushi eller stenugnsbakat surdegsbröd. All service utöver dessa mest grundläggande behov är att räkna som en bonus. I Järvastaden kan du finna trygghet i att aldrig vara mer än 300 m från närmaste Puls & Träning. Bonuspoäng för två sushiställen längsmed samma gata. Den stora nackdelen med att bo i ett levande område med näringsverksamheter i bottenplan är dock att andra människor också kan tänkas vilja nyttja serviceutbudet. Om man inte står ut med tanken på det kan ett bättre alternativ för en BRF vara att helt enkelt låta sin lokal stå tom istället för att hyra ut den. Det mest kända exemplet på detta är förmodligen turerna kring kebabrestaurangen Midan vid Hornsbergs strand. Vad är egentligen hållbart? Nya bostadsområden vill gärna framstå som hållbara. Men en aspekt på hållbarhet tycks vara svårare att få till än de andra, nämligen det sociala. För att bli en integrerad del av staden (och därmed en “stadsdel”) är det viktigt med bra kopplingar till omkringliggande områden. Men vad händer om dessa områden inte är så trevliga? Här uppstår en tydlig konflikt med byggherrarnas ekonomiska intressen, vilket leder till motstridiga budskap – å ena sidan en stadsdel, å andra sidan helt avskärmad från resten av staden. Men tyvärr är det så spelreglerna ser ut. Kolla bara på Ursvik, där en planerad gångbro till Rinkeby redan fått lägenheterna att minska i värde med hundratusentals kronor. En annan fråga som kan vara svår att hantera är vilka som flyttar in i det nya området. Det är lätt att hänföras av alla WHOPs (Wealthy Healthy Older People) och DINKs (Double Income No Kids), så att man helt missar barnfamiljerna. Och då kan det hända att man underskattar behovet av skolor och förskolor. Allra längst gick detta problem i Hammarby sjöstad, där 109 barn saknade förskoleplats inför höstterminen 2010: – Man trodde att det var människor som hade sålt sina villor som skulle flytta till sjöstaden. Men det har blivit väldigt många barnfamiljer och det finns inte tillräckligt mycket lokaler, sa Agneta Forsberg, utvecklingschef på förskoleavdelningen i Södermalms stadsdelsförvaltning, till SvD då. Många nya bostadsområden idag byggs som motprestation för att förstklassig spårbunden kollektivtrafik ska byggas ut till kommunen. Men man kan inte vänta med att börja bygga området tills att infrastrukturen är på plats, så de första som flyttar in får acceptera alternativa lösningar. Visst blir det fantastiskt i Barkarbystaden när tunnelbanan kommer dit 2026 (två år försenad). Tills dess får man åka matarbuss till pendeltåget. Eller ta cykeln och ställa den vid infartspark- förlåt, mobilitetshuben. Fast å andra sidan, bättre sent än aldrig. I Norra Djurgårdsstaden väntar man fortfarande på att den spårväg som skulle stått färdig 2011 ska börja byggas. För resor inom området finns stora ambitioner om hållbara transporter, där alla går och cyklar. Men avskilda geografiska lägen och ännu ej färdigställd kollektivtrafik gör att bilarna fortfarande måste få sin plats. Lösningen på denna intressekonflikt stavas gångfartsområde. Nu kan du tillåta biltrafik samtidigt som du ger sken av att prioritera fotgängare! Bara sätt upp skylten där det passar, strunt i om det är logiskt. I Norra Djurgårdsstaden finns till exempel en hel gata på 400 m som är gångfartsområde (Husarviksgatan). Vadå, bilister vet inte vad skylten betyder utan kör på som vanligt? Det löser sig nog ändå utan hastighetssänkande åtgärder. Det vore ju synd om framkomligheten för bilarna försämrades på riktigt. Inget kommunicerar “prioritet för fotgängare” lika mycket som ett staket som hindrar dem från att ta sig in i gångfartsområdet. Silverdal, Sollentuna. Tävla med Esset! Hur väl stämmer klichéerna in på våra nybyggda områden? Testa det med hjälp av Essets stadsdelsbingo! Se om du kan få bingo på brickan från vår instagram och skicka bilder på det du sett via DM. Förstapris: 300 kr presentkort på Brödernas Andrapris: 200 kr värdecheck till VOI Skicka in dina bidrag senast 18:e april! Andreas Håård Skribent

Klichéer i nybyggda bostadsområden