My Items

I'm a title. ​Click here to edit me.

Opinion: Gated communities - En rätt eller en orättvisa?

Opinion: Gated communities - En rätt eller en orättvisa?

Grindsamhällen är en populär boendeform för de allra rikaste i många länder utanför Europa. Det är problematiskt att trenden spritt sig till Sverige även om han förstår varför. Det menar Essets skribent Henrik som även studerar stadsplanering. Följande artikel är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna. Murar har varit med mänskligheten lika länge som vi har hakat på den här flugan om att ha städer och jordbruk. Muren har skyddat hem, rikedomar och viktigast av allt, liv. Genom mänsklighetens historia har muren varit en källa till trygghet. När det rubriceras nästan dagligen om brott och skjutningar i Sverige är det föga konstigt att människan ger efter för sin mest instinktiva drift, att gömma sig bakom en mur. Debatten om att bygga gated communities i Sverige har ökat i takt med att brottslighet och trygghet seglat upp som viktigaste valfrågan på svenskars sinne. Trygghet har blivit den viktigaste faktorn för svenskar när de letar bostad. Just nu håller Sveriges första gated community på att uppföras i Småland med trygghet och gemenskap som säljpitch. Gated communities, eller Grindsamhällen som det kallas på svenska, är bostadsområden som avskiljs från världen med murar och stängsel för att skapa en tryggare stadsmiljö för de boende innanför murarna. Konceptet gated community har alltid känts som något främmande för mig, något som finns i andra länder men inte här i Sverige. Jag kommer ihåg en resa med min familj då vi besökte en familjevän som var bosatt i Dubai. Som expat i arabemiraten bor man i gated communities, det är ett av många sätt att leva som hemma, fast i ett främmande land. Och jag kan förstå lockelsen med det efter att bott där några dagar. Innanför murarna fanns swimming pool och tennisbana. Det fanns personal som städade och tog hand om tvätt och alla inom murarna kände varandra. Man levde som på ett hotell fast det var ens hem. Varför skulle det vara fel att vilja bo med en pool man delar på med grannarna så kostnaderna inte är så höga och en padelbana där du och dina grannar kan spela varje helg utan att behöva köa med resten av samhället? Som individ kan detta vara ett rationellt beslut, du får lite mer trygghet i din vardag och du kan sätta guldkant på tillvaron med pool och gemenskap och städning, det är ju förstås dina hårt förtjänade pengar så varför skulle du inte kunna unna dig? Men det är just muren som ger mig ett sånt obehag, måste muren finnas där? Vad händer med ett samhälle där människor stänger in sig tillsammans med sina likasinnade i jakt på tryggheten? Några år senare var jag med min familj i Sydafrika. Sydafrika är ett av de mest ojämlika länderna i världen och det märktes tydligt. Husen hade höga murar med taggtråd, vissa med skyltar som sa att obehöriga skulle skjutas. Bredvid dem låg Townships, slumkvarter. Kontrasten blev som natt och dag. I Sydafrika bor den rika, vita befolkningen i husen ovan eller i gated communities samtidigt som de svarta bor i Townships, ett av Apartheids tydligaste arv. Apartheid, den systematiska segregationen Sydafrika gjort sig ökänd för och som officiellt slutade 1994 då Mandela tog makten har lämnat tydliga ärr i städerna. Genom murar förblir dessa gränser tydliga i städerna och det fortsätter apartheids arv. Sydafrikas etniska och ekonomiska klyftor manifesteras i fysisk form genom dess gated communities. När ett samhälle väl bygger upp dessa murar är de sen svåra att riva ner. Segregationen byggs in i stadsväven och skapar gränser som kan vara svåra att bryta ner. Människor delas upp i de som befinner sig innanför och de som inte gör det. Det är inte konstigt att frågan om gated communities florerar i Sverige i dessa tider. Rädsla och oro tvingar igång den där instinkten att söka skydd, gärna bakom murar och gärna med en stam som har ungefär samma socioekonomiska bakgrund som en själv. Men det har länge varit målet inom svensk stadsplanering att skapa ett jämlikt samhälle, något som inte görs med murar. Att vi i Norden har något som en allemansrätt där privat mark är tillgänglig för tillträde för alla avslöjar hur vi ser på öppenhet och rätten individen har till det gemensamma. Att flytta till ett gated community kan för individen verka vara ett tämligen litet beslut för att förgylla vardagen och känna lite trygghet. Men när allt fler börjar ta detta beslut kan konsekvenserna för samhället bli mycket mer långtgående. Börjar vi bygga murar öppnar vi upp för ett mer instängt samhälle och det är inte säkert att den asken går att stänga igen. Då vi alla kommer vara verksamma i samhällsbyggnadsbranschen är det viktigt att ha med sig detta. Om gated communities bara ses som en smart investering eller nästa stadsutvecklingstrend med god tillväxtpotential, missar man hur skadligt den utvecklingen kan vara för ett samhälle. För när vi står inför så många och komplexa problem som idag, ska inte lösningen vara att låta dagens kortsiktiga lösningar ärra våra städer för generationer framöver. Henrik Bergström Skribent Shakar Garmeny Illustration

Esset tries: Campus lunch under 50 SEK

Esset tries: Campus lunch under 50 SEK

It has happened again; you have forgotten your lunchbox at home. With only one day left until your next paycheck and your bank balance at a low 54 SEK, you sit hungrily in “Triangelparken” blankly staring into space. Do not despair, Esset is here to save the day! The editors went out on a field trip across campus last semester to find the best lunches fifty kronor can buy, now it's translated to English! T-Snabben: At the southernmost point, while still being able to claim that you are on campus, you will find KTH's hidden diamond down in the dark subway hole. Here, you will find frozen foods which you can often get on sale; mysterious baguettes that are smaller, harder, and more expensive than the ones on the rest of the campus; and above all - garlic bread for 10 SEK each. Danne tested the "T-Snabben classic": 6 bananas + garlic bread for a total of 46 SEK, a real bargain! 🍲 – Bang for your buck! Östra station Godis & Tobak: Here, you can find real super offers. For 25 SEK, you get the campus’s largest cheese and ham sandwich along with a coffee or drink if you are a student. We were drawn to their sausage with double mash and drink for 49 SEK. A real classic at a low price! Unfortunately, the mash is not served here "in these times". Andreas had to settle for a French Hot Dog with cheese and bacon sausage. Although this tasted good, there are better alternatives for 35 SEK. Restauranglabbet: This may very well be the test's most unknown restaurant. Housed across from Östra station and 7-Eleven, this is an unusual restaurant with organic and locally grown food, which sounds expensive. That’s because it is – the daily lunch costs 125 SEK (!). There is nothing here for the price-conscious to find. 🪑 – Nice sit-down environment Café Entré: Affordable lunch boxes are offered here, such as teriyaki chicken or pork fillet in mushroom sauce for 59 SEK. For a fifty-note, however, we got today's soup along with a piece of bread. Satisfied and full was Esset’s editor in chief. La Campus: One of KTH's faithful servants. La Campus takes à la carte to a whole new level and has generous opening hours. The soul of the old Järnvägsgrillen is alive within its walls. It turned out to be possible to get a whole kebab plate for only 50 SEK (usual price 90 SEK). Certainly not something we recommend, as it would be a disaster if La Campus started to go bankrupt. 🪑 – Nice sit-down environment KTH Stories: This nice and trendy lunch place inside the KTH Library offers many different lunch options, but unfortunately nothing within our budget. Yet, an honorary mention can be given to their ciabattas, which cost 52 SEK. 🪑 – Nice sit-down environment THS Café: At the upper entrance to Nymble is perhaps the coziest café on campus. The union building houses THS café with a cozy atmosphere and a clear touch of sustainability. 50 SEK can buy you today's soup or a hearty grilled sandwich. For those who have forgotten both their lunchbox and breakfast, we suggest the brunch buffet. A real hotel-like breakfast with scrambled eggs, sausages, waffles, and much more, for you who have 69 SEK to spend, of course! ⭐ - Best in test 🏅 - Esset recommends 🪑 – Nice sit-down environment Exresan S-kafferiet: (Editor's note: Exresan S-kafferiet closed in November due to corona. Hopefully it opens up again in autumn). In our favorite place on campus, Exresan has just opened its doors. For our 50 SEK, we could get two hot baguettes with brie and salami. Hopefully, lunch boxes will also soon be offered for 50 SEK. 🍲 - A lot of food for value 🏅 - Esset recommends Coffice: Coffice has quickly become KTH's coffee-pumping heart. However, what many may not know is that they also offer many tasty treats that are well suited for lunch. With a large selection of wraps and sandwiches that can be heated, a student can easily buy a drink and sandwich under 50 SEK. Esset’s Regina could buy a tortilla and soft drink for 50 SEK, but that amount only satisfies those who have eaten a hearty breakfast. Fika: The range of lunches at Fika by far surpasses its sister store, Coffice. Here is perhaps the most centrally located salad bar on campus. The one who has mastered the art of the deal can get one of the more affordable lunches here. Fika’s 10.90 SEK / hg price for its salad bar means that it outperforms the T-Snabben 12.90 SEK / hg, even with its student discount. A 50 SEK salad bar will satisfy even the hungriest of stomachs. Henrik managed to get a salad to the value of exactly 50 SEK (with minor roundings) and felt satisfied with 460 g pasta salad. 🏅 - Esset recommends Andreas Daniel Frida Henrik Kalle Regina Shakar Translation

Recorded Lectures - What Do the Rules Say?

Recorded Lectures - What Do the Rules Say?

The transition to home studies through Zoom made it possible overnight for teachers to easily record their lectures. For students this was a welcome aid in an unprecedented situation, with the obvious advantage of being able to go back and repeat certain parts of a course. But during the year that’s passed, it has become apparent that there are a lot of factors to consider before pressing the record button. Esset therefore decided to try and find out what rules that actually apply. During the first lecture of a new course there are always a few administrative questions to work out. When Zoom made its entry this became all the more obvious, while at the same time it added a few more factors to consider. One year later most of these issues have been resolved, but one question still splits the teachers of KTH – how to handle the recording of lectures. In every course I take, different rules seem to apply. When we started to study from home about a year ago, you could sense – despite all of the serious events going on in the outside world – a bit of enthusiasm related to the opportunities presented by the new technology. All of Zoom’s functionalities were tested extensively, as every lecture was filled to the brim with polls and discussions in breakout rooms. Naturally, every lecture was recorded as well – we have the technology! But as we returned after the summer break, it seemed like the honeymoon phase was over. Bureaucratic issues had surfaced, and students asking for lectures to be recorded were denied with the explanation of GDPR. The good times seemed to be over for now. Therefore the second study period came as a bit of a surprise, when the lectures in one of my courses were to be recorded. In the other course however, the lecturer kept insisting that recording was prohibited, despite the students’ best efforts to convince them otherwise. After christmas the situation has been similar – recorded lectures in some courses, no recordings in others. What should we expect as students? In order to get a better understanding of the different policies that obviously exist around KTH, Esset sent out a poll to some 20 different division heads (mainly part of the ABE school, but also some others, such as mathematics). Among those who responded, an overwhelming majority said that it was up to the course responsible teacher to decide if lectures should be recorded. Only a few responded that there was a division-wide policy for how to handle the issue of recording, which greatly explains all of the different opinions that we as students meet. Not surprisingly, the most common reason for recording lectures stated by those who do so was that they do it in order to aid the students with their learning. Some questioned however if any student actually sits down and looks through an entire recording, and wondered if shorter clips related to specific topics perhaps would be more effective. Another reason mentioned was that it was seen as convenient to have the lectures recorded, so that they could be used in case of illness in the future. As mentioned earlier, GDPR is sometimes stated as the reason for lectures not being recorded. But obviously, some teachers still record their lectures. So what’s the deal then concerning GDPR? First some short background: The legislation GDPR (short for General Data Protection Regulation) was introduced in the European Union back in 2018, with the purpose of regulating the treatment of personal data, so as to not violate the integrity of any individual. When a Zoom lecture is recorded, the names of those present are registered, and in some cases also their voices and appearances. GDPR then says that everyone present must agree to the collection of this personal data, and that they have the right to know the purpose of the collection as well as how the data is stored. During the past year concerns about safety regarding Zoom have been raised, mainly with respect to suspected ties to the Chinese government. But the version of Zoom that is used at KTH is separate from the rest of the software, and basically only has the interface in common with the “real” version. Instead, the video conferencing service is supplied by an organization called NORDUnet, whose task is to provide network services to research and educational institutions in the Nordic countries. Their servers are located in Stockholm and Copenhagen, and according to themselves the version of Zoom that they supply is fully GDPR compliant. Permission to collect personal data is handled by requiring all participants to consent to recording in order to stay in the meeting. But the main issue concerning GDPR is perhaps not the act of recording itself, but rather what happens to the file afterwards. The regulation also states that personal data only can be stored as long as it is necessary, and that the organisation that collects the data is responsible to make sure that it can not be accessed by unauthorized individuals. What is it that you actually agree to by pressing “Continue” in the dialogue box above? Most people would probably be OK with the recording being uploaded to the course Canvas page, so that it could be viewed by their coursemates. But have you also agreed to the recording being uploaded to the Canvas page for those taking the course in future years? Legally it is hard to motivate keeping the personal data for that purpose. Another possible scenario is if a student downloads the recording and then uploads it to for example Youtube. Perhaps not very likely, but such a case could result in hefty fines for KTH, meaning that the uploading of recordings to Canvas brings with it some risk. Even though some teachers that do not record their lectures mention GDPR as a contributing factor, the most common reason is the desire for students to participate “live” during lectures. These teachers share the view on lectures as an occasion not only for the lecturer to share their knowledge, but also as an opportunity for dialogue with the students – active participation through questions and discussions. In their opinion, a digital lecture should try to emulate its physical counterpart as closely as possible. A normal lecture held on KTH campus is never recorded, so why would you start doing that now just because it has been moved to Zoom? Sure, it is more simple to record now, but the main advantage of recording – being able to watch the lecture at a later time – is in direct conflict with the purpose of lectures according to these teachers. The risk of reduced student participation if you do not have to be present at the time of the lecture is obvious. What conclusions can be drawn regarding the issue of recording? When it comes to GDPR, there are no simple answers. The act of recording itself seems to be fine from a legal perspective, and is definitely appreciated by students. The problems arise when handling the recording afterwards, where there are some risks of GDPR violation. Besides GDPR, it is obvious that both those who record their lectures and those who do not have formed their opinion based on what they believe is best for students’ learning. It is hard to measure who is in the right, and it can also be done in several ways. Which student has had the “best learning”? Is it the one who remembers the most about the topic of the lecture, or perhaps the one who gets the highest grade on the final exam? How students’ learning has been impacted by studying from home will surely be the topic of countless research papers in the coming years, and the way an individual feels is the best way to learn may not be the most effective. For example, a recent study came to the shocking conclusion that lofi hip hop music - beats to relax/study to is not good to listen to while you study. Until researchers have caught up, we will have to accept that teachers’ opinions on recording differ, and – like so many other aspects of studying from home – make the best of the situation. Andreas Håård Writer

Esset 1 år - Genom vildmarken med försiktig tvärsäkerhet

Esset 1 år - Genom vildmarken med försiktig tvärsäkerhet

Och så var ännu en påskvecka avslutad. En vecka som för vissa är en välbehövd paus från plugget och kanske en första chans att ta sig ut ur idet som studentlägenheten omvandlas till varje vinter. För andra har det vankats ytterligare en omgång av ångestskapande omtentor och drömmen om att ta en promenad i stan med en latte i handen verkar mer avlägsen än någonsin. Men vi ska inte låta KTH:s förkärlek till att förkorta tenta-kuggande studenters ledighet slå ner oss. Istället fokuserar vi på det allt mer positiva som vi ändå har att se fram emot: våren, värmen och det ack så eftertraktade vaccinet. Lite mer av ett år av denna tid och allt vi längtar efter är...något annat än nu. I början av pandemin höll vi på med digitala kalas, lekte med zoom-bakgrunder, och hittade på coronaprojekt. Det som skedde var en spännande känsla av att leva mitt i historiens vingslag, där vi var nybyggarna som rörde sig över en aldrig tidigare brukad mark - “Nu jäklar ska vi göra det bästa av situationen och ta vårt ansvar”. Helt utan bryska ord från statsministern, reklam från 1177 på varje digital skylt eller maxantal i butikerna. Det var fritt fram att åka på de tomma bussarna, men ingen gjorde det. Inte ens jag med mitt tremånaderskort jag hann köpa en vecka innan skolans dörrar så obarmhärtigt låstes framför näsorna på oss. Inte en tanke gick till att det här kanske blir livet det kommande året och att vi skulle få pröva på alla svenska högtider i socialt distanserad tappning. Jag själv var nästintill tvärsäker på att vad som än händer så kommer det inte vara långvarigt. Så småningom utvecklades det till en sorts försiktig tvärsäkerhet: “Att det fortsätter till efter sommaren har jag svårt att se”, “Det tar flera år att ta fram ett vaccin så nu får vi leva så här ett tag”, “Nu vågar jag ändå säga att det värsta är bakom oss”. Gissa i vilken ordning det här har tänkts och hur många gånger. Ja, lärdomen kanske är att inte sitta och vänta på bättre tider. “Den som väntar på något gott…” har väntat för länge och tröttnat, nu är det nuet som gäller. Så, vad finns det för roligt som hänt den 11:e april? Inte mycket på 1900-talet i alla fall om man ska fråga forskare från universitetet i Cambridge som 2010 utsåg 11:e april 1954 till århundradets tråkigaste dag. Det bådar inte gott. Vilken tur då att Esset valde 11:e april som dagen att släppa sin hemsida och därmed sätta S-sektionens mediekonglomerat på kartan. Redan från början satt jag och skrev om min vision för Esset och klappade oss på axeln för det fantastiska arbete vi redan då hade åstadkommit. Men nu, nu ska axlar klappas på riktigt. Sedan hemsidan gick live har vi publicerat 54 artiklar, lagt upp 69 inlägg på Instagram och haft ett otaligt antal möten (typ 40). Vi anammade med andra ord coronavårens nybyggaranda och traskade på genom vildmarken som nuvarande tillvaro ändå är. För det tycker jag att alla i redaktionen förtjänar ett rejält tack! Jag skrev också i krönikan för ett år sedan om utveckling, att vi lovade att fortsätta utvecklas. Och under det år som har gått har vi haft utvärderingar och självreflektioner så det bara ryker om det. Hur smärtsamt det än är att säga det så visade det sig att jag hade jag stavat fel på samhällsbyggnad där hemsidans namn dyker upp, ett fel vi inte upptäckte förrän ett halvår senare. När det inte var lika kul att vara med i Esset längre så bestämde vi oss helt enkelt för att ha mer roligt, och där var det problemet löst. När artiklarna inte var lika roliga att läsa så…fortsatte vi skriva på samma sätt eftersom det är vi som bestämmer. Nä, skämt åtsido så vill även denna redaktion jättegärna veta vad sektionen vill läsa. Sammantaget tycker jag att det finns all anledning att fira Essets 1-årsjubileum. Vi kan fira att det finns en helt ny grupp på sektionen för skrivsugna samhällsbyggare, att sektionens medlemmar får möjlighet att läsa artiklar om allt mellan himmel och jord eller att redaktionen lyckats utveckla sig själv till något helt eget och skapat en gemenskap under tiden. Grattis till oss! Och även om det så klart är svårt att i dessa tider säga något bestämt om tiden som komma skall så måste jag ändå ta chansen att försiktigt men tvärsäkert säga: Framtiden är ljus! Kalle Mårtensson Chefredacteur

Inspelning av föreläsningar – vad gäller?

Inspelning av föreläsningar – vad gäller?

Övergången till att helt bedriva undervisning på Zoom gjorde det över en natt möjligt för lärare att på ett enkelt sätt spela in sina föreläsningar. För studenter var detta ett välkommet stöd i den nya tillvaron, med den uppenbara fördelen att man enkelt kan gå tillbaka och repetera valda delar av kursen. Men under året som gått har det visat sig att det finns flera faktorer att ta hänsyn till innan man startar inspelningen. Esset bestämde sig därför för att försöka reda ut vad som egentligen gäller. Vid den första föreläsningen i en ny kurs finns det alltid en del frågetecken kring det administrativa att reda ut. När Zoom gjorde sitt intåg blev detta än mer tydligt, samtidigt som en rad nya punkter att ta ställning till uppenbarade sig. Ett år senare har de flesta bitarna fallit på plats, men en fråga splittrar fortfarande KTH:s lärare – hur ska man göra med inspelning av föreläsningar? I varje kurs jag läser tycks olika regler gälla. När distansstudierna inleddes kunde man – mitt i den allvarliga samhällssituationen – ana en viss nybyggaranda kring den digitala undervisningen. Zooms alla funktioner testades flitigt, och varje föreläsning fylldes till bredden av polls och diskussioner i breakout rooms. Naturligtvis skulle varje föreläsning också spelas in – vi har teknologin! Men när höstterminen började verkade det som att smekmånaden var slut. Byråkratin hade hunnit ifatt, och frågor om inspelning viftades bort med hänvisning till GDPR. Festen tycktes vara slut för den här gången. Därför blev period 2 lite av en överraskning, då föreläsningarna i en av mina kurser plötsligt skulle spelas in. I den andra kursen fortsatte läraren dock bestämt hävda att inspelning var förbjudet, trots tappra övertalningsförsök från studenterna. Efter jul har det fortsatt på liknande sätt – inspelning i vissa kurser, blankt nej i andra. Vad ska man egentligen förvänta sig som student? För att få en bild av hur reglerna för inspelning skiljer sig åt runtomkring på KTH kontaktade Esset ett tjugotal olika avdelningschefer (främst på ABE-skolan, men även några andra, t.ex. matematik) och ställde några frågor. Bland dem som svarade uppger den absoluta majoriteten att det är upp till kursansvarig i varje enskild kurs att avgöra om föreläsningarna ska spelas in. Endast i undantagsfall hade man satt upp gemensamma regler på avdelningen, vilket till stor del förklarar variationen av förhållningssätt man möter som student. Av de lärare som svarade att man spelar in sina föreläsningar var det vanligaste skälet, föga förvånande, att man gör det som ett stöd till studenterna i deras inlärning. Vissa ställde sig dock frågande till hur många studenter som faktiskt sitter och kollar igenom en hel föreläsning i efterhand, och att kortare filmsnuttar för vissa specifika moment i kursen kanske vore mer effektivt. Ett annat skäl som nämndes var att inspelningar sågs som “bra att ha” inför framtida kursomgångar, ifall en föreläsare skulle bli sjuk med kort varsel. Som tidigare nämnt anges ibland GDPR som skäl till att föreläsningar inte spelas in, men uppenbarligen gör vissa lärare det ändå. Så vilka regler gäller egentligen kring GDPR? Först lite kort bakgrund: Dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) infördes i EU under 2018 och har som syfte att reglera behandlingen av personuppgifter, så att individens personliga integritet inte kränks. Vid en inspelning av ett Zoom-möte registreras namnen på dem som närvarar, samt i vissa fall även deras röster och utseenden. GDPR säger då att samtliga närvarande måste ge sitt samtycke till att dessa personuppgifter samlas in, samt att de har rätt att veta syftet med insamlingen och hur uppgifterna ska lagras. Under året som gått har säkerheten kring Zoom ibland ifrågasatts, och deras eventuella samröre med kinesiska staten har lyfts. Men den version av Zoom som används på svenska universitet och högskolor är helt frånskild resten av programmet, och delar egentligen bara gränssnittet med den “riktiga” versionen. Istället kommer videokonferenstjänsten från NORDUnet, en organisation som ansvarar för att tillhandahålla nätverkstjänster åt forsknings- och utbildningsinstitutioner i de nordiska länderna. Deras servrar finns i Stockholm och Köpenhamn, och enligt dem själva är tjänsten helt kompatibel med GDPR. Samtycke till inspelning ges genom att deltagarna måste godkänna att mötet spelas in för att kunna stanna kvar. Men den stora frågan kring GDPR kanske inte har så mycket att göra med på vilka grunder själva inspelningen sker, utan snarare vad som händer med filmen efteråt. Förordningen säger också att personuppgifter bara får lagras så länge det är nödvändigt, och att organisationen som samlar in dem är ansvarig för att se till att obehöriga inte kommer åt dem. Vad är det egentligen man går med på när man klickar på “Continue” i dialogrutan? De flesta är antagligen okej med att inspelningen sedan laddas upp på kursens Canvas-sida, och att den kan ses av deras kurskamrater. Men har man också gett sitt godkännande till att filmen laddas upp vid varje kurstillfälle de kommande tio åren? Rent juridiskt är det svårt att motivera lagring av personuppgifter kopplade till inspelningen så länge. Ett annat möjligt scenario är att en enskild student laddar ned videon och sedan lägger upp den på exempelvis Youtube. Inte så troligt kanske, men en sådan situation kan leda till höga böter för KTH, vilket gör att uppladdning av inspelningarna medför en viss risk. Även om vissa av de lärare som valt att inte spela in sina föreläsningar nämner GDPR som en bidragande faktor, så är den absolut vanligaste anledningen att man vill att studenterna ska vara med “live” på föreläsningarna. Gemensamt för dessa lärare är deras syn på föreläsningar som inte bara ett tillfälle för föreläsaren att dela med sig av sin kunskap, utan också ett tillfälle för dialog med studenterna – att de deltar aktivt och ställer frågor. I deras ögon bör en digital föreläsning försöka efterlikna sin fysiska motsvarighet i så hög grad som möjligt. Föreläsningar på plats på KTH spelas ju inte in, så varför ska man plötsligt börja med det bara för att undervisningen flyttas över till Zoom? Visst att det är lättare nu, men den största fördelen med inspelning – att kunna titta i efterhand – står i direkt konflikt med föreläsningarnas syfte enligt dessa lärare. Risken för ett minskat studentdeltagande om man inte måste vara med när föreläsningen ges är uppenbar. Vad kan man då dra för slutsatser kring frågan om inspelning? När det gäller GDPR kan man konstatera att det inte finns något enkelt svar. Att trycka på “record” tycks inte innebära några juridiska problem, och det uppskattas definitivt av studenterna. Problemen uppstår vid hanteringen av videon efteråt, vilket medför vissa risker för brott mot GDPR. Vid sidan av skäl som gäller GDPR är det uppenbart att både de som är för och emot inspelning av föreläsningar har intagit sin åsikt utifrån vad de tror är bäst för studenternas inlärning. Att avgöra vem som har rätt är dock svårt utan att mäta, och det kan dessutom mätas på flera sätt. Är “bäst inlärning” den som kommer ihåg mest när föreläsningen är slut, eller kanske den som får högst poäng på tentan? Hur studenternas inlärning påverkats av den digitala undervisningen kommer säkerligen utgöra underlag för otaliga forskningsrapporter de kommande åren, och det sätt man själv tycker är det bästa behöver inte nödvändigtvis vara det som egentligen ger bäst resultat. Exempelvis kom nyligen det chockerande beskedet att lofi hip hop music - beats to relax/study to tydligen inte är bra att lyssna på när man pluggar. Tills forskningen hunnit ikapp får vi nog finna oss i att lärarnas syn på inspelning går isär, och – precis som med så många andra delar av distansstudierna – göra det bästa av situationen. Andreas Håård Skribent

Ny grill vid L-huset

Ny grill vid L-huset

Eller Konsten att lura en samhällsbyggare Om du läser den här artikeln beror det förmodligen på att du varit inne på Instagram och suktat efter att kunna beställa nygrillade hamburgare i S-sektionens närområde. Tyvärr, kära läsare, begick du ett ödesdigert misstag. Idag är det nämligen första april! Men när vi ändå har dig här, varför inte passa på att lära sig lite om aprilskämtets historia? Aprilskämtets uppkomst är inte helt klart, det finns omdiskuterade källor som visar att traditionen kring att luras den första april kan ha haft spår redan från 1300 talet i Storbritannien. Fastställda belägg finns däremot först från år 1508 i Frankrike då den franska poeten Eloy d’Amerval skriver om aprilskämtet. Aprilskämtet tros ha kommit till Sverige under 1600-talet och handlade då om att lura andra att gå onödiga och korkade ärenden. Sedan dess har aprilskämtet utvecklats och bland annat använts flitigt i massmedia och av företag. Till exempel skapade Burger King den första april 1998 en annons för “Hamburgare för vänsterhänta” där ingredienserna ska ha roterats 180 grader. 1 april år 1957 visade BBC i en sändning att spagetti växer på träd i Schweiz och de påstod sig ha varit på plats i för att se spagettin plockas. Aprilskämt med samhällsbyggnadstema är lite mer sällsynta, men från utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm hittar vi ett exempel. 1949 rapporterade legendaren Lennart Hyland i radio att man hittat guld i samband med utgrävningen av gröna linjen. Det dröjde inte länge innan byggnadsarbetarna fick sällskap av personer ur allmänheten utrustade med hackor. Men även om aprilskämt (för det mesta) roar så sker det även andra nyheter denna dag som kan misstolkas som aprilskämt. Till exempel Google som avslöjade sin nya produkt Gmail 1 april 2004, eller Esset som avslöjade sin nya hemsida år 2020. Nu undrar vi: Anade du att det var ett aprilskämt eller har vi nu krossat dina drömmar om Järnvägsgrillen vid L-huset? ;) Daniel Wollberg Skribent

Filmer att lägga ned påskledigheten på

Filmer att lägga ned påskledigheten på

Två hela veckor in i fjärde läsperioden har somliga turen att få en vecka och lite till ledigt. Varför inte tillbringa den framför filmskärmen med Esset-redaktionens tips på filmer du kanske missat? Henrik: Dredd Dredd är ett högoktanigt spektakel till film som kommer hålla dig fängslad från början till slut. Filmen utspelar sig i en värld mer dystopisk än vår samtid, där mänskligheten bor i megastäder och allt annat är radioaktiv ödemark (ironiskt va?). Den skyhöga brottsligheten har gjort att lag och ordning enbart kan upprätthållas av Judges: poliser med befogenhet som domare, jury och bödel. Under ett rutinuppdrag fastnar Judge Dredd och hans otestade lärling i ett megatorn som kontrolleras av stadens mest hänsynslösa gangster. För att komma ut med livet i behåll måste de skjuta sig upp 200 våningar på fientlig mark utan förstärkning. Kommer de lyckas? Du måste helt enkelt se själv vad som händer. Filmen finns tillgänglig på HBO Nordic och att hyra på Viaplay. (Varning: Det finns en liten risk att filmen blandas ihop med Judge Dredd (1999) med Sylvester Stallone. Den filmen är grym men också mycket B så var försiktig när du letar) Regina : The Man from U.N.C.L.E. I denna film medverkar många kända ansikten såsom Armie Hammer, Hugh Grant, Henry Cavill och Alicia Vikander. När kalla kriget härjar får vi under 1960-talets början följa med när CIA-agenten Napoleon Solo (Henry Cavill) hjälper Gaby Teller (Alicia Vikander) fly från Öst- till Västtyskland, trots KGB-agenten Illya Kuryakins (Armie Hamm er) försök att stoppa dem. Senare tvingas de alla tre slå sig samman, för att hindra en kriminell organisation från att använda Gabys pappas kunskap inom kärnvapen. Trots deras olikheter måste de samarbeta för att undvika ett kärnvapenkrig. En riktigt spännande film med humor, mot slutet kommer även en oväntad twist! Filmen finns tillgänglig på Netflix, SF Anytime och Amazon Prime. Shakar: Inside out Som barn skyddas man av vuxna från den bistra verkligheten vi andra lever i. Men ju äldre man blir, desto mer börjar ens känslor och tankar påverka hur man ser världen. Den här filmen återspeglar just detta, varje känsla manifesteras som en karaktär inuti flickan Jennys sinne. Dessa bråkar inte sällan med varandra när hon försöker hantera sin nya tillvaro. De abstrakta känslorna förkroppsligas genom de knäppa karaktärerna Glädje, Vemod, Rädsla, Ilska och Avsky. Medan Jenny försöker lyssna på sitt hjärta, inser man att det är okej att vara förvirrad och osäker på dig själv. Insidan ut är mer än bara en barnfilm, det är en film som alla åldrar kan relatera till då dess handling relaterar till något som vi alla upplever. Så om den gångna Tenta-P inte gick som planerat, ta fram en näsduk och se Insidan ut för att bearbeta dina emotionella trauman innan du angriper period 4. Filmen finns tillgänglig på Disney+ och går även att hyra på Viaplay och Youtube. Henrik: Sunshine Sunshine är gjord av Danny Boyle, som även gjort Trainspotting och Slumdog Millionaire. Solen är döende och mänsklighetens enda hopp om räddning är ett skepp lastat med en bomb konstruerad av all jordens kvarvarande uran för väcka den döende stjärnan till liv. Skeppet är det andra som skickats, då det första misslyckades under mystiska omständigheter. När det första skeppet upptäcks och besättningen lär sig om varför det första uppdraget misslyckades stöter de på samma ondska som dömde den första besättningen. Kommer detta uppdrag misslyckas en andra gång och fördöma mänskligheten? Filmen blandar vacker cinematografi med tydlig inspiration från Kubricks 2001 och Tarkovskijs Solaris med nagelbitande spänning. Filmen finns tillgänglig på Disney+ för streaming. Kalle: The death of Stalin “The Death of Stalin” är en nattsvart satirkomedi som utspelar sig direkt efter Josef Stalins död 1953, och behandlar kampen som uppstod när alla de som stod honom nära försöker ta över makten. Filmen speglar det tragikomiska politiska styret i 50-talets Sovjet och de absurda situationerna som kunde uppstå när det finns paranoia som räcker tusen gånger om, och alla misstänker varandra som konspiratörer. Filmen blir ännu bättre av sin tunga stjärnensemble, med bland annat Steve Buscemi som Khrushchev, Michael Palin som Molotov och Jeffrey Tambor som Malenkov. Allt detta resulterade i en film där jag var tvungen att kippa efter andan av skratt genom hela sittningen. Filmen finns på HBO. Shakar: 9 9 handlar om en trasdocka i en postapokalyptisk värld som förstörts av ett krig mellan människa och maskin. Protagonisten “9” är en handsydd docka med en nia på sin rygg (därav namnet!). När han vaknar i denna skräckfyllda värld upptäcker han att det finns andra som honom, dockor med siffror på sin rygg. 9 möter 2 som berättar vad som har hänt med deras värld. 9 besitter en viktig roll då han bär på en disk som kan vara mänsklighetens sista hopp. Filmen finns tillgänglig på Hulu, men kan även hyras på Google Play och Youtube. Kalle: Snowpiercer Av Bong Joon Ho, samma regissör som gav oss 2019 års snackis “Parasite”. Snowpiercer är en dystopisk actionfilm som utspelar sig på ett långt tåg, som efter en apokalyps susar genom en frusen värld. På tåget har det utvecklats ett klassystem med en rik elit längst fram och de fattiga massorna längst bak. En man längst bak sätter igång en revolution som tar honom genom hela tåget där varje vagn är en helt ny värld. Det återspeglas i den oerhört ambitiösa scenografin som kanske är filmens största styrka. Snowpiercer har till och med gett upphov till en serie med samma namn som är aktuell med säsong 2 på Netflix nu. Värt att veta kan vara att filmen kan bli lite väl magstark när det kommer till de koncept som skildras, känsliga tittare varnas! Anja: Green Book Green Book är en verklighetsbaserad och Oscars-hyllad film som de allra flesta har anledning att se. Utöver dess djupa budskap om rasistiska strukturer så präglas den även av ett roligt manus och fina händelser. Filmen baseras på relationen mellan den välbärgade afroamerikanska jazzpianisten Don Shirley och den oborstade italiensk-amerikanske Tony Vallelonga, som under tidigt 60-tal får ett erbjudande om att agera livvakt och chaufför under Dons turné i den amerikanska södern. I och med att Tony precis blivit av med jobbet, samtidigt som uppdraget är välbetalt, så bestämmer han sig för att tacka ja. Inledningsvis präglas deras relation av motsättningar, som med tiden bryts ner i och med nya insikter och flera gemensamma nämnare som uppenbarar sig. Sakta börjar en vänskap växa fram på vägarna, i hotellrummen och mellan spelningarna. Filmen bjuder på fler än en tankeställare, glädje, förtvivlan och hopp och finns på Netflix. Se den! Om inte för din skull, så för någon annans skull. Henrik Bergström Anja Ericson Shakar Garmeny Kalle Mårtensson Regina Rutegård

Konsten att vinna tid - eller att grubbla över en tidsbubbla

Konsten att vinna tid - eller att grubbla över en tidsbubbla

Klockan är 10 minuter över 10. Jag rör mig genom E-huset på väg mot min mekanikföreläsning. Med blicken fäst i mobilen stegar jag fram samtidigt som Boom boom boom boom med Vengaboys dunkar på högsta volym i hörlurarna. Jag slår upp dörren (med lite onödigt mycket kraft) och släpper blicken från mobilen. Till min förvåning ser jag hur hela publikens ögon faller på mig och även föreläsaren framme vid tavlan vänder sig mot mig. Jag tar av hörlurarna och märker att det är knäpptyst i salen. Alla stirrar på mig som om jag precis sagt att jag ska hoppa av KTH och börja på Chalmers. Jag mumlar ett litet “hej” till föreläsaren och smyger upp längst bak och sätter mig. Den ena tavlan är redan fylld av mystiska bokstäver och siffror som jag misstänker att jag borde känna igen. Jag viskar till min kompis bredvid: “Har vi inte akademisk kvart?” “Tydligen inte”, får jag som svar. Denna händelse gav mig lite av en tankeställare. Var kommer akademisk kvart ifrån och varför existerar den? Vem tjänar på kvarten, läraren eller studenterna? För att svara på den frågan måste vi föreställa oss en tid innan mobiltelefoner och armbandsur. Då förlitade sig studenterna i de gamla studentstäderna Uppsala och Lund på klockorna i domkyrkan som slog varje heltimme. När studenterna hörde klockorna så visste de att de hade 15 minuter på sig att ta sig till sin nästa föreläsning. I det sammanhanget låter akademisk kvart som ett högst rimligt koncept men i dagens universitetssammanhang så leder begreppet akademisk kvart ofta till förvirring. I princip så kan du stöta på akademisk kvart i alla kurssammanhang förutom tentamen. Men användandet kan skilja sig från kurs till kurs och det är inte alltid det framgår vad som gäller. Det kan rentav hända att föreläsaren blir förvånad över att studenter glider in 13 minuter efter hel, trots att ingen information finns om att föreläsningen skulle börja hel. Ska man som student anta att akademisk kvart gäller om inget annat sägs? Är det föreläsarens ansvar att informera om huruvida akademisk kvart tillämpas i kursen? Det finns en enkel och solklar lösning som innebär att vi inte ens behöver ta ställning till dessa frågor. Namnet på lösningen är: avskaffa konceptet akademisk kvart. Om det står i schemat att föreläsningen börjar 10.15 så finns det inte några tvetydigheter. I och med ett nytt beslut från EU så kommer 2021 bli det sista året vi ställer om till sommartid. Kan 2021 också bli det sista året vi ställer om klockan efter akademisk kvart? I vissa sammanhang är det befriande att släppa konceptet tid. När jag bodde hemma tog jag tåget till skolan som avgick varje kvart. Mitt liv kretsade kring att hinna med rätt tåg för annars missade jag min vältajmade buss och förseningen var utom all kontroll. Nu bor jag vid tunnelbanan som avgår var femte minut och alla mina tidigare bekymmer är som bortblåsta. Men betyder detta att jag har vunnit tid? Om jag ska till skolan lägger jag mindre tid nu, både på reseplanering och själva resandet. Det måste väl ändå innebära att jag får tid över som jag kan lägga på annat? Eller? I teorin låter det som ett open-and-shut case, lägger man mindre tid på saker man inte vill göra, t.ex. åka tåg (no offense till er som läser transport), så har man “vunnit tid”. Men att vinna tid kan också tolkas som att man använder sin tid effektivt och får tid över. När man har “ont om tid” innebär det egentligen att man arbetar effektivare med den tid man har. För att förklara vad jag menar måste jag först berätta lite om mig själv och hur jag fungerar. Jag går nu fjärde året på samhällsbyggnad och fortfarande är det väldigt ofta som jag tampas med sista-minuten plugg inför tentor. Och då pratar jag inte bara om att plugga dagarna eller kvällen innan tentan. Jag pratar om att sitta på tåget samma morgon som det är tenta, med mina anteckningar i knät och att i huvudet försöka memorera så många formler och begrepp som möjligt. Detta för att snabbt kunna kladda ner dem när jag sätter mig ned i tentasalen. När jag bodde ute på landet så kändes det självklart att använda min tågresetid så effektivt som möjligt. Men när jag flyttade hemifrån så försvann den där extra tågtiden, min tidsbubbla som jag inte kunde slösa bort. I och med det tappade jag mitt sista minuten plugg och det tidsintervallet gick på något oförklarligt sätt upp i rök. Som ni säkert har förstått vid det här laget så pluggar jag bäst när jag har en deadline att förhålla mig till och när jag är i en situation där jag inte kan ta till några ursäkter. Min tidsbubbla på tåget har ofta varit min räddning för att göra det där sista som jag inte gjort tidigare, och nu är den borta. Men vänta! När jag tänker efter så tillåter mitt nya läge mig faktiskt att skapa en artificiell tidsbubbla. Inget hindrar mig från att sätta mig på ett café en timme innan tentan eller tajma tunnelbanan så jag hinner ta en tur till Norsborg och tillbaka till KTH på tentamorgonen (hett tips till er som läser transport). Så vad går det att dra för slutsats av detta? Konceptet att vinna tid kan definieras på olika sätt och olika strategier för att vinna tid passar vissa bättre än andra. Men livet handlar inte bara om att göra allt så effektivt som möjligt och gå ut samhällsbyggnad på tre år istället för fem. Ibland händer det att man sitter där en kväll och läser på Wikipedia om Gauss divergenssats. Plötsligt är klockan halv tre på morgonen och du vet precis varför uppdelningen av Rom år 395 ledde till Romarrikets fall. Och det är ju lite vackert ändå. Daniel Wollberg Skribent Shakar Garmeny Illustration

Chapter Meeting 1 Recap

Chapter Meeting 1 Recap

The first chapter meeting of the year kicked off last Wednesday and would have been a pretty standard meeting, with the election of Lava’s project group as the main point. However a motion from the nomination committee, concerning the election of DKP, stole the show. Info from the board The meeting kicked off with newly elected president Oskar Sundström talking about the work of the board since the start of the year. Most of the work this far are connected to the handover of responsibilities between the board members and functionaries. The hiatus on physical events at the chapter is still in effect, apart from outdoor exercise events such as those organized by FC Sam or Sportig. He continued with a stern reminder to keep social distancing in OaSen, the common room, explaining that there are reports that students are not following the guidelines Continuing, Oskar presented three new working groups assembled to perform the following tasks: Preparing a committee for celebrating the S-chapter’s 20-year jubilee in 2022 A group for digitalization of several functions at the chapter Creating a chapter-specific environmental policy in accordance with new decisions from the THS union council. Any interested members were encouraged to join the groups and take part in their work. There were also some news for the chapter room OaSen where all windows will be equipped with locks and/or alarms so it will become possible to open them without a risk for break-ins, a much wanted feature during parties. Next up was the chair of the study board Andreas Karlsson who presented a proposal to nominate the three students who were awarded the buddy of the year prize: Donya Dam, Oskar Sundström and Jonas Moëll Lindgren to a grant given by THS. The chapter meeting approved this without hesitation. Info from the Union Council The last people to provide information about their work were two of the S-chapter’s representatives in the THS Union Council, Leonard Hökby and Ossian Ahlkvist. They gave a report on the union’s economy which can be summarized as good, even though there have been large losses in income due to the pandemic. More so, Leonard and Ossian announced that the union also created a new chapter for students studying at the engineering preparatory year, increasing the total number of chapters to 22. Disagreements between two associations Probably the biggest talking point of the meeting was without a doubt a motion from the nomination committee that aimed to reduce the complexity of the DKP election process. DKP are the members responsible for organizing the reception of year ones. The nomination committee wants the group to be elected individually with set responsibilities compared to electing them together. According to them this will make it easier to make recommendations of candidates and make it easier for the candidates themselves to choose which pre-determined role they are best suited for. This motion was not supported by the current DKP group who argued that this change could impact the group dynamic negatively and create a higher threshold for applying to the group if more focus is put on being elected to a fixed position instead of allowing the group to choose themselves. This disagreement prompted an hour-long debate between the groups where it quickly became obvious that there is a large rift between those on the two sides of the whole election process. Even after the meeting, the discussion continued on Esset’s instagram with members both in support of and against the motion speaking their mind. One should note, however, that the discussion never became heated and carried on in a calm fashion. In the end, the question went to a vote with the motion winning with a 51% to 39% majority. Election of Lava’s project group While the election of the project group of Lava, the chapter work fair, usually is the main attraction at SM1 the previous discussion took out the wind of the next point. A contributing factor was also that the number of candidates were the same as the number of positions, eliminating the discussion on who to elect. In the end seven persons were elected to the following positions, joining project manager Frida Wistfors: Sara Grim - Head of Logistics Tova Nyander Söderhielm - Head of HR Emelie Landström - Head of Finances Donya Dam - Head of Corporate relations Atle Wahlberg - Head of Marketing Agnes Svensson - Head of Event Ebba Petersson - Head of Communication Karl Mårtensson Editor-in-chief Shakar Garmeny Illustrations Saga Ugarph Reporter

Vilken låt representerar dig på Zoom?

Vilken låt representerar dig på Zoom?

Om bara några veckor kan vi konstatera att det har gått ett helt år med distansundervisning på Zoom. Det har varit en stor förändring på många sätt, som har haft både positiva och negativa sidor. Hur väl har du klarat denna omställning? Gör Essets test här nedan och få reda på vilken låt som bäst beskriver din digitala skolgång! Håll räkningen på vilken bokstav du får flest av. 1) Det är fem minuter kvar tills dagens första föreläsning börjar! Var befinner du dig? A: Jag sitter rakryggad och redo framför datorn med Zoom-rummet uppe, fullt påklädd med frukost i magen. B: Jag kanske inte hunnit med alla morgonbestyr, men är åtminstone vaken och redo att börja lyssna. Tur att det finns raster då man kan fixa det sista! C: Jag sitter på tunnelbanan på väg till skolan. Lika bra att öppna Zoom-länken nu, och ha på micken ifall man behöver fråga något. D: Jag sover fortfarande. Mobilens alarm ringer först om fyra minuter, och laptopen ligger bredvid sängen. 2) Vad har du för “Display name” i Zoom-möten? A: Mitt för- och efternamn. B: Enbart mitt förnamn. C: Mitt spexarnamn, kvar från igår kväll. D: “iPhone”, “Galaxy Tab” eller liknande. 3) Föreläsaren vill väldigt gärna att ni slår på era kameror så att hen får se “vilka jag föreläser för”. Hur löser du det? A: Inga problem! Jag brukar ändå nästan alltid ha kameran på, och använder virtuell bakgrund för att ge ett professionellt intryck. B: Det får bli en snabb rusch till badrummet och tvätta av ansiktet så att man påminner lite mindre om ett lik. Därefter gäller det att vinkla kameran strategiskt så att högarna med tvätt och disk inte syns. C: Hoppsan, min kamera var visst redan på! Skadan är så att säga redan skedd. Det här med inställningar i Zoom är fortfarande lite knepigt tycker jag. D: Först säger jag att jag inte har någon kamera. När föreläsaren sedan frågar hur det då kommer sig att det är en kameraikon bredvid mitt namn, får jag snabbt ändra mig och säga att jag egentligen menade att den är trasig. 4) Föreläsaren delar upp er i Breakout rooms för diskussion. Hur reagerar du? A: Vilket ypperligt tillfälle att dela mina egna reflektioner kring föreläsningen så här långt baserat på de rekommenderade kapitlen i kursboken! När föreläsaren kallar tillbaka oss till main session har jag bara hunnit få fram hälften av det jag ville säga. B: Är tyst tills någon annan börjar prata. När (eller om) det sker håller jag bara med dem. C: Har en del att komma med, men mina gruppkompisar hör mest bara sorlet från de andra som sitter och pluggar i oaSen. D: Man kan inte stava till “breakout room” utan “break”. Jag slår på mute och kollar mobilen, går på toa eller liknande. 5) Dags för en kvarts rast! Hur tillbringar du den? A: Går en kort promenad runt kvarteret. Det är viktigt med frisk luft om hjärnan ska orka! B: Sätter på kaffe och ordnar några frukostmackor. C: Slår på musik i högtalarna och fulsjunger med samtidigt som jag kollar mobilen. Har hänt några gånger att jag glömt mute:a mig själv, det var lite pinsamt. D: Detta är ett ypperligt tillfälle för en power nap! 6) Föreläsaren verkar ha börjat prata igen efter rasten, men har glömt att slå på sin mikrofon. Hur reagerar du? A: Jag slår blixtsnabbt på min egen mikrofon och påpekar detta. B: Jag upptäcker vad som hänt rätt snabbt, men säger inte till utan hoppas att någon annan ska göra det snart. C: Jag ser hur föreläsaren byter slide och rör muspekaren utan att någonting hörs. Börjar frenetiskt leta efter fel med datorn eller hörlurarna, trots att de fungerade innan rasten. Medan jag letar hinner någon annan säga till. D: När någon annan säger till har jag inte ens märkt att föreläsningen tydligen börjat igen. 7) Nu bara måste du ställa en fråga! Hur gör du? A: Väntar tålmodigt tills föreläsaren säger “har ni några frågor?”. Slår därefter på mikrofon och kamera, och för ett långt resonemang som mynnar ut i vad som är de viktigaste skillnaderna mellan teorin i kursboken och det föreläsaren presenterat. B: Skriver frågan i chatten och ber en stilla bön om att föreläsaren ska upptäcka den. C: Lika bra att ställa den på en gång innan man glömmer bort! Avbryter föreläsaren mitt i en mening för att fråga “är det ett litet b eller k i formeln längst upp till vänster?”. D: De tillfällen då jag faktiskt har lyssnat på en Zoom-föreläsning tillräckligt noga för att kunna ha något att fråga om är alldeles för få för att denna situation skulle kunna uppstå. Dags för resultaten! Vilken bokstav fick du flest av? A: Wow, du verkar ha klarat detta år med bravur! Du är så duktig du. Vi andra vill så gärna va’ som du, se ut som du, gå som du, du-u-u. Din positiva inställning till distansundervisning fångas bäst i en corona-anpassad version av Rebecca Black – Friday.

♩♩ Seven a.m., waking up in the morning
Gotta be fresh, gotta go downstairs
Gotta have my bowl, gotta have cereal
Seein' everything, the time is goin'
Tickin' on and on, everybody's rushin'
Gotta get down to the laptop
Gotta catch my call, I see my friends (digitally) ♩♩ B: Du är nog som de flesta andra. Tristessen med hemundervisning har satt sina spår efter ett år, men du håller dig flytande. Din låt blir därför Bastille – Pompeii. ♩♩ But if you close your eyes Does it almost feel like nothing changed at all? And if you close your eyes Does it almost feel like you've been here before? How am I gonna be an optimist about this? How am I gonna be an optimist about this? ♩♩ C: För dig verkar den största utmaningen ha varit att släppa Campus och ta till dig den nya digitala tekniken. Visst är det inte så lätt alla gånger, fråga bara ledamöterna i Osbys kommunfullmäktige. Får vi tipsa om en kurs i hur man använder Zoom för endast 1 500 kr plus moms? Annars kanske Radiohead – Karma Police kan lära dig att hålla snattran.

♩♩ Karma police
Arrest this man
He talks in maths
He buzzes like a fridge He's like a detuned radio ♩♩ Eller för att citera Fergie i Black Eyed Peas – Shut Up:

♩♩ Just shut up, shut up Just shut up Shut up Shut up, Just shut up Shut up, just shut up, shut up Shut up, just shut up, shut up Shut it up Just shut up, shut up ♩♩ D: Du tar verkligen fasta på alla bekvämligheter med att plugga hemifrån! Ingen låt passar dig bättre än slapparnas nationalsång Bruno Mars – The Lazy Song.

♩♩ Today I don't feel like doing anything
I just wanna lay in my bed
Don't feel like picking up my phone, so leave a message at the tone
'Cause today I swear I'm not doing anything ♩♩ E: Hur lyckades du ens? Din låt blir Smash Mouth – All Star.

♩♩ I ain't the sharpest tool in the shed ♩♩ Andreas Håård Skribent

Livet efter S - är gräset grönare på andra sidan?

Livet efter S - är gräset grönare på andra sidan?

Studietiden inom Samhällsbyggnadssektionen - många skulle nog beskriva den som en helt egen värld. Jag tycker att den har mycket gemensamt med småstjärnorna, ett gammalt TV-program som de flesta som är födda under det tidiga 90-talet är bekanta med. För in på ena sidan kliver nämligen förvirrade och ogräddade studenter och ut på den andra kommer färdigbakade och glänsande ingenjörer och teknologer. Vägen däremellan är lång och många som befinner sig mitt i djungeln av formler, Zoom-undervisning och studentföreningar kan inte föreställa sig ett liv utanför S. Men det finns det ju faktiskt, tro det eller ej. Så vad händer egentligen efter studietiden? Hur kan livet se ut för den nyexaminerade samhällsbyggaren? Esset har träffat tre personer som tagit sig igenom S-djungeln och gett sig ut i det riktiga livet. Namn: Elvira Melander Utbildning: Civilingenjör inom Samhällsbyggnad, master inom Fastigheter och byggande Examensår: 2019 Sysselsättning: Projektingenjör på Zengun Blev livet efter studierna som du tänkt dig? Eftersom jag var trainee på Zengun i tre år innan jag tog examen så var jag inskolad i hur företaget fungerar, rutinerna och hur folk jobbar, vilket gjorde att arbetslivet till stor del matchade mina förväntningar. Däremot är det mycket jobbigare att jobba heltid än lite då och då som jag gjorde tidigare. Idag har man även ett helt annat ansvar och det är något som är både jobbigt och utmanande, samtidigt som det framförallt är extremt kul. Jag skulle även säga att det är roligt att jobba för andra på ett helt annat sätt. Som trainee fick man mycket tilldelade uppgifter där folk bad om hjälp eller sa vad man skulle göra och det var jättelärorikt. Men det som är roligt med att vara fast anställd som jag är nu är det egna ansvaret, vilket är betydligt mer utmanande och utvecklande. Alltså var arbetslivet ungefär som jag hade tänkt mig, men det var även både jobbigare och roligare. Är det något speciellt från utbildningen eller studietiden du tagit med dig? Jag har tagit med mitt arbetssätt och hur jag hanterar information snarare än faktiskt kunskap, där jag genom studietiden har fått en bra arbetsstruktur. Även om jag inte har nytta av det jag lärt mig under utbildningen idag så är det möjligt att jag kommer ha det senare i livet. Jag arbetar dessutom med människor som har så extremt hög kunskap kring byggnadstekniska detaljer medan jag själv är mer generalist efter att ha gått byggprojektledning. Men som sagt så har jag lärt mig jättemycket om hur jag arbetar och att vara effektiv i det. Vad är den största skillnaden mellan livet som student och nu? Jag skulle säga att mitt arbete kräver mer samarbete eftersom jag jobbar med och för andra människor, som jag även var inne på tidigare. Det innebär att vi måste leverera åt varandra för att tillsammans kunna lyckas, vilket är jättekul samtidigt som det innebär en annan typ av press än den jag upplevde i skolan. Där var det oftast bara jag själv som drabbades om jag inte levererade. Livet idag innebär dessutom frihet på ett annat sätt eftersom man kan bli klar med de leveranser som efterfrågas, till skillnad från studietiden där det alltid gick att plugga mer. Även om jag ibland jobbar sent eller på helger så är jag generellt mer ledig nu, men i plugget kunde man däremot skippa en föreläsning utan att någon brydde sig. Då gick det även hitta på saker på vardagar, vilket inte går att göra på samma sätt idag. Arbetslivet och studietiden innebär alltså frihet på olika sätt. Vad är det bästa med det du gör nu? Jag skulle nog säga att det är variationen, vilket jag tror beror på företag snarare än rollen. Det är i princip aldrig tråkigt på jobbet och jag gör alltid nya saker. Jag får dessutom extremt mycket ansvar och jobbar med roliga personer, vilket är jättekul! Var ser du dig själv om 10 år? Jag vet inte. Jag tycker att entreprenadsidan är väldigt rolig och utvecklande och vill nog vara kvar där länge, så därför är jag nog där om 10 år. I så fall vill jag gärna jobba som projektchef. Har du några minnen du minns särskilt mycket från S-sektionen? Jag har inget specifikt minne men mottagningen och Lava är de sakerna jag verkligen tar med mig och som jag tyckte var extremt roliga. På mottagningen har jag varit fadder och Qhlös två gånger vardera och i Lava har jag varit allt från värd till gruppansvarig och logistikansvarig i projektgruppen. Lava var mer lärorikt medan mottagningen var roligare. "[Man ska] våga saker, som att söka det där jobbet, den där rollen på sektionen eller att ta för sig i allmänhet." Har du något tips till nuvarande studenter? Jag var ju en sådan jäkla sektionsnörd och älskade det, men det är inte för alla att engagera sig. Men för de som gillar det – engagera er! Jag skulle även säga att våga saker, som att söka det där jobbet, den där rollen på sektionen eller att ta för sig i allmänhet. Det är lättare sagt än gjort men även extremt viktigt. Alla som pluggar på KTH är ju duktiga och drivna människor, så om man bara vågar så tror jag att man kan komma hur långt som helst. Namn: Marcus Örtevall Utbildning: Civilingenjör inom Samhällsbyggnad, master inom Fastigheter och byggande Examensår: 2019 Sysselsättning: Projektutvecklare på Bergsundet Development Blev livet efter studierna som du tänkt dig? Det är svårt att svara på då jag under en lång tid inte visste vad jag skulle jobba med. Däremot började jag jobba deltid de två sista åren, vilket gjorde att jag stegvis kom in i branschen och när jag väl tog examen hade jag fått en bättre bild av hur allt fungerade. Jag har även insett att det är en enorm skillnad mellan teori och praktik, mellan det jag lärde mig i skolan och det jag jobbar med nu. Innehållet i många kurser jag läste förstår jag bättre nu än vad jag gjorde då. "Skolan handlar ju i grunden om att lära sig och man måste därför inte alltid göra som alla andra. Man behöver inte ha någon 'FOMO'" Är det något speciellt från utbildningen eller studietiden du tagit med dig? Jag skulle säga att hitta ett sätt att jobba på som passar en själv och att man inte alltid behöver följa ”mallen” på hur saker ska göras, för att få en balans i livet. I skolan förutsätts det ofta att man går på föreläsningar. Självklart finns det mycket att hämta därifrån eftersom alla lär sig olika, men för egen del insåg jag ganska snabbt att jag lär mig bättre av att läsa än att lyssna. Skolan handlar ju i grunden om att lära sig och man måste därför inte alltid göra som alla andra. Man behöver inte ha någon “FOMO” (Fear Of Missing Out), haha. Vad är den största skillnaden mellan livet som student och nu? Det är helt klart att kunna släppa jobbet på kvällar och helger. När jag pluggade upplevde jag det som att man antingen hade fullt upp med plugg, eller så satt man med skuldkänslor för att man kunde och därmed borde ha pluggat mer. Jag upplevde att man aldrig var helt ledig mentalt bortsett från under tentaperioderna och sommaren. Så att nu kunna ta helg från fredag eftermiddag till måndag morgon skulle jag säga är den absolut största skillnaden. Vad är det bästa med det du gör nu? Det bästa med mitt jobb är att det är så extremt mångsidigt, vilket passar mig bra eftersom jag lätt blir både rastlös och uttråkad. I mitt jobb är jag inblandad från framtagandet av en detaljplan och ibland även tidigare än så, hela vägen fram till inflyttning. Jag är dessutom inblandad i flera projekt parallellt, så även om varje enskilt projekt sträcker sig över flera år så får jag dagligen vara med i olika skeden med extremt olika arbetsuppgifter. Det känns som att det alltid kommer finnas saker att lära sig och därför har jag svårt att se att jag skulle tröttna eller tappa intresset för det jag gör. Var ser du dig själv om 10 år? Hmm, om jag skulle veta vart jag kommer vara om 10 år så skulle jag nog säga att det är dags att göra något annat! Har du några minnen du minns särskilt mycket från S-sektionen? Det är nog resorna som jag gjorde med sektionen, både till Alperna och med ex-resan till Bali. Via dessa resor fick jag verkligen möjlighet att komma närmare de personer man annars umgås med dagligen under så många år. Jag skulle även säga att styrelseuppdraget i ex-resan är något jag minns extra mycket eftersom jag fick ansvara för något som inte handlade om studierna. Istället för teoretiska problem så fick man lösa verkliga. Har du något tips till nuvarande studenter? Att det är okej att vara stressad och inte veta vad man ska göra. Både av egen erfarenhet och utav det jag hört från andra så håller i princip ingen på med samma sak som de trodde att de skulle efter examen. Mitt tips är att vara öppen när det kommer möjligheter och att vara delaktig eller prova på saker både inom och utanför sektionen. Det är genom att testa och prova nya saker som man får möjligheter att inse vad det är man faktiskt vill göra i livet. Som jag nämnde tidigare tror jag dessutom att det är viktigt att våga hitta sin egen väg och sina egna rutiner. All tid och energi man lägger ner är ju för sin egen skull. Ett sista tips som jag skulle säga är guld, framförallt i mattekurser, stavas Youtube. Där får man möjligheten att pausa och spola tillbaka, men även att snabbspola framåt när det behövs, haha. Namn: Josefin Falk Utbildning: Civilingenjör inom Samhällsbyggnad, master inom Husbyggnads- och anläggningsteknik Examensår: 2020 Sysselsättning: Tränarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) Blev livet efter studierna som du tänkt dig? Nej, det blev det väl inte alls, haha. Jag hade inte tänkt fortsätta plugga och hade nog inte gjort det om det inte vore för Corona, men jag är däremot väldigt glad att jag gjorde det. Träning och välmående är något som ligger mig varmt om hjärtat och som jag vill arbeta med, antingen inom eller utanför arbetsplatsen. Är det något speciellt från utbildningen eller studietiden du tagit med dig? Jag har ju fortfarande ett studieliv så därför är studietekniken något viktigt som jag fortfarande har med mig. Jag skulle även säga att saker löser sig och att det viktigaste är att må bra för att kunna prestera och ta vara på framtiden. Allt blir vad man gör det till, så när jag såg en chans till att utveckla mig vidare så tog jag den. "Man ska aldrig sluta utvecklas och alltid fortsätta att lära sig!" Vad är den största skillnaden mellan livet som student och nu? I och med pandemin så är det inte så mycket studentliv här just nu. Jag är dessutom väldigt nöjd med studentlivet jag hade på S-sektionen och vill behålla de minnena, så därför strävar jag inte efter något sådant just nu. Istället fortsätter jag utveckla mig själv och får en större förståelse för andra. Man ska aldrig sluta utvecklas och alltid fortsätta att lära sig! Vad är det bästa med det du gör nu? Att kunna ta med mig det jag lär mig och den utveckling jag gör nu till min framtida arbetsplats där jag förhoppningsvis är konstruktör. Det är så viktigt med ledarskap och förståelse för välmående för att kunna prestera bra i ett annars väldigt stillasittande arbete, vilket många som läser denna utbildning förmodligen kommer ha. Var ser du dig själv om 10 år? Oj, vad spännande! Förut har jag nog alltid haft ett perspektiv där jag tänkt mig vart jag vill vara för att sedan jobba hårt för att nå dit. Idag skulle jag säga att jag fortfarande har mål och funderingar om vart jag vill någonstans, men jag fokuserar även mer på hur jag kan göra det bästa av det som är nu. Jag har alltså inte tänkt så långt, haha. Men målet är att ha en ledande roll inom konstruktion där jag även vill inkludera välmående i arbetsmiljön. Har du några minnen du minns särskilt mycket från S-sektionen? Jag skulle säga att det har varit fem år fulla av olika minnen och därför är det svårt att välja. Bland annat är det alla föreningar jag varit med i, såsom kören, spexet och quasteriet, som har gjort tiden på sektionen och att man klarat studierna så bra. Jag skulle även säga tiden i sektionsstyrelsen där jag fick se många personer utvecklas, eller de stora sakerna som när jag var med i projektgruppen i Lava. Ett annat minne är tiden som Öhs, där man under kort tid hann göra väldigt mycket och lära känna varandra på alla plan. Allt jag gjort och alla grupper jag varit en del av har givit något, både erfarenhetsmässigt och på ett personligt plan. Men något jag framförallt aldrig kommer glömma och som jag är så tacksam för är alla de underbara människorna jag mött. De har alla haft en påverkan, givit energi till att göra olika saker och gjort att man njutit av varje steg, både de man tagit framåt och bakåt. Bland annat är det de i styrelsen i QBM som blev som en familj för mig eftersom jag inte hade någon i Stockholm. Vi kunde till exempel ta upp och lösa våra problem med varandra. "Våga hälsa på folk i OaSen [...] OaSen är ett hem under studietiden och alla som är där är ens familj - så våga sätta dig bredvid en främling!" Har du något tips till nuvarande studenter? Nu ska pappa Baloo lära er allt han kan! Haha, skämt åsido. Som student skulle jag nog säga att inte stressa ihjäl sig och att allt kommer lösa sig. Även om det låter klyschigt så är välmåendet så viktigt för att ha kul på vägen och för att kunna njuta av att titta tillbaka på en tid full av händelser. Ett annat tips är att våga hälsa på folk i OaSen, haha. OaSen är ett hem under studietiden och alla som är där är ens familj - så våga sätta dig bredvid en främling! Hälsa även på de du inte känner, det blir ju vad man gör det till. Ett annat tips är att dokumentera saker, vilket jag ångrar att jag inte gjorde mer eftersom jag är en sådan minnesfantast. Det är så svårt att komma ihåg specifika händelser, så det hade varit superkul att nu i efterhand ha bilder att titta tillbaka på. Ett sista tips är att våga söka jobb som du tycker verkar intressanta och att inte låta sig hindras även om du inte skulle ha alla meriter. Och använd dina kontakter, både de du träffat inom och utanför sektionen. Sammanfattningsvis verkar det alltså som att i samma stund som det sista kapitlet på S tar slut så börjar ett helt nytt. Det enda som verkar gå att veta med säkerhet är att det livet är något annat. Snart är det du som håller i pennan och ska börja skriva historien om livet som ingenjör eller teknolog. Undra vad det kommer att stå i berättelsen om dig. Anja Ericson Skribent

Esset testar studentboenden

Esset testar studentboenden

Att få bostad i Stockholm som student kan ibland verka omöjligt. Men efter att ha harvat runt som inneboende och på andrahandskontrakt med ockerhyra under en period, kommer till slut stunden då ködagarna kan omvandlas till någonting alldeles eget. Hur ska man tänka när man väljer? Med den här artikeln vill Esset-redaktionen bjuda på ett axplock av alla de möjligheter som finns när det gäller hyresvärdar och områden. Och kanske viktigast av allt – hur det faktiskt är att bo där? Freja, Täby (Andreas) I Roslags Näsby i Täby, mitt bland villorna, ligger SSSB-området Freja. Det är ett litet och gulligt område, med fem stycken tvåvåningshus och 60 lägenheter totalt. Utöver lägenhetshusen finns det också några separata byggnader med tvättstuga, föreningslokal och förråd. Området är byggt 2004. Samtliga lägenheter är ettor på 22 m², med fransk balkong. Bor man på markplanet kan man ta bort räcket och ordna en liten uteplats. Hyran för 2021 ligger på 4 565 kr. Då ingår vatten, värme, el och bredband (100/10 Mbit/s). Varför flyttade du hit? Jag är uppvuxen i Täby, så när jag skulle flytta hemifrån för första gången kändes det perfekt att fortfarande kunna ha nära hem och till kompisar. Dessutom ligger det väldigt bra till i förhållande till KTH. Hur lång restid har du till skolan? Cirka 20 minuter. Det tar ungefär fem minuter att gå till Roslags Näsby station, och därifrån 15 minuter in till KTH (Stockholms östra) med Roslagsbanan. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
6. Roslagsbanans station ligger som sagt cirka fem minuter bort, och närmaste busshållplats cirka 10 minuter bort. Inget av dessa färdmedel har samma turtäthet som tunnelbanan, vilket drar ned betyget lite. Hur tryggt känns området?
8. Det är ett väldigt lugnt i omgivningen. Det man får se upp med är tjuvar. Jag har t.ex. fått min cykel stulen när den stod parkerad på gården, och det har även förekommit inbrott i förråden vid något tillfälle. Men överlag känns det väldigt tryggt som sagt. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
3. Förutom mig själv känner jag endast till två andra S:are som bor här. Hur är granngemenskapen?
3. Man hälsar på varandra när man möts i trappen och på gården, men inte så mycket mer än det. Områdesföreningen ordnar lite aktiviteter ibland, dock svårt just nu med tanke på Corona. Standarden på lägenheten?
7. Lägenheterna börjar få några år på nacken, men överlag känns det fortfarande fräscht. Både badrum och kök är kaklade. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
8. Lägenheterna känns väl ljudisolerade. Det som hörs mest är när folk går i trappan, men mellan lägenheterna är det i princip helt tyst. Utformningen av husen gör att man endast delar vägg med en annan lägenhet, vilket underlättar. Buller utifrån förekommer knappt heller. Närhet till service?
7. Vid Roslagsbanans station finns ett litet centrum, med mataffär, tobaksaffär och ett par restauranger. En station bort med tåget hittar man Täby centrum, en stor shoppinggalleria som har det mesta man kan tänkas behöva i form av affärer, och även en del restauranger och nöjen. Frösunda, Solna (Kalle) Inklämt mellan E4:an och pendeltågsspåren mot Uppsala ligger Frösunda. Området bebyggdes på 90-talet och består mest av lägenhetshus med tegelfasad. Här har SSSB 94 ettor med kokvrå, 18–26 m² fördelade på två punkthus i sex våningar var. Hyran ligger på mellan 3000 och 5600 kr beroende på om du bor bredvid gemensamhetslokalen eller högst upp med tillhörande takterrass, oavsett så ingår el, värme och bredband. Som grädde på moset får man bo på Gustav III:s boulevard vilket minst sagt känns kungligt. Apropå Gustav III så ligger lägenheterna cirka 10 minuter från Hagaparken där det finns fantastiska promenadstråk för motion. Åt andra hållet finns Mall of Scandinavia och pendeltåg cirka 5 min bort. Varför flyttade du hit? Jag flyttade hit för att jag ville bo i ett område med goda kommunikationer till KTH utan att kräva allt för många köpoäng. Jag hade ca 700 dagar vilket visserligen är under genomsnitt för området men inte alls svårt att få en lägenhet för. Hur lång restid har du till skolan? Cirka 30 minuter, då kan jag välja mellan pendeltåg eller buss till Odenplan, alternativt buss till Bergshamra. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
8. Lägenheten ligger 5 minuter från Solna station som tar en in till Odenplan på 3 minuter. Utöver det finns bussar som kan ta en hela vägen till Söder direkt utanför dörren. Hur tryggt känns området?
7. Området i sig är väldigt lugnt med mycket barnfamiljer om än rejält tomt på kvällen. Omgivande områden händer det lite mer i men det är inget som märks av. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
1. Jag känner ingen S-are som bor eller har bott här. Många som bor här pluggar på Karolinska som ligger förhållandevis nära. Hur är granngemenskapen?
2. Om man har tur hälsar grannarna tillbaka men mer än så kan man inte vänta sig. Områdesföreningen anordnar event då och då men deltagandet är sällan stort. Standarden på lägenheten?
6. Lägenheten är från ‘99 och känns fortfarande fräsch även om det ständiga uthyrandet ger ifrån sig spår i form av diverse hål och taskiga lappningar. En av de största nackdelarna med lägenheten pentryt, det saknas ugn vilket somliga hyresgäster löser genom att sätta in en egen vilket man tydligen får. Fläkten är av kolfiltertyp vilket känns lite B.
Ungefär hälften av lägenheterna har en balkong på ca 5 m² vilket är mycket trevligt på sommaren, det vägs upp av mindre boyta och en rätt så begränsande planlösning som kan kräva lite finess för att få till. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
8. Det hört väldigt lite mellan lägenheter i sidled men från grannarna ovanför och ut i korridoren kan man höra när röster höjs. I ett av husen finns det en gemensamhetslokal som det stundvis kan låta mycket från när det är fest. Närhet till service?
10. Lägenheten ligger ca 5 minuter från Mall of Scandinavia där det mesta som kan tänkas behövas finns. Där finns två stora matbutiker, gym, restauranger, bio, shopping, gym och en nationalarena. Gubbängen, Enskede (Regina) Mellan Skogskykogården och Farsta centrum hittar vi Gubbängen, ett lugnt bostadsområde med både studenter och flerbarnsfamiljer. Det ligger en bit längre ut, men med tunnelbanan rakt över vägen är det smidigt att ta sig både till skolan och de mer centrala delarna av Stockholm. Detta studentlägenhetsområde består av 3 st byggnader som alla byggts i lite olika etapper. Själva lägenheten jag bor i är en etta på 29 m² och ligger på 7:e våningen med en fin utsikt över Gubbängsfältet. Jag har valt att bygga som en sovalkov och på så sätt skapa som två rum i denna etta. Lägenheterna som finns i detta område varierar en del i storlek och med detta varierar självklart även hyran. Den hyra jag betalar är i nuläget 6300 kr, i den ingår bredband och vatten. Varför flyttade du hit? Jag flyttade hit för att det verkade vara ett lugnt och tryggt område med bra förbindelse in till Stockholms centrum och skolan. Lägenheten i sig är helt nybyggd och jag är den första som flyttat in, allting är således väldigt fräscht och nytt. Tidigare bodde jag i Solna och betalade nästan samma hyra för en 20 kvm stor lägenhet på andra våningen, kändes mer prisvärt att flytta hit då. Hur lång restid har du till skolan? Beroende på hur bra tunnelbanorna matchar (man måste byta från gröna till röda vid Slussen) så tar det mellan 25–30 min att åka till skolan. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
8. Som tidigare nämnt är det bara att gå rakt över gatan för att ta sig till tunnelbanan, tar ungefär 2–3 minuter att ta sig dit från min lägenhet. Tunnelbanan går frekvent, dock blir det problem när den behöver ställas in p.g.a. olika händelser. Finns buss att ta men då måste man gå ca 10 minuter till Hökarängen för att hoppa på, plus att de bussarna främst går i söderort så blir en omväg om man behöver åka in till skolan. Hur tryggt känns området?
9. Väldigt tryggt, är främst studenter och barnfamiljer som bor här så brukar inte vara några oroligheter på kvällarna. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
7. Bor en del S:are i dessa lägenheter, känner några som bor i två av dessa byggnader. Har än så länge inte stött på någon som läser Samhällsbyggnad i just min byggnad dock. Hur är granngemenskapen?
5. Har haft turen att hitta ett gäng grannar i min byggnad som jag umgås med, men i övrigt skulle jag nog inte påstå att gemenskapen är den bästa tyvärr. Kan självklart bero på Corona men vi har inte haft några gemensamma events eller så. Standarden på lägenheten?
10. Helt nybyggd lägenhet med fräsch interiör. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
7. Är väldigt bra ljudisolerat i och med att lägenheterna är så pass nya, så hör inte så mycket varken utifrån eller från mina grannar. Har hänt någon gång men är generellt sätt ganska lugnt. Närhet till service?
8. Vägg i vägg med min byggnad finns ett Nordic Wellness. Endast 5 minuter bort ligger Gubbängens centrum där vi har både pub, apotek, Puls & Träning, några restauranger och ett Coop. Två stationer bort med tunnelbana finns Farsta centrum där flertalet butiker samt restauranger finns. I övrigt finns inte jättemycket i just Gubbängen, dock är det väldigt smidigt att ta sig till exempelvis söder där det finns mycket mer att göra. Så det väger definitivt upp! Lappis (Per) Lappkärrsberget, ofta benämnt Lappis, är Stockholms största studentbostadsområde med över 2000 bostäder fördelade på allt ifrån korridorsrum till fyror. Här lever svenska studenter och utbytesstudenter i harmoni (oftast) i en stadsdel byggt enbart för studenter. I Lappis hittar man ett halvbra Ica, en sushirestaurang och en diskutabel kvarterskrog/pizzeria. Det speciella med just Lappis är att majoriteten av lägenheterna utgörs av korridorsrum, som sträcker sig mellan 16–23 m² och med hyror mellan 3570–4640 kronor. I det här priset ingår allt: el, värme, bredband och ångestskriket kl. 22 på torsdagar. Varför flyttade du hit? Relativt få köpoäng för bra närhet till skolan. Kommer man från utanför Stockholm kan det vara svårt att få tag i boende, och då är korridorsboendet på Lappis ett riktigt bra alternativ. Hur lång restid har du till skolan? Cirka 15 minuter! Är bussen sen så längre, men när det inte är minus 10 grader ute är det inga problem att gå och ta tunnelbanan från Universitetet. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
8. Bara en kvart in till campus så det är verkligen toppen! Lite snålt med bussar ibland dock, då får man gå hela 900 m från tunnelbanan! Tragedi! Hur tryggt känns området?
8. Jag känner mig trygg på Lappis! Minuspoäng för snöbollskastande utbytesstudenter dock, livsfarligt rent ut sagt. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
5. Det är ändå en del från S som bor på området som man stöter på ibland på Ica eller så! Hur är granngemenskapen?
6. I min korridor är det helt okej! Minus att man ibland måste föra sig på ett språk jag inte behärskar (engelska). Standarden på lägenheten?
7. Fräscht badrum hos mig! I övrigt hyfsat måste jag säga. Det är ett studentboende i Sveriges största stad trots allt, så man får nöja sig med att ha tak över huvudet och ha sitt eget boende minus det delade köket då! Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
7. Hör mer från snöbollskrig på torget än mina grannar faktiskt! Prisa Gud för bokhyllestomme. Lite musik ibland men det hör ju till! Närhet till service?
6. Ser ner till Ica från mitt fönster, så det är toppen! Lite längre till andra förnödenheter, men det går alltid att fixa runt campus. Aurora, Nacka (Saga) I Ektorp i Nacka hittar vi ByggVestas område Aurora. Området är nybyggt (anno 2018) med 207 ettor, tvåor och treor för studenter och ungdomar. Byggnaderna ligger i utkanten av Ektorp, ett fint område i Nacka granne med havet och ett fantastiskt naturreservat. Min lägenhet, en trea, är på 44 m² och kom utrustad med en kombimaskin och en balkong. Jag lät även installera en diskmaskin, vilket var den bästa presenten jag gett mig själv. Hyran ligger på ca 8600 kronor, vilket är exklusive värme, vatten, el och bredband. Detta gör att månadskostnaden oftast hamnar på ca 9000–9300 kronor/månad beroende på årstid. Varför flyttade du hit? Till en början flyttade jag till Ektorp för att jag och min dåvarande sambo behövde ett större boende, och som en slump dök Ektorp upp. Då det var många lägenheter och ett okänt projekt var ködagarna som behövdes få, och eftersom den var billigare än lägenheten vi hade då (30 kvadrat för 10 000 kronor/månad) kändes det givet att tacka ja. Hur lång restid har du till skolan? Nackdelen med boendet är att tyvärr ligger en bit ifrån stan. Dörr till dörr tar det ca 45 minuter. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
4. Från lägenheten tar det ungefär tio minuter till busshållplatsen, där bussar går ofta (!) och tar en direkt till Slussen. Bussarna går dessutom dygnet runt. Hur tryggt känns området?
9. Väldigt tryggt! Aldrig känt mig osäker eller otrygg även när jag gått hem kl. 02:00, eller till jobbet 04:00. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
2. Tyvärr väldigt få S:are, vet bara om typ 1–2 stycken. Hur är granngemenskapen?
8. Det finns en stor Facebookgrupp för alla i husen, och där är det mycket aktivitet. Även om jag själv inte är aktiv där, har jag sett att träningskompisar hittats, vinkvällar anordnats och många har fått hjälp med diverse verktyg som behövts lånats. Standarden på lägenheten?
9. Superfräscht och nytt. Bra kvalitet på allting, minuspoäng enbart för att det blir kallt på vintern. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
9. Otroligt bra ljudisolation, enda gången jag hör mina grannar är när de får för sig att borra i betongväggarna. Närhet till service?
6. Cirka sju minuter från porten finns två matbutiker, ett gym, några restauranger och cirka 15 fastighetsmäklare. Allt man behöver det vill säga! Minuspoäng för att det är uppförsbacke hela vägen hem. Karl Mårtensson Chefredacteur Shakar Garmeny Illustration Andreas Håård Skribent Regina Rutegård Skribent Saga Ugarph Skribent Per Hultman Frilansande skribent