My Items

I'm a title. ​Click here to edit me.

Vilken låt representerar dig på Zoom?

Om bara några veckor kan vi konstatera att det har gått ett helt år med distansundervisning på Zoom. Det har varit en stor förändring på många sätt, som har haft både positiva och negativa sidor. Hur väl har du klarat denna omställning? Gör Essets test här nedan och få reda på vilken låt som bäst beskriver din digitala skolgång! Håll räkningen på vilken bokstav du får flest av. 1) Det är fem minuter kvar tills dagens första föreläsning börjar! Var befinner du dig? A: Jag sitter rakryggad och redo framför datorn med Zoom-rummet uppe, fullt påklädd med frukost i magen. B: Jag kanske inte hunnit med alla morgonbestyr, men är åtminstone vaken och redo att börja lyssna. Tur att det finns raster då man kan fixa det sista! C: Jag sitter på tunnelbanan på väg till skolan. Lika bra att öppna Zoom-länken nu, och ha på micken ifall man behöver fråga något. D: Jag sover fortfarande. Mobilens alarm ringer först om fyra minuter, och laptopen ligger bredvid sängen. 2) Vad har du för “Display name” i Zoom-möten? A: Mitt för- och efternamn. B: Enbart mitt förnamn. C: Mitt spexarnamn, kvar från igår kväll. D: “iPhone”, “Galaxy Tab” eller liknande. 3) Föreläsaren vill väldigt gärna att ni slår på era kameror så att hen får se “vilka jag föreläser för”. Hur löser du det? A: Inga problem! Jag brukar ändå nästan alltid ha kameran på, och använder virtuell bakgrund för att ge ett professionellt intryck. B: Det får bli en snabb rusch till badrummet och tvätta av ansiktet så att man påminner lite mindre om ett lik. Därefter gäller det att vinkla kameran strategiskt så att högarna med tvätt och disk inte syns. C: Hoppsan, min kamera var visst redan på! Skadan är så att säga redan skedd. Det här med inställningar i Zoom är fortfarande lite knepigt tycker jag. D: Först säger jag att jag inte har någon kamera. När föreläsaren sedan frågar hur det då kommer sig att det är en kameraikon bredvid mitt namn, får jag snabbt ändra mig och säga att jag egentligen menade att den är trasig. 4) Föreläsaren delar upp er i Breakout rooms för diskussion. Hur reagerar du? A: Vilket ypperligt tillfälle att dela mina egna reflektioner kring föreläsningen så här långt baserat på de rekommenderade kapitlen i kursboken! När föreläsaren kallar tillbaka oss till main session har jag bara hunnit få fram hälften av det jag ville säga. B: Är tyst tills någon annan börjar prata. När (eller om) det sker håller jag bara med dem. C: Har en del att komma med, men mina gruppkompisar hör mest bara sorlet från de andra som sitter och pluggar i oaSen. D: Man kan inte stava till “breakout room” utan “break”. Jag slår på mute och kollar mobilen, går på toa eller liknande. 5) Dags för en kvarts rast! Hur tillbringar du den? A: Går en kort promenad runt kvarteret. Det är viktigt med frisk luft om hjärnan ska orka! B: Sätter på kaffe och ordnar några frukostmackor. C: Slår på musik i högtalarna och fulsjunger med samtidigt som jag kollar mobilen. Har hänt några gånger att jag glömt mute:a mig själv, det var lite pinsamt. D: Detta är ett ypperligt tillfälle för en power nap! 6) Föreläsaren verkar ha börjat prata igen efter rasten, men har glömt att slå på sin mikrofon. Hur reagerar du? A: Jag slår blixtsnabbt på min egen mikrofon och påpekar detta. B: Jag upptäcker vad som hänt rätt snabbt, men säger inte till utan hoppas att någon annan ska göra det snart. C: Jag ser hur föreläsaren byter slide och rör muspekaren utan att någonting hörs. Börjar frenetiskt leta efter fel med datorn eller hörlurarna, trots att de fungerade innan rasten. Medan jag letar hinner någon annan säga till. D: När någon annan säger till har jag inte ens märkt att föreläsningen tydligen börjat igen. 7) Nu bara måste du ställa en fråga! Hur gör du? A: Väntar tålmodigt tills föreläsaren säger “har ni några frågor?”. Slår därefter på mikrofon och kamera, och för ett långt resonemang som mynnar ut i vad som är de viktigaste skillnaderna mellan teorin i kursboken och det föreläsaren presenterat. B: Skriver frågan i chatten och ber en stilla bön om att föreläsaren ska upptäcka den. C: Lika bra att ställa den på en gång innan man glömmer bort! Avbryter föreläsaren mitt i en mening för att fråga “är det ett litet b eller k i formeln längst upp till vänster?”. D: De tillfällen då jag faktiskt har lyssnat på en Zoom-föreläsning tillräckligt noga för att kunna ha något att fråga om är alldeles för få för att denna situation skulle kunna uppstå. Dags för resultaten! Vilken bokstav fick du flest av? A: Wow, du verkar ha klarat detta år med bravur! Du är så duktig du. Vi andra vill så gärna va’ som du, se ut som du, gå som du, du-u-u. Din positiva inställning till distansundervisning fångas bäst i en corona-anpassad version av Rebecca Black – Friday.

♩♩ Seven a.m., waking up in the morning
Gotta be fresh, gotta go downstairs
Gotta have my bowl, gotta have cereal
Seein' everything, the time is goin'
Tickin' on and on, everybody's rushin'
Gotta get down to the laptop
Gotta catch my call, I see my friends (digitally) ♩♩ B: Du är nog som de flesta andra. Tristessen med hemundervisning har satt sina spår efter ett år, men du håller dig flytande. Din låt blir därför Bastille – Pompeii. ♩♩ But if you close your eyes Does it almost feel like nothing changed at all? And if you close your eyes Does it almost feel like you've been here before? How am I gonna be an optimist about this? How am I gonna be an optimist about this? ♩♩ C: För dig verkar den största utmaningen ha varit att släppa Campus och ta till dig den nya digitala tekniken. Visst är det inte så lätt alla gånger, fråga bara ledamöterna i Osbys kommunfullmäktige. Får vi tipsa om en kurs i hur man använder Zoom för endast 1 500 kr plus moms? Annars kanske Radiohead – Karma Police kan lära dig att hålla snattran.

♩♩ Karma police
Arrest this man
He talks in maths
He buzzes like a fridge He's like a detuned radio ♩♩ Eller för att citera Fergie i Black Eyed Peas – Shut Up:

♩♩ Just shut up, shut up Just shut up Shut up Shut up, Just shut up Shut up, just shut up, shut up Shut up, just shut up, shut up Shut it up Just shut up, shut up ♩♩ D: Du tar verkligen fasta på alla bekvämligheter med att plugga hemifrån! Ingen låt passar dig bättre än slapparnas nationalsång Bruno Mars – The Lazy Song.

♩♩ Today I don't feel like doing anything
I just wanna lay in my bed
Don't feel like picking up my phone, so leave a message at the tone
'Cause today I swear I'm not doing anything ♩♩ E: Hur lyckades du ens? Din låt blir Smash Mouth – All Star.

♩♩ I ain't the sharpest tool in the shed ♩♩ Andreas Håård Skribent

Livet efter S - är gräset grönare på andra sidan?

Studietiden inom Samhällsbyggnadssektionen - många skulle nog beskriva den som en helt egen värld. Jag tycker att den har mycket gemensamt med småstjärnorna, ett gammalt TV-program som de flesta som är födda under det tidiga 90-talet är bekanta med. För in på ena sidan kliver nämligen förvirrade och ogräddade studenter och ut på den andra kommer färdigbakade och glänsande ingenjörer och teknologer. Vägen däremellan är lång och många som befinner sig mitt i djungeln av formler, Zoom-undervisning och studentföreningar kan inte föreställa sig ett liv utanför S. Men det finns det ju faktiskt, tro det eller ej. Så vad händer egentligen efter studietiden? Hur kan livet se ut för den nyexaminerade samhällsbyggaren? Esset har träffat tre personer som tagit sig igenom S-djungeln och gett sig ut i det riktiga livet. Namn: Elvira Melander Utbildning: Civilingenjör inom Samhällsbyggnad, master inom Fastigheter och byggande Examensår: 2019 Sysselsättning: Projektingenjör på Zengun Blev livet efter studierna som du tänkt dig? Eftersom jag var trainee på Zengun i tre år innan jag tog examen så var jag inskolad i hur företaget fungerar, rutinerna och hur folk jobbar, vilket gjorde att arbetslivet till stor del matchade mina förväntningar. Däremot är det mycket jobbigare att jobba heltid än lite då och då som jag gjorde tidigare. Idag har man även ett helt annat ansvar och det är något som är både jobbigt och utmanande, samtidigt som det framförallt är extremt kul. Jag skulle även säga att det är roligt att jobba för andra på ett helt annat sätt. Som trainee fick man mycket tilldelade uppgifter där folk bad om hjälp eller sa vad man skulle göra och det var jättelärorikt. Men det som är roligt med att vara fast anställd som jag är nu är det egna ansvaret, vilket är betydligt mer utmanande och utvecklande. Alltså var arbetslivet ungefär som jag hade tänkt mig, men det var även både jobbigare och roligare. Är det något speciellt från utbildningen eller studietiden du tagit med dig? Jag har tagit med mitt arbetssätt och hur jag hanterar information snarare än faktiskt kunskap, där jag genom studietiden har fått en bra arbetsstruktur. Även om jag inte har nytta av det jag lärt mig under utbildningen idag så är det möjligt att jag kommer ha det senare i livet. Jag arbetar dessutom med människor som har så extremt hög kunskap kring byggnadstekniska detaljer medan jag själv är mer generalist efter att ha gått byggprojektledning. Men som sagt så har jag lärt mig jättemycket om hur jag arbetar och att vara effektiv i det. Vad är den största skillnaden mellan livet som student och nu? Jag skulle säga att mitt arbete kräver mer samarbete eftersom jag jobbar med och för andra människor, som jag även var inne på tidigare. Det innebär att vi måste leverera åt varandra för att tillsammans kunna lyckas, vilket är jättekul samtidigt som det innebär en annan typ av press än den jag upplevde i skolan. Där var det oftast bara jag själv som drabbades om jag inte levererade. Livet idag innebär dessutom frihet på ett annat sätt eftersom man kan bli klar med de leveranser som efterfrågas, till skillnad från studietiden där det alltid gick att plugga mer. Även om jag ibland jobbar sent eller på helger så är jag generellt mer ledig nu, men i plugget kunde man däremot skippa en föreläsning utan att någon brydde sig. Då gick det även hitta på saker på vardagar, vilket inte går att göra på samma sätt idag. Arbetslivet och studietiden innebär alltså frihet på olika sätt. Vad är det bästa med det du gör nu? Jag skulle nog säga att det är variationen, vilket jag tror beror på företag snarare än rollen. Det är i princip aldrig tråkigt på jobbet och jag gör alltid nya saker. Jag får dessutom extremt mycket ansvar och jobbar med roliga personer, vilket är jättekul! Var ser du dig själv om 10 år? Jag vet inte. Jag tycker att entreprenadsidan är väldigt rolig och utvecklande och vill nog vara kvar där länge, så därför är jag nog där om 10 år. I så fall vill jag gärna jobba som projektchef. Har du några minnen du minns särskilt mycket från S-sektionen? Jag har inget specifikt minne men mottagningen och Lava är de sakerna jag verkligen tar med mig och som jag tyckte var extremt roliga. På mottagningen har jag varit fadder och Qhlös två gånger vardera och i Lava har jag varit allt från värd till gruppansvarig och logistikansvarig i projektgruppen. Lava var mer lärorikt medan mottagningen var roligare. "[Man ska] våga saker, som att söka det där jobbet, den där rollen på sektionen eller att ta för sig i allmänhet." Har du något tips till nuvarande studenter? Jag var ju en sådan jäkla sektionsnörd och älskade det, men det är inte för alla att engagera sig. Men för de som gillar det – engagera er! Jag skulle även säga att våga saker, som att söka det där jobbet, den där rollen på sektionen eller att ta för sig i allmänhet. Det är lättare sagt än gjort men även extremt viktigt. Alla som pluggar på KTH är ju duktiga och drivna människor, så om man bara vågar så tror jag att man kan komma hur långt som helst. Namn: Marcus Örtevall Utbildning: Civilingenjör inom Samhällsbyggnad, master inom Fastigheter och byggande Examensår: 2019 Sysselsättning: Projektutvecklare på Bergsundet Development Blev livet efter studierna som du tänkt dig? Det är svårt att svara på då jag under en lång tid inte visste vad jag skulle jobba med. Däremot började jag jobba deltid de två sista åren, vilket gjorde att jag stegvis kom in i branschen och när jag väl tog examen hade jag fått en bättre bild av hur allt fungerade. Jag har även insett att det är en enorm skillnad mellan teori och praktik, mellan det jag lärde mig i skolan och det jag jobbar med nu. Innehållet i många kurser jag läste förstår jag bättre nu än vad jag gjorde då. "Skolan handlar ju i grunden om att lära sig och man måste därför inte alltid göra som alla andra. Man behöver inte ha någon 'FOMO'" Är det något speciellt från utbildningen eller studietiden du tagit med dig? Jag skulle säga att hitta ett sätt att jobba på som passar en själv och att man inte alltid behöver följa ”mallen” på hur saker ska göras, för att få en balans i livet. I skolan förutsätts det ofta att man går på föreläsningar. Självklart finns det mycket att hämta därifrån eftersom alla lär sig olika, men för egen del insåg jag ganska snabbt att jag lär mig bättre av att läsa än att lyssna. Skolan handlar ju i grunden om att lära sig och man måste därför inte alltid göra som alla andra. Man behöver inte ha någon “FOMO” (Fear Of Missing Out), haha. Vad är den största skillnaden mellan livet som student och nu? Det är helt klart att kunna släppa jobbet på kvällar och helger. När jag pluggade upplevde jag det som att man antingen hade fullt upp med plugg, eller så satt man med skuldkänslor för att man kunde och därmed borde ha pluggat mer. Jag upplevde att man aldrig var helt ledig mentalt bortsett från under tentaperioderna och sommaren. Så att nu kunna ta helg från fredag eftermiddag till måndag morgon skulle jag säga är den absolut största skillnaden. Vad är det bästa med det du gör nu? Det bästa med mitt jobb är att det är så extremt mångsidigt, vilket passar mig bra eftersom jag lätt blir både rastlös och uttråkad. I mitt jobb är jag inblandad från framtagandet av en detaljplan och ibland även tidigare än så, hela vägen fram till inflyttning. Jag är dessutom inblandad i flera projekt parallellt, så även om varje enskilt projekt sträcker sig över flera år så får jag dagligen vara med i olika skeden med extremt olika arbetsuppgifter. Det känns som att det alltid kommer finnas saker att lära sig och därför har jag svårt att se att jag skulle tröttna eller tappa intresset för det jag gör. Var ser du dig själv om 10 år? Hmm, om jag skulle veta vart jag kommer vara om 10 år så skulle jag nog säga att det är dags att göra något annat! Har du några minnen du minns särskilt mycket från S-sektionen? Det är nog resorna som jag gjorde med sektionen, både till Alperna och med ex-resan till Bali. Via dessa resor fick jag verkligen möjlighet att komma närmare de personer man annars umgås med dagligen under så många år. Jag skulle även säga att styrelseuppdraget i ex-resan är något jag minns extra mycket eftersom jag fick ansvara för något som inte handlade om studierna. Istället för teoretiska problem så fick man lösa verkliga. Har du något tips till nuvarande studenter? Att det är okej att vara stressad och inte veta vad man ska göra. Både av egen erfarenhet och utav det jag hört från andra så håller i princip ingen på med samma sak som de trodde att de skulle efter examen. Mitt tips är att vara öppen när det kommer möjligheter och att vara delaktig eller prova på saker både inom och utanför sektionen. Det är genom att testa och prova nya saker som man får möjligheter att inse vad det är man faktiskt vill göra i livet. Som jag nämnde tidigare tror jag dessutom att det är viktigt att våga hitta sin egen väg och sina egna rutiner. All tid och energi man lägger ner är ju för sin egen skull. Ett sista tips som jag skulle säga är guld, framförallt i mattekurser, stavas Youtube. Där får man möjligheten att pausa och spola tillbaka, men även att snabbspola framåt när det behövs, haha. Namn: Josefin Falk Utbildning: Civilingenjör inom Samhällsbyggnad, master inom Husbyggnads- och anläggningsteknik Examensår: 2020 Sysselsättning: Tränarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) Blev livet efter studierna som du tänkt dig? Nej, det blev det väl inte alls, haha. Jag hade inte tänkt fortsätta plugga och hade nog inte gjort det om det inte vore för Corona, men jag är däremot väldigt glad att jag gjorde det. Träning och välmående är något som ligger mig varmt om hjärtat och som jag vill arbeta med, antingen inom eller utanför arbetsplatsen. Är det något speciellt från utbildningen eller studietiden du tagit med dig? Jag har ju fortfarande ett studieliv så därför är studietekniken något viktigt som jag fortfarande har med mig. Jag skulle även säga att saker löser sig och att det viktigaste är att må bra för att kunna prestera och ta vara på framtiden. Allt blir vad man gör det till, så när jag såg en chans till att utveckla mig vidare så tog jag den. "Man ska aldrig sluta utvecklas och alltid fortsätta att lära sig!" Vad är den största skillnaden mellan livet som student och nu? I och med pandemin så är det inte så mycket studentliv här just nu. Jag är dessutom väldigt nöjd med studentlivet jag hade på S-sektionen och vill behålla de minnena, så därför strävar jag inte efter något sådant just nu. Istället fortsätter jag utveckla mig själv och får en större förståelse för andra. Man ska aldrig sluta utvecklas och alltid fortsätta att lära sig! Vad är det bästa med det du gör nu? Att kunna ta med mig det jag lär mig och den utveckling jag gör nu till min framtida arbetsplats där jag förhoppningsvis är konstruktör. Det är så viktigt med ledarskap och förståelse för välmående för att kunna prestera bra i ett annars väldigt stillasittande arbete, vilket många som läser denna utbildning förmodligen kommer ha. Var ser du dig själv om 10 år? Oj, vad spännande! Förut har jag nog alltid haft ett perspektiv där jag tänkt mig vart jag vill vara för att sedan jobba hårt för att nå dit. Idag skulle jag säga att jag fortfarande har mål och funderingar om vart jag vill någonstans, men jag fokuserar även mer på hur jag kan göra det bästa av det som är nu. Jag har alltså inte tänkt så långt, haha. Men målet är att ha en ledande roll inom konstruktion där jag även vill inkludera välmående i arbetsmiljön. Har du några minnen du minns särskilt mycket från S-sektionen? Jag skulle säga att det har varit fem år fulla av olika minnen och därför är det svårt att välja. Bland annat är det alla föreningar jag varit med i, såsom kören, spexet och quasteriet, som har gjort tiden på sektionen och att man klarat studierna så bra. Jag skulle även säga tiden i sektionsstyrelsen där jag fick se många personer utvecklas, eller de stora sakerna som när jag var med i projektgruppen i Lava. Ett annat minne är tiden som Öhs, där man under kort tid hann göra väldigt mycket och lära känna varandra på alla plan. Allt jag gjort och alla grupper jag varit en del av har givit något, både erfarenhetsmässigt och på ett personligt plan. Men något jag framförallt aldrig kommer glömma och som jag är så tacksam för är alla de underbara människorna jag mött. De har alla haft en påverkan, givit energi till att göra olika saker och gjort att man njutit av varje steg, både de man tagit framåt och bakåt. Bland annat är det de i styrelsen i QBM som blev som en familj för mig eftersom jag inte hade någon i Stockholm. Vi kunde till exempel ta upp och lösa våra problem med varandra. "Våga hälsa på folk i OaSen [...] OaSen är ett hem under studietiden och alla som är där är ens familj - så våga sätta dig bredvid en främling!" Har du något tips till nuvarande studenter? Nu ska pappa Baloo lära er allt han kan! Haha, skämt åsido. Som student skulle jag nog säga att inte stressa ihjäl sig och att allt kommer lösa sig. Även om det låter klyschigt så är välmåendet så viktigt för att ha kul på vägen och för att kunna njuta av att titta tillbaka på en tid full av händelser. Ett annat tips är att våga hälsa på folk i OaSen, haha. OaSen är ett hem under studietiden och alla som är där är ens familj - så våga sätta dig bredvid en främling! Hälsa även på de du inte känner, det blir ju vad man gör det till. Ett annat tips är att dokumentera saker, vilket jag ångrar att jag inte gjorde mer eftersom jag är en sådan minnesfantast. Det är så svårt att komma ihåg specifika händelser, så det hade varit superkul att nu i efterhand ha bilder att titta tillbaka på. Ett sista tips är att våga söka jobb som du tycker verkar intressanta och att inte låta sig hindras även om du inte skulle ha alla meriter. Och använd dina kontakter, både de du träffat inom och utanför sektionen. Sammanfattningsvis verkar det alltså som att i samma stund som det sista kapitlet på S tar slut så börjar ett helt nytt. Det enda som verkar gå att veta med säkerhet är att det livet är något annat. Snart är det du som håller i pennan och ska börja skriva historien om livet som ingenjör eller teknolog. Undra vad det kommer att stå i berättelsen om dig. Anja Ericson Skribent

Esset testar studentboenden

Att få bostad i Stockholm som student kan ibland verka omöjligt. Men efter att ha harvat runt som inneboende och på andrahandskontrakt med ockerhyra under en period, kommer till slut stunden då ködagarna kan omvandlas till någonting alldeles eget. Hur ska man tänka när man väljer? Med den här artikeln vill Esset-redaktionen bjuda på ett axplock av alla de möjligheter som finns när det gäller hyresvärdar och områden. Och kanske viktigast av allt – hur det faktiskt är att bo där? Freja, Täby (Andreas) I Roslags Näsby i Täby, mitt bland villorna, ligger SSSB-området Freja. Det är ett litet och gulligt område, med fem stycken tvåvåningshus och 60 lägenheter totalt. Utöver lägenhetshusen finns det också några separata byggnader med tvättstuga, föreningslokal och förråd. Området är byggt 2004. Samtliga lägenheter är ettor på 22 m², med fransk balkong. Bor man på markplanet kan man ta bort räcket och ordna en liten uteplats. Hyran för 2021 ligger på 4 565 kr. Då ingår vatten, värme, el och bredband (100/10 Mbit/s). Varför flyttade du hit? Jag är uppvuxen i Täby, så när jag skulle flytta hemifrån för första gången kändes det perfekt att fortfarande kunna ha nära hem och till kompisar. Dessutom ligger det väldigt bra till i förhållande till KTH. Hur lång restid har du till skolan? Cirka 20 minuter. Det tar ungefär fem minuter att gå till Roslags Näsby station, och därifrån 15 minuter in till KTH (Stockholms östra) med Roslagsbanan. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
6. Roslagsbanans station ligger som sagt cirka fem minuter bort, och närmaste busshållplats cirka 10 minuter bort. Inget av dessa färdmedel har samma turtäthet som tunnelbanan, vilket drar ned betyget lite. Hur tryggt känns området?
8. Det är ett väldigt lugnt i omgivningen. Det man får se upp med är tjuvar. Jag har t.ex. fått min cykel stulen när den stod parkerad på gården, och det har även förekommit inbrott i förråden vid något tillfälle. Men överlag känns det väldigt tryggt som sagt. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
3. Förutom mig själv känner jag endast till två andra S:are som bor här. Hur är granngemenskapen?
3. Man hälsar på varandra när man möts i trappen och på gården, men inte så mycket mer än det. Områdesföreningen ordnar lite aktiviteter ibland, dock svårt just nu med tanke på Corona. Standarden på lägenheten?
7. Lägenheterna börjar få några år på nacken, men överlag känns det fortfarande fräscht. Både badrum och kök är kaklade. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
8. Lägenheterna känns väl ljudisolerade. Det som hörs mest är när folk går i trappan, men mellan lägenheterna är det i princip helt tyst. Utformningen av husen gör att man endast delar vägg med en annan lägenhet, vilket underlättar. Buller utifrån förekommer knappt heller. Närhet till service?
7. Vid Roslagsbanans station finns ett litet centrum, med mataffär, tobaksaffär och ett par restauranger. En station bort med tåget hittar man Täby centrum, en stor shoppinggalleria som har det mesta man kan tänkas behöva i form av affärer, och även en del restauranger och nöjen. Frösunda, Solna (Kalle) Inklämt mellan E4:an och pendeltågsspåren mot Uppsala ligger Frösunda. Området bebyggdes på 90-talet och består mest av lägenhetshus med tegelfasad. Här har SSSB 94 ettor med kokvrå, 18–26 m² fördelade på två punkthus i sex våningar var. Hyran ligger på mellan 3000 och 5600 kr beroende på om du bor bredvid gemensamhetslokalen eller högst upp med tillhörande takterrass, oavsett så ingår el, värme och bredband. Som grädde på moset får man bo på Gustav III:s boulevard vilket minst sagt känns kungligt. Apropå Gustav III så ligger lägenheterna cirka 10 minuter från Hagaparken där det finns fantastiska promenadstråk för motion. Åt andra hållet finns Mall of Scandinavia och pendeltåg cirka 5 min bort. Varför flyttade du hit? Jag flyttade hit för att jag ville bo i ett område med goda kommunikationer till KTH utan att kräva allt för många köpoäng. Jag hade ca 700 dagar vilket visserligen är under genomsnitt för området men inte alls svårt att få en lägenhet för. Hur lång restid har du till skolan? Cirka 30 minuter, då kan jag välja mellan pendeltåg eller buss till Odenplan, alternativt buss till Bergshamra. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
8. Lägenheten ligger 5 minuter från Solna station som tar en in till Odenplan på 3 minuter. Utöver det finns bussar som kan ta en hela vägen till Söder direkt utanför dörren. Hur tryggt känns området?
7. Området i sig är väldigt lugnt med mycket barnfamiljer om än rejält tomt på kvällen. Omgivande områden händer det lite mer i men det är inget som märks av. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
1. Jag känner ingen S-are som bor eller har bott här. Många som bor här pluggar på Karolinska som ligger förhållandevis nära. Hur är granngemenskapen?
2. Om man har tur hälsar grannarna tillbaka men mer än så kan man inte vänta sig. Områdesföreningen anordnar event då och då men deltagandet är sällan stort. Standarden på lägenheten?
6. Lägenheten är från ‘99 och känns fortfarande fräsch även om det ständiga uthyrandet ger ifrån sig spår i form av diverse hål och taskiga lappningar. En av de största nackdelarna med lägenheten pentryt, det saknas ugn vilket somliga hyresgäster löser genom att sätta in en egen vilket man tydligen får. Fläkten är av kolfiltertyp vilket känns lite B.
Ungefär hälften av lägenheterna har en balkong på ca 5 m² vilket är mycket trevligt på sommaren, det vägs upp av mindre boyta och en rätt så begränsande planlösning som kan kräva lite finess för att få till. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
8. Det hört väldigt lite mellan lägenheter i sidled men från grannarna ovanför och ut i korridoren kan man höra när röster höjs. I ett av husen finns det en gemensamhetslokal som det stundvis kan låta mycket från när det är fest. Närhet till service?
10. Lägenheten ligger ca 5 minuter från Mall of Scandinavia där det mesta som kan tänkas behövas finns. Där finns två stora matbutiker, gym, restauranger, bio, shopping, gym och en nationalarena. Gubbängen, Enskede (Regina) Mellan Skogskykogården och Farsta centrum hittar vi Gubbängen, ett lugnt bostadsområde med både studenter och flerbarnsfamiljer. Det ligger en bit längre ut, men med tunnelbanan rakt över vägen är det smidigt att ta sig både till skolan och de mer centrala delarna av Stockholm. Detta studentlägenhetsområde består av 3 st byggnader som alla byggts i lite olika etapper. Själva lägenheten jag bor i är en etta på 29 m² och ligger på 7:e våningen med en fin utsikt över Gubbängsfältet. Jag har valt att bygga som en sovalkov och på så sätt skapa som två rum i denna etta. Lägenheterna som finns i detta område varierar en del i storlek och med detta varierar självklart även hyran. Den hyra jag betalar är i nuläget 6300 kr, i den ingår bredband och vatten. Varför flyttade du hit? Jag flyttade hit för att det verkade vara ett lugnt och tryggt område med bra förbindelse in till Stockholms centrum och skolan. Lägenheten i sig är helt nybyggd och jag är den första som flyttat in, allting är således väldigt fräscht och nytt. Tidigare bodde jag i Solna och betalade nästan samma hyra för en 20 kvm stor lägenhet på andra våningen, kändes mer prisvärt att flytta hit då. Hur lång restid har du till skolan? Beroende på hur bra tunnelbanorna matchar (man måste byta från gröna till röda vid Slussen) så tar det mellan 25–30 min att åka till skolan. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
8. Som tidigare nämnt är det bara att gå rakt över gatan för att ta sig till tunnelbanan, tar ungefär 2–3 minuter att ta sig dit från min lägenhet. Tunnelbanan går frekvent, dock blir det problem när den behöver ställas in p.g.a. olika händelser. Finns buss att ta men då måste man gå ca 10 minuter till Hökarängen för att hoppa på, plus att de bussarna främst går i söderort så blir en omväg om man behöver åka in till skolan. Hur tryggt känns området?
9. Väldigt tryggt, är främst studenter och barnfamiljer som bor här så brukar inte vara några oroligheter på kvällarna. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
7. Bor en del S:are i dessa lägenheter, känner några som bor i två av dessa byggnader. Har än så länge inte stött på någon som läser Samhällsbyggnad i just min byggnad dock. Hur är granngemenskapen?
5. Har haft turen att hitta ett gäng grannar i min byggnad som jag umgås med, men i övrigt skulle jag nog inte påstå att gemenskapen är den bästa tyvärr. Kan självklart bero på Corona men vi har inte haft några gemensamma events eller så. Standarden på lägenheten?
10. Helt nybyggd lägenhet med fräsch interiör. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
7. Är väldigt bra ljudisolerat i och med att lägenheterna är så pass nya, så hör inte så mycket varken utifrån eller från mina grannar. Har hänt någon gång men är generellt sätt ganska lugnt. Närhet till service?
8. Vägg i vägg med min byggnad finns ett Nordic Wellness. Endast 5 minuter bort ligger Gubbängens centrum där vi har både pub, apotek, Puls & Träning, några restauranger och ett Coop. Två stationer bort med tunnelbana finns Farsta centrum där flertalet butiker samt restauranger finns. I övrigt finns inte jättemycket i just Gubbängen, dock är det väldigt smidigt att ta sig till exempelvis söder där det finns mycket mer att göra. Så det väger definitivt upp! Lappis (Per) Lappkärrsberget, ofta benämnt Lappis, är Stockholms största studentbostadsområde med över 2000 bostäder fördelade på allt ifrån korridorsrum till fyror. Här lever svenska studenter och utbytesstudenter i harmoni (oftast) i en stadsdel byggt enbart för studenter. I Lappis hittar man ett halvbra Ica, en sushirestaurang och en diskutabel kvarterskrog/pizzeria. Det speciella med just Lappis är att majoriteten av lägenheterna utgörs av korridorsrum, som sträcker sig mellan 16–23 m² och med hyror mellan 3570–4640 kronor. I det här priset ingår allt: el, värme, bredband och ångestskriket kl. 22 på torsdagar. Varför flyttade du hit? Relativt få köpoäng för bra närhet till skolan. Kommer man från utanför Stockholm kan det vara svårt att få tag i boende, och då är korridorsboendet på Lappis ett riktigt bra alternativ. Hur lång restid har du till skolan? Cirka 15 minuter! Är bussen sen så längre, men när det inte är minus 10 grader ute är det inga problem att gå och ta tunnelbanan från Universitetet. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
8. Bara en kvart in till campus så det är verkligen toppen! Lite snålt med bussar ibland dock, då får man gå hela 900 m från tunnelbanan! Tragedi! Hur tryggt känns området?
8. Jag känner mig trygg på Lappis! Minuspoäng för snöbollskastande utbytesstudenter dock, livsfarligt rent ut sagt. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
5. Det är ändå en del från S som bor på området som man stöter på ibland på Ica eller så! Hur är granngemenskapen?
6. I min korridor är det helt okej! Minus att man ibland måste föra sig på ett språk jag inte behärskar (engelska). Standarden på lägenheten?
7. Fräscht badrum hos mig! I övrigt hyfsat måste jag säga. Det är ett studentboende i Sveriges största stad trots allt, så man får nöja sig med att ha tak över huvudet och ha sitt eget boende minus det delade köket då! Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
7. Hör mer från snöbollskrig på torget än mina grannar faktiskt! Prisa Gud för bokhyllestomme. Lite musik ibland men det hör ju till! Närhet till service?
6. Ser ner till Ica från mitt fönster, så det är toppen! Lite längre till andra förnödenheter, men det går alltid att fixa runt campus. Aurora, Nacka (Saga) I Ektorp i Nacka hittar vi ByggVestas område Aurora. Området är nybyggt (anno 2018) med 207 ettor, tvåor och treor för studenter och ungdomar. Byggnaderna ligger i utkanten av Ektorp, ett fint område i Nacka granne med havet och ett fantastiskt naturreservat. Min lägenhet, en trea, är på 44 m² och kom utrustad med en kombimaskin och en balkong. Jag lät även installera en diskmaskin, vilket var den bästa presenten jag gett mig själv. Hyran ligger på ca 8600 kronor, vilket är exklusive värme, vatten, el och bredband. Detta gör att månadskostnaden oftast hamnar på ca 9000–9300 kronor/månad beroende på årstid. Varför flyttade du hit? Till en början flyttade jag till Ektorp för att jag och min dåvarande sambo behövde ett större boende, och som en slump dök Ektorp upp. Då det var många lägenheter och ett okänt projekt var ködagarna som behövdes få, och eftersom den var billigare än lägenheten vi hade då (30 kvadrat för 10 000 kronor/månad) kändes det givet att tacka ja. Hur lång restid har du till skolan? Nackdelen med boendet är att tyvärr ligger en bit ifrån stan. Dörr till dörr tar det ca 45 minuter. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
4. Från lägenheten tar det ungefär tio minuter till busshållplatsen, där bussar går ofta (!) och tar en direkt till Slussen. Bussarna går dessutom dygnet runt. Hur tryggt känns området?
9. Väldigt tryggt! Aldrig känt mig osäker eller otrygg även när jag gått hem kl. 02:00, eller till jobbet 04:00. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
2. Tyvärr väldigt få S:are, vet bara om typ 1–2 stycken. Hur är granngemenskapen?
8. Det finns en stor Facebookgrupp för alla i husen, och där är det mycket aktivitet. Även om jag själv inte är aktiv där, har jag sett att träningskompisar hittats, vinkvällar anordnats och många har fått hjälp med diverse verktyg som behövts lånats. Standarden på lägenheten?
9. Superfräscht och nytt. Bra kvalitet på allting, minuspoäng enbart för att det blir kallt på vintern. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
9. Otroligt bra ljudisolation, enda gången jag hör mina grannar är när de får för sig att borra i betongväggarna. Närhet till service?
6. Cirka sju minuter från porten finns två matbutiker, ett gym, några restauranger och cirka 15 fastighetsmäklare. Allt man behöver det vill säga! Minuspoäng för att det är uppförsbacke hela vägen hem. Karl Mårtensson Chefredacteur Shakar Garmeny Illustration Andreas Håård Skribent Regina Rutegård Skribent Saga Ugarph Skribent Per Hultman Frilansande skribent

Dejter värdiga samhällsbyggare

Om två dagar är det äntligen (?) Alla hjärtans dag igen! Istället för att att tortera den du tycker om med nallar, blommor, choklad och annat grejs - gå på en dejt i Samhällsbyggandets tecken! Här kommer våra bästa tips. Romantisk promenad över Guldbron Inget skriker romantik såsom kombinationen av guld, gammal stadsmiljö och byggarbetsplats. Bron tåls till och med att passeras flera gånger med den du håller kär. Se intressanta mönster i stenar på Södermalm Skribenten till denna artikel är något förvirrad om exakt var dessa stenar finns, men ryktet säger att de finns i närheten av Högalidsparken. Det är bara att ge sig ut på dejt och börja leta! Detta letar ni efter! Från vänster: ‘“slickenslides” och “plumroses”. Källa: Bosses föreläsning genom Regina. Tack till alla inblandade. B1M & chill En dejt hemma slår ju sällan fel. I kombination med Youtubekanalen B1M och en god middag blir det nästan för bra för att vara sant. Du kan tacka oss senare. Katarinahissen Vacker utsikt och krafter som verkar i olika riktningar. Klassiskt. Datera byggnader i Birkastan och Gamla Stan Samarbete, fina byggnader och historia. Den du tar med på denna dejt måste betyda något alldeles extra. Bingo! Tävla om vem som fyller bingobrickan med samhällsbyggnadsplatser snabbast. Här kommer våra förslag på bingorutor: Diagonala övergångsställen Stadsbiblioteket på Odenplan Byggarbetsplats förbifart Stockholm Globen Kvarteret ormsaltaren Lappis AlbaNova Berg i dagen Nya C30 tåget på röda linjen En KTH-föreläsare i det vilda En gatuskylt med en gata som finns med i Monopol Ett almträd Ett bageri som gör reklam för en icke-traditionell semla (bageri=byggnad) Fika i Sveriges fulaste byggnad Gamla Arkitekthögskolan blev för någon månad utsedd till Sveriges fulaste byggnad. Hur betong kan betraktas som fult må vara ett mysterium, men gott fika på MR Cake finns det på samma plats i alla fall. Spela sällskapsspel Lär känna varandras värsta sidor över ett sällskapsspel, förslagsvis Ticket to Ride för en transport touch. Stockholms stadsmuseum vid Slussen Infrastruktur, stadsplanering och fastighetsekonomi över flera sekler. Allt på en plats. Gratis inträde. Antagligen stängt nu. Kan med fördel kombineras med Guldbron, för visst får man inte nog av den?! Shakar Garmeny Illustration Frida Wistfors Skribent

Lava 2021 - hetaste mässan i år

Projektgruppen 2021. Från vänster: Malin Lagerholm, Jisreel Rodriguez Jillker, Elin Rambäck, Olivia Nygren, William Pripp, Karolina Landgärds och Karl Norberg, 2020 När Olivia Nygren blev invald till Lavas projektledare förra året, fanns inga tecken på att en pandemi väntade runt hörnet. 2020 blev ett långt år, fyllt av många helomvändningar och beslut. Men nu närmar sig vårens höjdpunkt med stormsteg, och Esset har tagit ett snack med projektledaren för att se hur processen för Lava 2021 sett ut - och vad vi deltagare kan vänta oss av mässan 11 februari. Du blev ju invald innan corona var en grej, hur har hela planeringsprocessen förändrats sedan du blev invald? Ja, jag blev invald i december när corona knappt fanns och det var inte heller aktuellt när projektgruppen blev invald i februari. Det har varit många bollar i luften under hela tiden. Vi började att planera två mässor parallellt; en fysisk och en digital. För den digitala mässan kollade vi på många olika plattformar, och valde Graduateland tillslut eftersom det var ett bra alternativ både för studenterna och för företagen. Ett tag talades det om att delar av mässan skulle kunna vara i Nymble, och sen att vissa skulle vara där och andra inte. Så varje månad har vi behövt anpassa oss på nytt för coronasituationen. Men jag ångrar verkligen inte att jag blev projektledare just det här året - det har verkligen varit jättekul att få arbeta på ett annat sätt och inte utifrån en mall! Vill du berätta lite om Lava 2021? Vad är det som skiljer sig från tidigare år? Vi har skapat en digital plattform på Graduateland, som precis som på en vanlig mässa ska hjälpa till att skapa kontakt mellan samhällsbyggnadsbranschen och studenterna. Det har varit en utmaning, det har det, men nu tycker jag verkligen vi har löst det bra och alla företag har kunnat registrera sig. Det kommer finnas digitala montrar som studenterna kommer kunna hoppa runt på, där har företagen själva fått skapa olika digitala aktiviteter och tävlingar. Alla studenter börjar med att chatta med företagen, sedan kommer man kunna ta det vidare till ljud och video om intresset finns hos båda parter. Under dagen kommer andra aktiviteter också pågå precis som på en vanlig mässa, fast då digitalt. Med en digital mässa kan vi dessutom skapa nya koncept som inte har funnits tidigare år. Ett exempel på det är att vi i år har skapat Lava-Live, där besökare kommer kunna ta del av livedisskusioner under Lavadagen och ett annat exempel är det vi kallar intervjuteknik som ger studenter möjlighet att öva på en arbetsintervju. Det får ni inte missa! Och hur skiljer sig värdarnas arbete? Vi har valt att ta in ett mer begränsat antal värdar i år, just för det inte finns lika mycket arbetsuppgifter som tidigare år. När vi tog in värdarna trodde vi att vi kunde ha vissa aktiviteter i Nymble, vilket vi vet nu inte händer, så nu blir det så att vissa grupper ändå kommer att ha mindre att göra jämfört med tidigare. Men vi försöker anpassa även deras arbete till det digitala. Ärets lavavärdar arbetar helt digitalt i år. Här genomförs den traditionsenliga workshopen med Jämno. Vad har samarbetande företag haft för inställning till årets digitala mässa? Det har såklart varit svårare att få med företag, vad många inte tänker på är att vissa företag kommer till Lava inte bara för att träffa studenter, utan för att träffa kollegor i branschen. Men nu har vi stolt fått med hela 62 företag med bra bredd, som då är där främst för att träffa studenter som vill ge sig in i branschen. De företag som är med har gett mycket positiv feedback, de var de som var först med att säga att de ville ha en digital mässa. Så var inte rädd att chatta eller samtala med företagsrepresentanter, de vill såklart gärna prata med er besökare. Tror du uppslutningen från studenter kommer att vara annorlunda? Jag tror att det kommer vara en mer seriös mässa. Studenter kommer prata med företagen för att de vill få ut något av det istället för att gå runt och plocka gratissaker. Och det är ju jättekul, så studenterna ska verkligen inte vara rädda för att prata med företagen för företagen kommer älska att få frågor. Jag tror även att en digital mässa möjliggör att studenter kan få ut mer av Lava då man tydligt kan få kontakt med en företagsrepresentant och inte störas av andra. Är det något mer du vill tillägga? Och vad vill du säga till framtida PG som nu ska väljas in? Under året har projektgruppen fått jobba mycket med våra kreativa hjärnor och jag ser nu fram emot den intensiva perioden som kommer, där vi är fler som får arbeta tillsammans. Jag kan väl också säga att jag är otroligt stolt över det arbete alla i projektgruppen har gjort, och jag är otroligt nöjd över resultatet. Våra arbetsuppgifter har också förändrats väldigt mycket, och det har vi verkligen anammat och löst perfekt. Till kommande projektgrupp: Låt inte corona avgöra om du vill söka eller inte, och var inte rädd för utmaningar! Saga Ugarph Skribent

Luxury Food for Less 2

Let’s paint a mental picture, your friends are coming over and you are out of food ideas; you have already cooked them the mushroom risotto, curry noodles, and one pot pasta from our last “Cook with Esset” article. It suddenly hits you that one of your friends is vegetarian (or vegan), what do you cook now? You’re churning your brain for ideas and scrolling through Instagram, there to the rescue comes our post, promoting our new “Cook with Esset 2” article (our vegetarian edition). Lentil Soup with Eggplant and Cashews This recipe will allow you to serve your friends a very fancy meal cooked within 35 minutes. The Author's successful attempt at making the food look pretty. Ingredients - 2 servings 1 Eggplant 4g Cumin spice 2 Garlic cloves ½ Ginger 1 Red onion A small bag of fresh coriander A box of green lentils (alternative: add more red lentils) 20g Cashews Curry paste (can be homemade or store bought) 4g Goan xacuti spice 100g Red lentils Vegetable broth 450ml Water 150g Yoghurt (for Vegan option, Oatly’s turkish yoghurt) 2 Tortilla bread Salt, pepper, olive oil How to make it: Preheat the oven at 220°C. Meanwhile, cut the eggplant in thin vertical pieces which you then cut into 3cm long smaller pieces. Cover your eggplants with a generous amount of olive oil and cumin, then generously salt it. Place them on a baking tray with baking paper on it and let them bake for 20-25 minutes. While your eggplant is baking, boil your water in a water cooker. Simultaneously, dice the onions into fine pieces, then grate the ginger. Afterwards, press (or grate) the garlic, cut the coriander into medium pieces, and wash the green and red lentils with cold water in a strainer. Heat up a dry pan on medium heat when hot, roast the cashews in it for 2-3 mins (then put roasted cashews aside). Heat olive oil in the same pan and fry the red onions for 5 mins. Then add the ginger, garlic, curry paste, and Goan Xacuti spice and fry for another 3 mins. Add the lentils and vegetable broth into the pan and then add the boiling water. Stir often and let it cook for 15-20 minutes. Thereafter, add half of the yogurt (75g) and continue to stir for another 5 minutes until creamy. Mix olive oil (2 tablespoon) and half of the coriander with a pinch of salt and pepper. Thereafter, cut your tortilla bread into 3cm wide pieces, place them on a baking tray with baking paper on it and cover them with the coriander-oil mixture, let bake for 7 minutes (they are not meant to look as brown as they do in the picture) Serve the lentil soup in a bowl, top with a pinch of salt and pepper, eggplant, roasted cashews, the rest of your coriander, and finally a little yoghurt. On the side, serve your tortilla-coriander chips and enjoy with your favorite drink. Hello Halloumi This dish is nothing but delicious – and it is surprisingly easy to make! It is also 100% freestyle-able. But for the less spontaneous chef, it is of course possible to follow the quantities below. Ingredients - 4 servings 500 g passed tomatoes 3 dl cooking cream 400 g Halloumi 1 yellow onion 1 garlic 2 tbsp tomato puree Oregano, to taste Paprika powder, to taste Salt & pepper, to taste 3-4 dl rice How to make it: Cook the rice in a separate saucepan by following the instructions on the package. Slice and fry the halloumi in a cooking oil of your choice, then set aside on a plate. Add chopped onion and pressed garlic into the same pan and fry with tomato puree. Add the rest of the ingredients and then the fried halloumi. Add spices and taste – et voilà! Thai Tofu Curry Thai curries are a staple fast food of Sweden and are surprisingly easy to make at home. If you are craving some spicy, coconutty goodness, but can’t be bothered to go outside and order take out this is the solution for you. Ingredients: 400g hard tofu 1 large carrot 1 onion 1 can or 400ml coconut milk 4 dl water 1 fresh chili or 2 tsp chili flakes 1 small, fresh ginger 1 lime 3 cloves of garlic I used these vegetables, but you can pick other ones you like better :
- 1 can of baby corn
- 1 can bamboo shoots
- 200g green beans 2 tsp red curry paste 2 tbsp fish sauce (not vegetarian)
This can be made vegetarian by steeping nori in light soy sauce for one hour before cooking. I did this and liked the results, but fish sauce is a more traditional ingredient Peanuts, coriander, lime, chili flakes for garnish. How to make it: Start by heating oil in a large pan and frying the curry paste for about a minute, until it becomes very fragrant but be careful so that it doesn’t burn. Add the minced garlic, chili and ginger and sauté, making sure to scrape up and browning on the bottom of the pan. Next add the carrot and onion and let the onions get a little translucent. Make sure nothing becomes burnt at the bottom by stirring the vegetables. Add the water (at this step you can additionally add bullion cubes) and let it simmer for 5 minutes to soften the carrots. Add the coconut milk, tofu and any vegetables you want to add to your sauce. Let it simmer for a few minutes. Season with the “fish sauce” and lime and if you feel that the sauce is too loose you can add a cornstarch slurry by mixing 2 tsp cornstarch and 2 tsp cold water in a bowl til it’s dissolved. Salt to taste. A good thing to keep in mind when tasting for seasoning is that it should be over seasoned when tasted on its own as you will be eating this with rice later on. Serve with rice. You can add peanuts, coriander (disgusting), Sriracha etc. and enjoy the meal! Shakar Garmeny Anja Ericson Henrik Bergström

Philosophy at KTH

The division of philosophy has existed at KTH since 1999, and currently employs about 25 people. Although the division has been around for many years, few students are familiar with what they actually do. Therefore, Esset set out to investigate this matter. At first glance, the purpose of a philosophy division at a technical university may not be obvious. To most people, philosophy is sort of an abstract science that deals mainly with “life’s big questions”, such as good and evil, the existence of God and the meaning of life. This is quite different from the majority of research conducted at KTH, which – while it may be complex – has a direct link to our physical world. One could say that the difference is that philosophers acquire knowledge through arguing and reasoning, while researchers associated with natural science do it through experimenting. But one must not forget that philosophy is a vast field. After all, it is defined on Wikipedia as “the study of underlying things”. With such a broad definition, philosophy could be said to be the foundation for everything about life. Speaking of Wikipedia, it can also be used to demonstrate this statement. Go to the English Wikipedia and open any article. Then click the first link that is not in italics or inside a parenthesis. If you continue doing this a few more times, chances are very high that you’ll eventually end up on the article about philosophy. Because of the nature of the field, it shouldn’t come as a surprise that one of the things that philosophers can study is the underlying factors behind technology and technological research. This is exactly what the staff at the division of philosophy do. The branches of philosophy that they specialize in are called things such as: philosophy of technology ethics of technology decision theory philosophy of risk The branch philosophy of technology deals with trying to understand the nature of technology, its social impact, as well as analysing the practices of engineering. A fundamental question that researchers try to answer is “what is technology?” As in, what is it that distinguishes it from other human cultural phenomena, such as art and politics? When it comes to the effects of technology on society, philosophers try to understand how it influences our lives. What consequences does a certain technology have on society? Are we able to control technology, or does it control us? Can we steer the development of technology, or does it have a life of its own? For the subfield practices of engineering, philosophers analyse the engineer as a concept. What kinds of specific knowledge do they have? What is the nature of the engineering design process? The term ethics of technology refers to the application of ethical thinking to the practical concerns of technology. As technology improves, the possibilities of what we can achieve with it expand. But not everything that is theoretically possible is something that we wish to do. There is a need for a definition of what is right and wrong, based on ethics. One example is last year’s Nobel prize winner in chemistry, CRISPR. This innovation will in a not too distant future make it possible to genetically modify people, potentially eradicating several diseases. However it can not only be used for medical treatment, but also for human enhancement. If you as a parent could alter the genes of your unborn child so that they were guaranteed to have a high IQ or good looks, would you do it? While a parent wants what is best for their child, such practices would effectively eradicate certain human traits if applied at a large scale. Is it ethical to do that for no other reason but vanity? Decision theory is a discipline concerned with analysing the choices a person makes. The topic can be studied in either a normative or descriptive way. In the former, the outcome of a decision is evaluated in order to determine if it was good or not. Philosophers are primarily concerned with the latter, where they try to explain why a person made a certain choice. Some factors that affect this are a person’s beliefs, values and desires, and of course the options that are available. Understanding what goes into making a decision can hopefully help us become more rational and to make better choices. The philosophy of risk is (unsurprisingly) related to analysing the concept of risk and how we cope with it. In the field of structural engineering for instance, risk is something that designers face all the time. A structure must be designed so that the risk of collapse is sufficiently small. What are the factors that could cause a collapse? How can the structure be designed to avoid this? And how do we define “sufficiently small”? These questions have no easy answers, but must be dealt with. One way to do so is through a construction code – such as the Eurocode – but the fundamentals of such a tool must be based on some set of principles. These principles are one example of what a philosopher in this branch could study. Okay, so far we have established that there is a division of philosophy, and gotten a brief introduction to their research fields. But what does this mean for us as students? Besides their research, the division of philosophy also teaches some courses. If you study a Master’s programme at KTH, one of the few mandatory courses that you need to take is about the theory and methodology of science. While the exact content of the course is different for each programme, some common topics exist – such as the theory behind science, the scientific method and research ethics. Perhaps it sounds familiar? This course gives an introduction to the philosophical concepts that we have previously discussed. Other programmes have additional courses – those who study biotechnical engineering have a course only focusing on ethics for example. There are also independent courses that anyone can apply to. Hopefully this article has given you a better understanding of the link between technology and philosophy. The questions asked by philosophers may sometimes seem abstract and involved, but in the end they help us understand more about our world. Even for someone who studies an entirely different field, it can be valuable to pause and reflect on what we learn and why we do things in certain ways. Andreas Håård Writer Shakar Garmeny Illustrator

Salstentamina under coronaepidemin - så funkar det

Det är nog ingen som vid det här laget har missat den rådande pandemin i världen och hur den påverkat bland annat studierna på KTH. Den senaste tiden har det även rådit en debatt gällande huruvida det är rimligt att ha salstentamen eller ej inom kurserna. På sin hemsida skriver KTH följande: “Examination kommer ske både på campus och digitalt. I första hand ska det ske med andra examinationsformer än skriftlig salsexamination eller skriftlig digital examination med kameraövervakning (Zoom). Dessa kommer endast genomföras om det är motiverat av lärandemål på kursen i kombination med antalet studenter.” Trots att examination i huvudsak ska genomföras på distans, skrivs det fortfarande ett flertal tentor fysiskt på plats. Detta har föranlett kritik från studenter, som bland annat menar att det inte är garanterat att sjuka studenter stannar hemma vid viktiga examinationsmoment. Vissa menar även att tillämpningen av riktlinjerna är för godtyckliga när det kommer till vilka kurser som examineras på plats. ESSET har därför ställt några frågor till Leif Kari, vice-rektor för utbildning på KTH, för att försöka få lite mer klarhet i det hela. Hur kom man fram till att tentamen ska kunna hållas både på distans och på plats? “Med anledning av pandemin och i avsikt att minska smittspridning beslutades att KTH ska vara restriktiva med salstentamina och de bara ska hållas om det är motiverat av pedagogiska skäl. Sådana skäl kan vara att kursens lärandemål omfattar faktakunskaper eller procedurella färdigheter (såsom problemlösningsförmåga) som individuellt enbart kan examineras genom uppgifter med entydiga väldefinierade lösningar i övervakade salsmiljöer.” Vem är det som får avgöra om det är rimligt eller ej att ha en salstentamen? “Beslut om genomförande av salsexamination fattas av vicerektor för utbildning efter föredragning av grundutbildningsansvarig. I praktiken handhar grundutbildningsansvarig dispensansökan från examinatorerna och bollar med vicerektor och andra grundutbildningsansvarig vid behov. Detta eftersom samtliga grundutbildningsansvariga tillsammans med vicerektor för utbildning och andra närvarande på våra möten har diskuterat fram principerna för när salstentamen kan vara pedagogiskt motiverat.” Enligt riktlinjerna på hemsidan utgås det från att studenterna kommer ta sitt eget ansvar och stanna hemma om de är sjuka. Men efter att ha dels pratat med olika studenter, men även läst en del diskussioner inom olika forum för KTH-studenter, har det blivit tydligt att en del kommer gå och skriva sina salstentor även om de är sjuka. I vissa fall kan det även vara så att just den salstentamen är det som avgör huruvida studenten får behålla sin studentbostad. Hur ställer ni er till detta? “Vi uppmanar och förutsätter att studenterna tar sitt ansvar och inte går till tentamen om de är sjuka eller uppvisar symtom. KTH erbjuder fler tentatillfällen just av den anledningen.” Esset har sökt THS chefer för utbildningsinflytande för en kommentar. Regina Rutegård Skribent

Ordförande har ordet

Nytt år innebär ny sektionsstyrelse och i spetsen står nyvalda ordförande Oskar Sundström. Vilka planer har han för det kommande verksamhetsåret och hur ska sektionen tackla år två av restriktioner i Covid-19:s spår? Ordförande har ordet. Hej Sektionen! Som ni säkert vet drar verksamhetsåret 2021 igång den 1:a januari, men styrelsen 2021 har redan tjuvstartat i form av överlämningar med våra företrädare samt en digital kick-off. Som en grupp har vi diskuterat medskick från styrelsen 2020, vilka värderingar vi som grupp vill arbeta utifrån samt vilka visioner vi har för 2021. Jag kan med glädje meddela att vår gemensamma passion & målsättning är att tillgängliggöra sektionen samt de engagemang vi har att erbjuda för alla medlemmar. Speciellt har vi diskuterat hur vi bäst skall nå ut till de nya studenterna på vår sektion vars första tid på KTH präglats hårt av den pågående pandemin. Det är otroligt viktigt för oss att nå ut till dem som ännu inte sett eller har missat det fantastiska utbud av aktiviteter vi som sektion har att erbjuda. Då vi i skrivande stund ännu inte haft vårt första styrelsemöte får vi se hur detta arbete kommer yttra sig, men det är en viktig fråga som ligger oss varmt om hjärtat. Under verksamhetsåret kommer vi ha som målsättning att styrelsearbetet skall präglas av transparens gentemot sektionens medlemmar och funktionärer. Detta kommer yttra sig i ett arbete med att tydligt kommunicera beslut & resonemang, men även i en öppenhet för frågor & funderingar samt att aktivt bjuda in sektionen till att komma med input till vårt fortlöpande arbete. Covid-19 kommer fortsatt ha en stor påverkan på vår verksamhet under 2021 i form av restriktioner samt osäkerheter i hurvida planerade event kommer kunna genomföras. För att inte tala om osäkerheten i det ekonomiska läget. Vi kan inte göra annat än att hoppas på det bästa, försöka planera proaktivt, följa riktlinjerna från myndigheterna samt hålla oss uppdaterade på hur läget utvecklar sig. Detta kommer troligtvis vara en stående punkt på agendan för styrelsen 2021, men precis som vi klarade av 2020 är jag övertygad om att vi kommer ta oss igenom nästa år genom att jobba tillsammans för att göra vår lilla del av världen till en bättre plats. Nu närmast i januari väntar möten med myndigheter och banken för att se till att vi har allt på plats för att säkerställa serveringstillstånd samt andra nödvändigheter som krävs för att bedriva verksamheten som vanligt när läget ser ljusare ut. Det var allt för denna gången. Tillsammans kommer vi ta oss igenom dessa oklara tider, det är jag helt övertygad om! Ta hand om era medmänniskor och håll er friska så ses vi förhoppningsvis snart på Campus eller i oaSen! Varma hälsningar, Eder Ordförande Oskar Sundström Om författaren Oskar Sundström är ordförande i Samhällsbyggnadssektionens styrelse vars ansvar är att sörja för föreningens löpande och långsiktiga förvaltning. Styrelsen består av tio personer med olika ansvarsområden, från ekonomi till jämställdhetsfrågor. Kontakt: styrelsen@s.kth.se

Tack 2020!

Det verkade först som en enkel uppgift, att skriva en årskrönika, en sammanfattning av 2020. Ett år med en så tydlig händelse. Ett år för historieböckerna. Jag skulle ju inte ens behöva tänka, det var bara att skriva ner allt skit som Corona lett till och sen “Hejdå 2020 ses aldrig mer, hej 2021!” Men när jag väl började tänka dök det även upp en hel del bra minnen. Kan det möjligtvis vara så att 2020 faktiskt har varit ett ganska fint år? Låt oss se efter. Året började som vilket år som helst, eller det är ju inte hela sanningen. Det låg något i luften. Och då menar jag inte att ett virus, utan en känsla av att något skulle hända. Ett nytt decennium, det nya 20-talet. Många såg likheter med det förra seklets 20-tal och det snackades om det glada 2020-talet. Till en början såg det ut att bli så. På S-sektionen gasqueades det som aldrig förr. Folk verkade i allmänhet lite gladare. Och ett gäng på 9 personer hade precis träffats och lagt upp storslagna planer. Delar av redaktionen på Zoom-gasque, en utav årets höjdpunkter. Sen slog Coviden ner. Omvärlden började bunkra toapapper och stannade och skrek om någon kom för nära. Och de kära studenterna på KTH förstod att det var allvar när även Valborg ställdes in. Men oväntat fort ställde folk om. Man började till och med ana en känsla av medmänsklighet. Om den känslan är här för att stanna är högst oklart, men det var trevligt att se den skymta förbi. Under resten av våren provade folk nya hobbies som aldrig förr: Det odlades växter, cyklades, umgicks med familj, matlagades och gicks i naturen. Dessutom satte det omtalade gänget på 9 personer sina planer i verket och Esset mötte dagens ljus. Drömmen om en tidning nischad för samhällsbyggnadssektionen var nu en verklighet. Och tänk, det är denna du läser i detta nu! Hösten förväntades bli den värsta någonsin; mörk, blöt OCH Coronig. Visst uppfylldes dessa tre ledord väl, men samtidigt hände mycket mer. Det invigdes en guldbro, vi såg julpynt redan i november, föreläsningssalen flyttade hem till oss och sovmorgon blev plötsligt en grej, det kändes som en god gärning att beställa hämtmat, man behövde inte träffa det där gänget man egentligen inte gillar, mottagningen kunde genomföras, vi har kollat på livesända konserter i vardagsrummet och blivit bättre på att ta hand om varandra. Och nu är snart året slut. Visst må vi inte ha en enda soltimme i december, men vad gör det? Om det är något det här året har visat oss så är det att förändring faktiskt är möjlig, trots ordentliga motgångar. Är det 2021 vi hittar en lösning på klimatkrisen och sluter världsfred? Vad vet jag. Hejdå 2020 ses aldrig mer, men tack. Tack för att du visade vad som var viktigt. Hej 2021, jag vet att du bär på något bra. Frida Wistfors Skribent

Kulturrekommendationer: Brädspel

Vi börjar närma oss julledigheten som för många är en tid att umgås med nära och kära, vad passar då bättre än att plocka fram ett av brädspelen som ligger i byrån? Men om ni tröttnat på monopol och schack så bidrar Esset med fem tips som utan tvekan kommer bli en ny (eller nygammal) familjefavorit. Drakborgen Detta klassiska fantasyspel från 1985 kan se lite skrämmande ut vid första anblick med kanske 15 olika högar med kort bredvid spelplanen, men en stor del av spelets charm är att vad som helst kan hända och en spelomgång aldrig är den andra lik. Konceptet är väldigt enkelt; Välj din karaktär, samla på dig skatter genom att ta dig så långt in i borgen som du vågar och ta dig ut ut borgen med livet i behåll innan solen går ned. Ryktet säger att i borgens mitt finns det en enorm skatt som vaktas av en sovande drake... Svampskogen Året är 1945, andra världskriget är äntligen över. Dags att koppla av med vänner och familj i det splitternya stjärnspelet Svampskogen. På ytan ser det ut som ett simpelt barnspel där du går längs med en bana och lär dig namnet på olika svampsorter. Du tror att spelet kommer vara över på max 10 minuter. Men precis som andra världskriget så kommer detta spel inte att visa någon nåd. 60 minuter efter spelets start kommer du ligga kvidande i fosterställning på golvet efter att ha börjat om från start för fjärde gången. Du kan nu skilja en aspsopp från en björksopp i sömnen. PTSD triggern maximeras när du får höra vad som händer när du råkar äta en vit flugsvamp. Jag rekommenderar detta spel till den som vill bli bättre på svampsorter och samtidigt bli ärrad för resten av livet. Liar’s Dice Ett tärningsspel jag snott från tv-spelet Red Dead Redemption. Konceptet är enkelt, du rullar tärningar och ska lura de a ndra vid bordet. Varje person börjar med fem tärningar, siste person med en tärning kvar vinner. Det här är bäst att spela med fler än två personer och är ett riktigt roligt dryckesspel. Allt som behövs är att rannsaka ditt hem på alla tärningar du äger och se till att ni har var sin kopp att dölja tärningarna i. Reglerna är enkla när du väl hajat konceptet men det kan bli lite långt att gå igenom hela spelet i artikeln. Reglerna finner du här. Jag rekommenderar detta spel till den som har bra pokerface och gillar att lura skjortan av sina kompisar. Catan Catan är spelet för dig som drömmer om ett världsherravälde, eller som bara vill testa dina skills i samhällsbyggarvärlden. Du och dina medspelare är de första att anlända på en ö, och med hjälp av de resurser som finns på plats ska du utveckla ett kungadöme större, vackrare och bättre än alla andras. Förutom resurserna på plats har ni till er hjälp utvecklingskort som kan hjälpa till, samt den finaste ekonomin som skapats - byteshandeln. Catan kommer framkalla skratt, tårar och ilska, men också frågor som “När ska jag få mitt jäkla tegel?” och “Varför behöver man ens ull för att bygga en by?”. Detta spel rekommenderar jag till alla sällskap som vill få tänka till lite när de spelar, och få leka medeltida kungar för en dag. Absolut överens Ett roligt sällskapsspel för upp till åtta personer, där man spelar i lag om två. Man börjar med att välja ett kort med en fråga som läses upp, därefter ska alla spelare skriva ned svar på frågan under begränsad tid, utan att visa för sin lagkamrat. Några exempel på frågor är “saker man gör på julafton” eller “vad tänker du på när du hör ordet polis?”. Det gäller att skriva upp så många saker man kommer på som möjligt innan tiden tar slut, därefter ska lagen i tur och ordning läsa upp sina svar för varandra. Laget som har flest gemensamma svar får poäng i den omgången och får flytta fram sin pjäs. Först i mål vinner! Jag rekommenderar detta spel eftersom det går fort att lära sig, och passar att spela med såväl kompisgänget som med släkten. Mycket skratt utlovas också. då det ibland visar sig att man inte alls tolkar frågan på samma sätt. Henrik Bergström Skribent Andreas Håård Skribent Saga Ugarph Skribent Daniel Wollberg Skribent

V-sektionen 110 år - en berättelse om konjunkturer

Man kan inte berätta om V-sektionen på 40-talet utan att nämna spex. Begreppet har existerat i studentsammanhang i minst 150 år och började som parodier på klassiska dramapjäser. Det organiserade spexidkeriet på V-sektionen påbörjades med grundandet av KVSIF 1944, eller Konglig sektions för Väg- och Vattenbyggnadskonst SpexeriIdkare Förbund som det hette. Sedan dess har förbundet satt upp spex nästan regelbundet 1944-1966 och oavbrutet 1974 - 2019. Don π, eller Stellan Pauli, är ett välkänt inslag i spexhistorien, så pass att han ger namnet åt spexpriset “Prix Don π” som delas ut på Lavagasquen varje år till hans ära. Eftersom det bara gick män på programmet fram till 1962 spelades traditionellt även kvinnliga rollkaraktärer av manliga teknologer, “traditionen” dröjde kvar till 1993 innan kvinnor var tillåtna att kliva upp på scenen. Utvecklingsvisionerna i 50-talets Sverige var skyhöga vilket inte minst syntes inom byggbranschen. Med norrmalmsregleringen skulle delar av centrala Stockholms gamla bostadshus ge plats för toppmoderna höghus, allt sammanbundet med den nya tunnelbanan. För utgående gymnasiestudenter verkade väg- och vattenbyggnadsutbildningen kunna ge upphov till en lovande framtid vilket gjorde det nästan lika svårt att komma in på V som på teknisk fysik. Under denna tid invigdes det nya V-huset som fick delas med arkitekterna tills de flyttade bort från campus. Tidigare hade väg och vatten hållit till i klocktornet vid nordöstra borggården där det fanns plats för allt som kunde tänkas behövas, från ritsalar till observatorium för geodetiska mätningar. Faktum är att den täckta trappan upp till byggnaden hade namnet väg- och vattenbyggartrappan. Den teoretiska utbildningen sammanflätades även med många praktiska inslag. Bland annat reste teknologerna på fältövning till Grebbestad på västkusten, där skulle studenterna få praktiska kunskaper i geodesi och fotogrammetri genom att hoppa runt på klipporna med teodoliter. Det var dock inte det enda de gjorde, på kvällarna var teknologerna ett framstående inslag i den lilla badorten med många fester som inte sällan kombinerades med spratt på lokalbefolkningen. Varje år målades en ny jättelik blomma på Stöberget som kunde betraktas från bryggorna, ett år dök det upp gigantiska fotavtryck på kajen i den lilla orten. Studenter deltog även i karnevalen badortens dag som än idag anordnas varje sommar. V-teknologer på badortens dag i Grebbestad 1953. Sektionsmötet likt det som gick av stapeln i onsdags var inte heller räddat från studenternas påfund. Förutom den sedvanliga formalian fanns även punkten Tiden och Sättet som gick ut på att föra en absurd nonsensdebatt, vinnaren tilldelades Cupidopriset. Så här såg det ut i ett mötesprotokoll 1957: “Dyfverman undrade om reprimand kan utdelas till hel årskurs, samt yrkade på reprimand till hel årskurs, samt yrkade på reprimand till varje man och för varje gren. Ohrås ansåg att sektionen inte kunde ödsla bort reprimander på V4. Dyfverman erbjöd sig att om brist finnes på dessa skänka sektionen ett antal. Hasse föreslog att reprimand skulle få utdelas till idrottsledaren för att denne ej lyckats få med fler att simma, Winter biföll Dyfverman samt ansåg att denne skulle utarbeta ett förslag. Du Rietz yrkande på reprimand till Liljedahl då denne ej lyckats få med V1. Liljedahl vidarebefordrade reprimand till daddorna för dålig uppfostran…” osv. Värt att tillägga är att rekordet för Tiden och sättet är tre timmar och åtta minuter. Man kan tänka sig att det här knappast skulle vara uppskattat idag, helst inte på sektionsmöte 3, och det var det inte heller ett decennium senare då en tidsgräns sattes på 30 minuter och fokus lades på skicklighet istället för uthållighet. Runt 60-talet började sektionslivet minska. En förklaring kan vara att den genomsnittlige teknologen ville ut i miljonprogrammets Sverige så snabbt som möjligt. Utbildningen ville man skulle bli effektiv och rationaliserad med färre föreläsningar, mer övningstid och krysstentor. Men aktiviteter fanns ändå, 1961 startades sektionens bibliotek, visserligen med bara två böcker och hela fyra bibliotekarier men fanns gjorde det. 1962 startades ett café i ett seminarierum i V-huset men trångt var det. Så trångt att likt Nymblekonflikten 1938 (se del 1 i denna serie för förklaring) ville de äldre kursarna att ettan och tvåan skulle portas. 1964 började Nordisk ByggTeknolog-konferens (NBT) där teknologer från hela Norden kunde diskutera sin utbildning och, naturligtvis, även festa. Idag finns en liknande funktion där Sveriges V-sektioner träffas under V-konferensen för att utbyta erfarenheter och möjligtvis även festa nu med. Samma år donerade Don Nilax en klocka till sektionen som skulle användas för att påkalla uppmärksamhet under gasquer och sektionsmöten, en fantastisk idé vilket ett gäng Chalmerister också verkade tycka när de 1973 stal med sig klockan hem vilket inte uppmärksammas förrän ett par månader senare då KTH-studenterna fick höra den ljuva klangen under en middag i Göteborg. Klockan fick därefter komma hem igen. Det var tur det för än idag används klockan på alla av sektionens och KVSIF:s gasquer. Än idag sitter det en liten silverplåt på klockans bas med inskriptionen Sektionens klocka donerades av Don Nilax år 1964 och används än idag. Sektionsmedlemmarna var även väldigt idrottsaktiva och har varit det sedan 50-talet, samtidigt som kåren började anordna teknologmästerskap i idrott. Priset? Rektorns spade som donerades till kåren under en ombyggnation av Nymble. I friidrott sopade V mattan med de andra sektionerna med 6 guld, 5 silver och 4 brons år 1956. Sektionen hade därmed även fina priser till de mest framstående idrottarna, bland annat Don Bodes pris till bästa ettan. Tyvärr började V tappa greppet om rektorns spade mot början av 60-talet men genom ett sektionsmötesbeslut 1961 beslutade väg- och vattensektionen att återerövra spaden under nästa mästerskap vilket man självklart gjorde. Detta fokus på idrott blev sedan en stor diskussion i och med att Hösäckskommittén uttalade att “idrott var både skadligt och kriminellt” och menade att alla dessa anslag skulle läggas på öldrickande istället. Ja, på denna tid fanns det kommittéer för allt, bland annat Hemliga Kommittéen vars uppdrag var att få folk att gå på sektionsmöten. Ett år motionerade de för att medlemsavgiften skulle chockhöjas med 600% så man kan tänka sig att deltagandet på detta möte var högt. 1967 infördes en kommitté för att få bukt på problemet med att “planka” dvs kopiera övningsuppgifter av varandra. Resultatet av utredningen blev att institutionen skulle tillhandahålla lösningsförslag till uppgifterna. Denna kommitté fick det fantastiska namnet Max Planck-kommittéen. Kommittébildandet gick däremot så långt att det det infördes en kontrollkommitté som skulle övervaka alla andra kommittéer. Utbildingsminister Olof Palme talar i Stockholms universitets kårhus under ockupationen 1968. När 60-talet närmade sig sitt slut började starka politiska vindar blåsa som bar med sig stora samhällsförändringar. Protesterna leddes av studenterna som på många håll i västvärlden protesterade mot staten, miljöförstöring och, inte minst, Vietnamkriget. På Stockholms universitet skulle kårhuset komma att ockuperas av studenter och på KTH skänkte flera sektioner bort medlemsavgiften till de förenade FNL-grupperna som motsatte sig USA:s inblandning i Vietnam. Väg- och vattensektionen avstod från att ta politisk ställning men fri från politisk diskussion var ingen. När Essets föregångare Vägledaren startades upp 1970 bestod den absoluta majoriteten av insändare där V-teknologer hätskt debatterade politik och inte sällan politikens vara eller icke vara i tidningen själv. 70-talet präglades i övrigt av en stagnerande ekonomi och oljekriser vilket stod i stark kontrast gentemot den närmast explosionsartade utvecklingen som skett under de senaste 20 åren. Kanske var det det tillsammans med dålig studiemotivation som gjorde att nästan 50 av 180 studenter hoppade av sin utbildning. Alla hade sin egna förklaring till problemet och klyftan mellan regeringen, skolan och studenterna illustreras rätt bra av de tre vitt skilda lösningarna som varje grupp la fram. Regeringen föreslog att antagningskraven för civilingenjörsutbildningen skulle sänkas vilket helt förkastades av lärarna som ansåg att problemet ligger i avsaknaden av inspiration och föreslog att mer praktiska ämnen skulle läsas de första två åren för att öka motivationen. Studenterna å sin sida ansåg att problemet ligger i att det rådde ett “professorsvälde” på KTH med utökande grad föreläsningar som ersattes av kurslitteratur. Något som kan noteras än så länge under denna historia är den totala avsaknaden av berättelser om kvinnor. Även om det tekniskt sett var möjligt för att som kvinna antas till KTH sedan 1921 skulle det dröja till 1962 innan den första kvinnan att ta examen inom väg- och vattenbyggnad skulle börja. Programmet blev därmed den utbildning som antog kvinnor sist på hela KTH. Flera orsaker till att det tog så lång tid kan vara väg- och vattenbyggnadutbildingens militära ursprung och den mansdominerade yrkesbranschen som den kvinnliga teknologen så småningom skulle skjutsas ut i. Det här ska ställas i kontrast med dagens Samhällsbyggnadsutbildning som 2020 hade jämnast könsfördelning bland alla antagna till program på KTH. Detta är del två av tre i en serie om Konglig sektion för väg- och vattenbyggnadskonsts historia för att högtidlighålla 110-årsjubiléeumet av sektionens skapande. Vi skulle vilja tacka Grebbestads kulturförening som bidragit med fantastisk historia om teknologernas påhitt i den lilla badorten och till ABE-skolan som gett oss en fantastisk bok om Kungliga Väg- och vattenbyggnadskårens historia. Karl Mårtensson Chefredacteur Källor: "Kungl. Väg- och vattenbyggnadskårens historia 1851-2010" “Väg och vatten KTH, 1910-1995” Jubileumsbok “Konglig sektion för väg- & vattenbyggnadskonst 100 år”

Esset_logga_vit_stor_marginaler.png
samhallbyggnadssektionen-logo.png
  • Instagram
  • Facebook

Ansvarig utgivare:

Karl Mårtensson