My Items

I'm a title. ​Click here to edit me.

Porträtt: Mario Ishak

Porträtt: Mario Ishak

Det är dags för ett nytt segment i Essets tablå, Porträtt. Konceptet Porträtt innebär en mer personlig och ingående intervju av en person som på något sätt är kopplad till S-sektionen. Personen kan vara allt ifrån någon som är aktuell med något sektionsengagemang, arbetar på KTH, går på sektionen och har en intressant personlig historia eller för den delen vem som helst som kan tänkas vara intressant att läsa om. Intervjuerna kommer fortsättningsvis vara ett mer eller mindre regelbundet inslag på vår hemsida. Vet du någon person som du tycker hade varit intressant att intervjua? Kontakta redaktionen! Som det första porträttet någonsin kändes det självklart att kontakta sektionens alldeles egna ordförande, Mario Ishak. I Januari i år tog han över ordförandeposten och för honom, som många av oss, har det varit en minst sagt händelserik vår. Vi träffades i slutet av april, som de flesta numera via Zoom, och hade en intressant pratstund om både dåtiden, nutiden och framtiden. Mario i ordförandeskrud med sin ordförandemedaljong runt halsen Kortfrågor:
Ålder: 21 år
Aktuell som: S-styrelsens ordförande
Talang: Tro det eller ej men min matlagning är fantastisk
Favoritmusik: Väldigt blandat, men främst techno
Favoritserie: Sopranos Hur är det med dig? Vart befinner du dig just nu? Det är bra tack, jag mår jättebra. Befinner mig i Eskilstuna hos min familj just nu vilket är den staden jag är uppvuxen i. De bor kvar här medan jag bor i Stockholm. Har befunnit mig här sedan skolan stängde och kommer nog stanna här till att sommaren börjar. Jag passar på att umgås med familjen då det är svårt att hinna ses med skola och styrelsearbete, men jag har varit här i fyra veckor nu så tror att de börjar bli trötta på mig. Hur kom det sig då att du flyttade till Stockholm? Jag tog studenten 2017, läste då natur på gymnasiet och ville plugga vidare direkt för att bli klar med det. Kunna komma ut och arbeta och till slut tjäna lite pengar. Jag ville inte heller vara kvar i Eskilstuna så därför tog jag mitt pick och pack och flyttade till Stockholm. KTH är en bra rankad skola inom teknologi och natur, så det var inte ett så svårt val. En fördel är dessutom att Stockholm är så nära Eskilstuna så om det är tråkigt någon kväll kan jag åka hit istället. Stockholm var heller inget nytt för mig då jag hade varit här många gånger innan. Var det stor skillnad att flytta från en mindre stad som Eskilstuna till Stockholm? Den största skillnaden för mig var att klara sig på egen hand. Att flytta från sin familj där man får allt på silverfat med mat när man kommer hem, kläder tvättade och så vidare. Så är det inte nu och det är en stor skillnad. Att diska och laga mat och allt det. Var det problem att hitta bostad? Nej egentligen inte. Familjen köpte en lägenhet som jag har bott i sedan jag flyttade till Stockholm. Vad skönt. För annars brukar det kännas som ett rätt stort problem att flytta från en annan stad till Stockholm. Jamen exakt. Jag kände att om jag ska hålla på och betala hyra i fem år så kan jag lägga de pengarna på amortering och sånt. Men det är klart att man behöver hjälp av familjen när man är 18 bast, då har man inte råd men en kontantinsats själv. Nu kommer jag bo här några år till och jag kommer med stor sannolikhet vara kvar i Stockholm efter mina studier. Sen hade det varit kul att testa på att jobba utomlands ett tag. Mario som n0llan under mottagningen 2017 Du pratade om att KTH var en bra skola och att det var därför du valde den, men hur kom det sig att du började på Samhällsbyggnad? Bra fråga. Jag var inne på indek (Industriell ekonomi) ett långt tag innan en kompis visade mig Samhällsbyggnad vilket jag inte visste fanns. Efter flera överväganden föll valet på Samhällsbyggnad. Det lät väldigt lockande med programbeskrivningen på KTH:s hemsida, det tilltalade mig med kurserna och även det som stod att man kunde göra i framtiden med master och så. Då stötte jag på Real Estate-mastern vilken var RICS-ackrediterad vilket betyder att det är en väldigt bra utbildning. Det tilltalade mig när jag skulle välja skola under gymnasiet. Så jag valde det spåret och har inte ångrat mig. Har valt helt rätt, jättebra skola och sektionen är toppen så jag har hamnat helt rätt. Hur snabbt bestämde du dig för att vara engagerad i sektionen? Första året var jag inte engagerad alls, sökte inte heller något. Sen så i andra året såg jag en affisch från valberedningen att man kunde söka Näringslivsansvarig och tänkte att om jag ska plugga här fem år så kan jag göra något. Så jag sökte på SM4 2018 men blev inte det utan Frida Carlsson blev det istället. Däremot blev posten för Eventansvarig vakantsatt så då tänkte jag att det är sak samma, ändå ett engagemang. Jag hade ingen aning vad jag gav mig in på där och då. Visste inte vad Eventansvarig innebar. Men jag blev iallafall vald där, och då satt jag i styrelsen det året. Sen blev jag ordförande året efter. Mitt engagemang är egentligen inte jättestort. Eventansvarig, Ordförande, Buddy i Amba (-ssadeur, sektionens mastermottagning) och Gruppansvarig i Lava 2020. Så det är väl egentligen inte jättestort, men det blir mycket eftersom ordföranderollen är så tung. Vi ska gå in på ordföranderollen lite senare, men som du sa där så blev du inte vald av till Näringslivsansvarig 2018. Hur kändes det? Det var egentligen inte så farligt. Jag kände egentligen lite det från början. Jag såg på valhandlingarna som skickades ut att Frida också sökt posten och hon har varit rätt engagerad i sektionen genom Stab i mottagningen och insatt i sektionen så jag kände det lite på förhand att oddsen var emot mig. Men det var ju inte hela världen och hon gjorde ett jättebra jobb. Men samtidigt så var det kul att Eventansvarig var vakant så jag fick en fot in på sektionen. Om jag inte kommit in där hade jag nog inte var engagerad överhuvudtaget. Där tändes glöden och därför sökte jag de andra delarna. Så styrelsearbetet fick dig mer intresserad av resten av sektionen? Ja, första året var det fokus på plugg och jag kunde väldigt lite om sektionen. Jag kände Anton (Kindlund, Ordförande 2019) bra då men vi pratade inte så mycket om sektionen så jag var väldigt ny. Under de första mötena förra året satt jag som ett frågetecken för det var så mycket jag inte kunde, exempelvis begrepp som motion och proposition. De sitter i benmärgen på mig nu men för ett år sedan hade jag ingen aning. Men det är ju kul, jag har lärt mig massor. Mario på scen under Lava 2020 med stora delar av sektionsstyrelsen och Don-ordern Absolut! Och nu är du sektionens ordförande. Hur känns det? Jomen det känns bra. Är kul att vara ordförande men med tanke på omständigheterna är det tråkigt. Kanske framförallt för resten av styrelsen. Jag har ändå varit med ett år precis som Jesper (Andersson, Vice Ordförande) så jag har ändå fått uppleva de eventen som faller under våren. Men nu är skolan stängd och allt är uppskjutet. Exempelvis så skulle V-konferensen, en konferens som vi åkt på varje år för att träffa andra styrelser på väg- och vattensektioner i Sverige, varit nu i Göteborg men det blev inställt. Vårbalen blev inställd och så vidare. Men i allmänhet så är det en rolig roll. Men det var mycket i början, framförallt Januari. Men jag hade turen att Anton som var företrädare hjälpte och förberedde mig. För ordföranderollen är stor och det hjälper att ha varit med i styrelsen tidigare. För de som inte riktigt har koll på det, vad innebär rollen som ordförande i styrelsen? Svår fråga. Mycket handlar om att ha med ett finger i spelet hela tiden. Leda styrelsens arbete och se till så allting går rätt till, frågor kring ekonomi och juridik, att budget följs, att styrelsen gör sitt jobb, sammankalla till möten, representera sektionen utåt, ha bra kontakt med vårt alumninätverk Don-ordern och även S-länken tillsammans med Ofelia (Cedervall, Näringslivsansvarig). Annars hjälper jag till mycket där det behövs. Möten med Lava, mottagningen, arrangerar funktionärsträffar, skickar ut ordförandebrev kring vad som sker, vad som händer med de pengarna som man som medlem betalar in. Det är ändå mitt ansvar att lägga fram att det är det här vi gör med pengarna. Du har ju suttit i styrelser tidigare, bland annat i Eskilstunas Unga Katoliker. Hur skiljer det styrelsearbetet med vad du gör idag? Det är väldigt svårt att jämföra EUK med S-sektionen för att S är mycket större, fler medlemmar och det handlar om mer pengar och därmed mycket mer ansvar för mig som ordförande. Det var många år sedan jag var med i den andra styrelsen. Arbetet handlade mer om att ta hand om ungdomar som kom in, göra aktiviteter, arrangera läger, boka lokaler och fixa käk. Nu är det mer administrativt ansvar medan det då var mer praktiskt arbete. Du är ju ordförande och lägger mycket tid på det. Hur tycker du att engagemanget fungerar med dina studier inom fastighetsekonomi/fastighetsjuridik? I början av året var det mycket, januari var intensivt och tentaperioden sträcker ju sig till mitten av januari så då var det både tentaplugg och styrelsearbete. Resterande styrelsen har på något vis mig att luta sig mot men jag själv har ju inte det på samma sätt. Jag måste veta mycket. Jag bollar absolut med Vice Ordförande men det är ändå mig man lutar sig mot. I år var det även många nya i styrelsen vilket gör att man vill vara ett extra stöd för dem. Andra möten som exempelvis med Lava skulle göras. Februari var mycket, med pricket över i:et där var att jag var Gruppansvarig i Lava. Mars var det inte så mycket förutom den veckan då Corona blev mer känt och stort i Stockholm. Då blev det möten med KTH och THS och sen behövde den informationen föras vidare till medlemmarna. I april har det inte varit så mycket. Vi i styrelsen har skalat ner nu. Från början hade vi kvällsmöte varannan vecka men nu kör vi bara på ordinarie lunchmöten varje vecka där vi försöker pricka av våra uppgifter. Men januari var tungt. Jag vill dock tillägga att rollen blir vad man gör den till. Under början av året ville jag reglera alkoholpolitiken i Oasen men om jag inte hade varit intresserad av det hade jag sparat tid. Att kalla till möte och skriva dagordning tar ju inte särskilt lång tid utan det är det emellan. Men det blir mycket vad man gör det till. Innan tiden på KTH under, under din uppväxt, hur var tanken då? Var det det här du ville hålla på med? Jag har alltid velat bli pilot, det var min största dröm när jag var liten. Men sen läste jag på och det är ju en osäker marknad och utbildningen är rätt dyr. Ville inte hosta upp så mycket pengar för en utbildning. Men jag hade inte tänkt att jag skulle bli ordförande på S-sektionen. Nä juste, annars trodde jag det var något man planerar för.. Ja precis, sen barnsben. Har du hållit på med något utanför dina vanliga aktiviteter som exempelvis idrott? Jag har spelat lite fotboll när jag var yngre och har även varit fotbollsdomare. Fotboll är liksom min största passion i livet vad gäller sport. Jag har inte idrottat jättemycket och jag är ingen träningsnarkoman om man säger så men fotboll är ju en passion och jag tycker det är skitroligt. Vilket lag hejar du på? Det är Manchester United. De har jag hejat på sedan jag var fem-sex år gammal. Mario utanför Manchester Uniteds hemmaarena Old Trafford Just det. Jag har ingen bra koll själv på fotboll men jag har hört att det är många som hejar på dem och sen är det väl Liverpool..? Ja de är ju störst i England. Vi är ju rivaler så jag hatar ju Liverpool och vill inte snacka om dem nu. Men de är också stora dom jävlarna. Ja men då lämnar vi det. Hur tycker du att din utbildning är? Den är bra. Nu har man valt inriktning så nu läser jag det jag själv har valt på ett sätt och det man har stort intresse för. Men jag tyckte det var kul redan från start, även matten tyckte jag var kul från början. Nu är det mer läsa, läsa, läsa i jämförelse med ettan och tvåan så man saknar räkningen lite. Jag tycker det är en jättebra utbildning och jag hoppas bara att man får jobb. Att lägga fem år på en utbildning och sen inte få jobb känns lite jobbigt men det borde gå bra tycker jag. Ja men (arbets)marknaden är väldigt generellt sett ganska stor även om det kanske går lite sämre just nu då. Men det gör du andra sidan i alla branscher så det gör ju inget speciellt för oss egentligen. Nej men precis. Och jag tycker väldigt mycket om utbildningen och det är kul att läsa den. Hur ser du på framtiden? Har du något mål eller någon plan? Det här vill jag hålla på med eller inom det här området vill jag arbeta? Om man skalar ner det lite, jag kommer vara ordförande året ut och sen kommer jag lägga ner mitt engagemang helt och hållet. Då kommer jag ha fyran och femman kvar. Så jag kommer köra hårt med ordföranderollen sen är jag klar med sektionen. För att..? Ja men jag känner mig klar, jag har gjort mitt. Jag varit med i styrelsen i två år, har gjort lava och har varit med i en mottagning vilket var kul. Nästa vår så kommer jag plugga utomlands i Milano så jag kommer spendera terminen där. Sen har jag bara årskurs fem kvar var och då har man exjobbet en hel termin som tar tid. Efter det så tänker jag egentligen bara jobba, kanske resa. Många gör ju så att de tar studenten, jobbar ett halvår och sen reser de med de pengarna. Jag tog studenten men sen började jag här direkt för att plugga. Så jag kommer vara 23 år när jag tar examen så jag är inte jättegammal om man säger så. Tanken är väl att jag ska spara ihop lite och sen resa. Vad gäller jobb har jag inte funderat jättemycket egentligen. Kanske komma in i fastighetsbranschen, testa på olika delar som rådgivning, konsult och ägandesidan och se vad jag gillar. Det viktigaste är att man trivs på sin arbetsplats, har sköna kollegor och får en bra lön sen såklart. Det gör ganska mycket. Då kanske det passar bra att ta den sista frågan då. Har du något du vill hälsa Essets läsare? Att ni tar hand om er själva i dessa tider. Sen vill jag också säga att det är väldigt tråkigt som det är just nu. Vi i styrelsen gör vårt bästa för att det är ändå kunna förljuva studentlivet senare, framförallt till hösten. Jag håller tummarna för att Corona försvinner eller att det ska skalas ner och och att det event som vi skulle haft på våren hålls på hösten och att höstens event sker som vanligt. Ta hand om er, stanna inomhus och tvätta händerna! Vill du kontakta Mario? Skicka sms/ring på nummer: 076-092 09 69 alternativt Skicka mail till: ordforande@s-sektionen.se Karl Norberg

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet

Nytt år innebär ny sektionsstyrelse och i spetsen står nyvalda ordförande Oskar Sundström. Vilka planer har han för det kommande verksamhetsåret och hur ska sektionen tackla år två av restriktioner i Covid-19:s spår? Ordförande har ordet. Hej Sektionen! Som ni säkert vet drar verksamhetsåret 2021 igång den 1:a januari, men styrelsen 2021 har redan tjuvstartat i form av överlämningar med våra företrädare samt en digital kick-off. Som en grupp har vi diskuterat medskick från styrelsen 2020, vilka värderingar vi som grupp vill arbeta utifrån samt vilka visioner vi har för 2021. Jag kan med glädje meddela att vår gemensamma passion & målsättning är att tillgängliggöra sektionen samt de engagemang vi har att erbjuda för alla medlemmar. Speciellt har vi diskuterat hur vi bäst skall nå ut till de nya studenterna på vår sektion vars första tid på KTH präglats hårt av den pågående pandemin. Det är otroligt viktigt för oss att nå ut till dem som ännu inte sett eller har missat det fantastiska utbud av aktiviteter vi som sektion har att erbjuda. Då vi i skrivande stund ännu inte haft vårt första styrelsemöte får vi se hur detta arbete kommer yttra sig, men det är en viktig fråga som ligger oss varmt om hjärtat. Under verksamhetsåret kommer vi ha som målsättning att styrelsearbetet skall präglas av transparens gentemot sektionens medlemmar och funktionärer. Detta kommer yttra sig i ett arbete med att tydligt kommunicera beslut & resonemang, men även i en öppenhet för frågor & funderingar samt att aktivt bjuda in sektionen till att komma med input till vårt fortlöpande arbete. Covid-19 kommer fortsatt ha en stor påverkan på vår verksamhet under 2021 i form av restriktioner samt osäkerheter i hurvida planerade event kommer kunna genomföras. För att inte tala om osäkerheten i det ekonomiska läget. Vi kan inte göra annat än att hoppas på det bästa, försöka planera proaktivt, följa riktlinjerna från myndigheterna samt hålla oss uppdaterade på hur läget utvecklar sig. Detta kommer troligtvis vara en stående punkt på agendan för styrelsen 2021, men precis som vi klarade av 2020 är jag övertygad om att vi kommer ta oss igenom nästa år genom att jobba tillsammans för att göra vår lilla del av världen till en bättre plats. Nu närmast i januari väntar möten med myndigheter och banken för att se till att vi har allt på plats för att säkerställa serveringstillstånd samt andra nödvändigheter som krävs för att bedriva verksamheten som vanligt när läget ser ljusare ut. Det var allt för denna gången. Tillsammans kommer vi ta oss igenom dessa oklara tider, det är jag helt övertygad om! Ta hand om era medmänniskor och håll er friska så ses vi förhoppningsvis snart på Campus eller i oaSen! Varma hälsningar, Eder Ordförande Oskar Sundström Om författaren Oskar Sundström är ordförande i Samhällsbyggnadssektionens styrelse vars ansvar är att sörja för föreningens löpande och långsiktiga förvaltning. Styrelsen består av tio personer med olika ansvarsområden, från ekonomi till jämställdhetsfrågor. Kontakt: styrelsen@s.kth.se

Esset testar studentboenden

Esset testar studentboenden

Att få bostad i Stockholm som student kan ibland verka omöjligt. Men efter att ha harvat runt som inneboende och på andrahandskontrakt med ockerhyra under en period, kommer till slut stunden då ködagarna kan omvandlas till någonting alldeles eget. Hur ska man tänka när man väljer? Med den här artikeln vill Esset-redaktionen bjuda på ett axplock av alla de möjligheter som finns när det gäller hyresvärdar och områden. Och kanske viktigast av allt – hur det faktiskt är att bo där? Freja, Täby (Andreas) I Roslags Näsby i Täby, mitt bland villorna, ligger SSSB-området Freja. Det är ett litet och gulligt område, med fem stycken tvåvåningshus och 60 lägenheter totalt. Utöver lägenhetshusen finns det också några separata byggnader med tvättstuga, föreningslokal och förråd. Området är byggt 2004. Samtliga lägenheter är ettor på 22 m², med fransk balkong. Bor man på markplanet kan man ta bort räcket och ordna en liten uteplats. Hyran för 2021 ligger på 4 565 kr. Då ingår vatten, värme, el och bredband (100/10 Mbit/s). Varför flyttade du hit? Jag är uppvuxen i Täby, så när jag skulle flytta hemifrån för första gången kändes det perfekt att fortfarande kunna ha nära hem och till kompisar. Dessutom ligger det väldigt bra till i förhållande till KTH. Hur lång restid har du till skolan? Cirka 20 minuter. Det tar ungefär fem minuter att gå till Roslags Näsby station, och därifrån 15 minuter in till KTH (Stockholms östra) med Roslagsbanan. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
6. Roslagsbanans station ligger som sagt cirka fem minuter bort, och närmaste busshållplats cirka 10 minuter bort. Inget av dessa färdmedel har samma turtäthet som tunnelbanan, vilket drar ned betyget lite. Hur tryggt känns området?
8. Det är ett väldigt lugnt i omgivningen. Det man får se upp med är tjuvar. Jag har t.ex. fått min cykel stulen när den stod parkerad på gården, och det har även förekommit inbrott i förråden vid något tillfälle. Men överlag känns det väldigt tryggt som sagt. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
3. Förutom mig själv känner jag endast till två andra S:are som bor här. Hur är granngemenskapen?
3. Man hälsar på varandra när man möts i trappen och på gården, men inte så mycket mer än det. Områdesföreningen ordnar lite aktiviteter ibland, dock svårt just nu med tanke på Corona. Standarden på lägenheten?
7. Lägenheterna börjar få några år på nacken, men överlag känns det fortfarande fräscht. Både badrum och kök är kaklade. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
8. Lägenheterna känns väl ljudisolerade. Det som hörs mest är när folk går i trappan, men mellan lägenheterna är det i princip helt tyst. Utformningen av husen gör att man endast delar vägg med en annan lägenhet, vilket underlättar. Buller utifrån förekommer knappt heller. Närhet till service?
7. Vid Roslagsbanans station finns ett litet centrum, med mataffär, tobaksaffär och ett par restauranger. En station bort med tåget hittar man Täby centrum, en stor shoppinggalleria som har det mesta man kan tänkas behöva i form av affärer, och även en del restauranger och nöjen. Frösunda, Solna (Kalle) Inklämt mellan E4:an och pendeltågsspåren mot Uppsala ligger Frösunda. Området bebyggdes på 90-talet och består mest av lägenhetshus med tegelfasad. Här har SSSB 94 ettor med kokvrå, 18–26 m² fördelade på två punkthus i sex våningar var. Hyran ligger på mellan 3000 och 5600 kr beroende på om du bor bredvid gemensamhetslokalen eller högst upp med tillhörande takterrass, oavsett så ingår el, värme och bredband. Som grädde på moset får man bo på Gustav III:s boulevard vilket minst sagt känns kungligt. Apropå Gustav III så ligger lägenheterna cirka 10 minuter från Hagaparken där det finns fantastiska promenadstråk för motion. Åt andra hållet finns Mall of Scandinavia och pendeltåg cirka 5 min bort. Varför flyttade du hit? Jag flyttade hit för att jag ville bo i ett område med goda kommunikationer till KTH utan att kräva allt för många köpoäng. Jag hade ca 700 dagar vilket visserligen är under genomsnitt för området men inte alls svårt att få en lägenhet för. Hur lång restid har du till skolan? Cirka 30 minuter, då kan jag välja mellan pendeltåg eller buss till Odenplan, alternativt buss till Bergshamra. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
8. Lägenheten ligger 5 minuter från Solna station som tar en in till Odenplan på 3 minuter. Utöver det finns bussar som kan ta en hela vägen till Söder direkt utanför dörren. Hur tryggt känns området?
7. Området i sig är väldigt lugnt med mycket barnfamiljer om än rejält tomt på kvällen. Omgivande områden händer det lite mer i men det är inget som märks av. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
1. Jag känner ingen S-are som bor eller har bott här. Många som bor här pluggar på Karolinska som ligger förhållandevis nära. Hur är granngemenskapen?
2. Om man har tur hälsar grannarna tillbaka men mer än så kan man inte vänta sig. Områdesföreningen anordnar event då och då men deltagandet är sällan stort. Standarden på lägenheten?
6. Lägenheten är från ‘99 och känns fortfarande fräsch även om det ständiga uthyrandet ger ifrån sig spår i form av diverse hål och taskiga lappningar. En av de största nackdelarna med lägenheten pentryt, det saknas ugn vilket somliga hyresgäster löser genom att sätta in en egen vilket man tydligen får. Fläkten är av kolfiltertyp vilket känns lite B.
Ungefär hälften av lägenheterna har en balkong på ca 5 m² vilket är mycket trevligt på sommaren, det vägs upp av mindre boyta och en rätt så begränsande planlösning som kan kräva lite finess för att få till. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
8. Det hört väldigt lite mellan lägenheter i sidled men från grannarna ovanför och ut i korridoren kan man höra när röster höjs. I ett av husen finns det en gemensamhetslokal som det stundvis kan låta mycket från när det är fest. Närhet till service?
10. Lägenheten ligger ca 5 minuter från Mall of Scandinavia där det mesta som kan tänkas behövas finns. Där finns två stora matbutiker, gym, restauranger, bio, shopping, gym och en nationalarena. Gubbängen, Enskede (Regina) Mellan Skogskykogården och Farsta centrum hittar vi Gubbängen, ett lugnt bostadsområde med både studenter och flerbarnsfamiljer. Det ligger en bit längre ut, men med tunnelbanan rakt över vägen är det smidigt att ta sig både till skolan och de mer centrala delarna av Stockholm. Detta studentlägenhetsområde består av 3 st byggnader som alla byggts i lite olika etapper. Själva lägenheten jag bor i är en etta på 29 m² och ligger på 7:e våningen med en fin utsikt över Gubbängsfältet. Jag har valt att bygga som en sovalkov och på så sätt skapa som två rum i denna etta. Lägenheterna som finns i detta område varierar en del i storlek och med detta varierar självklart även hyran. Den hyra jag betalar är i nuläget 6300 kr, i den ingår bredband och vatten. Varför flyttade du hit? Jag flyttade hit för att det verkade vara ett lugnt och tryggt område med bra förbindelse in till Stockholms centrum och skolan. Lägenheten i sig är helt nybyggd och jag är den första som flyttat in, allting är således väldigt fräscht och nytt. Tidigare bodde jag i Solna och betalade nästan samma hyra för en 20 kvm stor lägenhet på andra våningen, kändes mer prisvärt att flytta hit då. Hur lång restid har du till skolan? Beroende på hur bra tunnelbanorna matchar (man måste byta från gröna till röda vid Slussen) så tar det mellan 25–30 min att åka till skolan. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
8. Som tidigare nämnt är det bara att gå rakt över gatan för att ta sig till tunnelbanan, tar ungefär 2–3 minuter att ta sig dit från min lägenhet. Tunnelbanan går frekvent, dock blir det problem när den behöver ställas in p.g.a. olika händelser. Finns buss att ta men då måste man gå ca 10 minuter till Hökarängen för att hoppa på, plus att de bussarna främst går i söderort så blir en omväg om man behöver åka in till skolan. Hur tryggt känns området?
9. Väldigt tryggt, är främst studenter och barnfamiljer som bor här så brukar inte vara några oroligheter på kvällarna. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
7. Bor en del S:are i dessa lägenheter, känner några som bor i två av dessa byggnader. Har än så länge inte stött på någon som läser Samhällsbyggnad i just min byggnad dock. Hur är granngemenskapen?
5. Har haft turen att hitta ett gäng grannar i min byggnad som jag umgås med, men i övrigt skulle jag nog inte påstå att gemenskapen är den bästa tyvärr. Kan självklart bero på Corona men vi har inte haft några gemensamma events eller så. Standarden på lägenheten?
10. Helt nybyggd lägenhet med fräsch interiör. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
7. Är väldigt bra ljudisolerat i och med att lägenheterna är så pass nya, så hör inte så mycket varken utifrån eller från mina grannar. Har hänt någon gång men är generellt sätt ganska lugnt. Närhet till service?
8. Vägg i vägg med min byggnad finns ett Nordic Wellness. Endast 5 minuter bort ligger Gubbängens centrum där vi har både pub, apotek, Puls & Träning, några restauranger och ett Coop. Två stationer bort med tunnelbana finns Farsta centrum där flertalet butiker samt restauranger finns. I övrigt finns inte jättemycket i just Gubbängen, dock är det väldigt smidigt att ta sig till exempelvis söder där det finns mycket mer att göra. Så det väger definitivt upp! Lappis (Per) Lappkärrsberget, ofta benämnt Lappis, är Stockholms största studentbostadsområde med över 2000 bostäder fördelade på allt ifrån korridorsrum till fyror. Här lever svenska studenter och utbytesstudenter i harmoni (oftast) i en stadsdel byggt enbart för studenter. I Lappis hittar man ett halvbra Ica, en sushirestaurang och en diskutabel kvarterskrog/pizzeria. Det speciella med just Lappis är att majoriteten av lägenheterna utgörs av korridorsrum, som sträcker sig mellan 16–23 m² och med hyror mellan 3570–4640 kronor. I det här priset ingår allt: el, värme, bredband och ångestskriket kl. 22 på torsdagar. Varför flyttade du hit? Relativt få köpoäng för bra närhet till skolan. Kommer man från utanför Stockholm kan det vara svårt att få tag i boende, och då är korridorsboendet på Lappis ett riktigt bra alternativ. Hur lång restid har du till skolan? Cirka 15 minuter! Är bussen sen så längre, men när det inte är minus 10 grader ute är det inga problem att gå och ta tunnelbanan från Universitetet. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
8. Bara en kvart in till campus så det är verkligen toppen! Lite snålt med bussar ibland dock, då får man gå hela 900 m från tunnelbanan! Tragedi! Hur tryggt känns området?
8. Jag känner mig trygg på Lappis! Minuspoäng för snöbollskastande utbytesstudenter dock, livsfarligt rent ut sagt. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
5. Det är ändå en del från S som bor på området som man stöter på ibland på Ica eller så! Hur är granngemenskapen?
6. I min korridor är det helt okej! Minus att man ibland måste föra sig på ett språk jag inte behärskar (engelska). Standarden på lägenheten?
7. Fräscht badrum hos mig! I övrigt hyfsat måste jag säga. Det är ett studentboende i Sveriges största stad trots allt, så man får nöja sig med att ha tak över huvudet och ha sitt eget boende minus det delade köket då! Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
7. Hör mer från snöbollskrig på torget än mina grannar faktiskt! Prisa Gud för bokhyllestomme. Lite musik ibland men det hör ju till! Närhet till service?
6. Ser ner till Ica från mitt fönster, så det är toppen! Lite längre till andra förnödenheter, men det går alltid att fixa runt campus. Aurora, Nacka (Saga) I Ektorp i Nacka hittar vi ByggVestas område Aurora. Området är nybyggt (anno 2018) med 207 ettor, tvåor och treor för studenter och ungdomar. Byggnaderna ligger i utkanten av Ektorp, ett fint område i Nacka granne med havet och ett fantastiskt naturreservat. Min lägenhet, en trea, är på 44 m² och kom utrustad med en kombimaskin och en balkong. Jag lät även installera en diskmaskin, vilket var den bästa presenten jag gett mig själv. Hyran ligger på ca 8600 kronor, vilket är exklusive värme, vatten, el och bredband. Detta gör att månadskostnaden oftast hamnar på ca 9000–9300 kronor/månad beroende på årstid. Varför flyttade du hit? Till en början flyttade jag till Ektorp för att jag och min dåvarande sambo behövde ett större boende, och som en slump dök Ektorp upp. Då det var många lägenheter och ett okänt projekt var ködagarna som behövdes få, och eftersom den var billigare än lägenheten vi hade då (30 kvadrat för 10 000 kronor/månad) kändes det givet att tacka ja. Hur lång restid har du till skolan? Nackdelen med boendet är att tyvärr ligger en bit ifrån stan. Dörr till dörr tar det ca 45 minuter. På en skala 1–10: Hur bra kommunikationer finns det i området?
4. Från lägenheten tar det ungefär tio minuter till busshållplatsen, där bussar går ofta (!) och tar en direkt till Slussen. Bussarna går dessutom dygnet runt. Hur tryggt känns området?
9. Väldigt tryggt! Aldrig känt mig osäker eller otrygg även när jag gått hem kl. 02:00, eller till jobbet 04:00. "Incest på S"-vänlighet? D.v.s. hur många S:are bor i området?
2. Tyvärr väldigt få S:are, vet bara om typ 1–2 stycken. Hur är granngemenskapen?
8. Det finns en stor Facebookgrupp för alla i husen, och där är det mycket aktivitet. Även om jag själv inte är aktiv där, har jag sett att träningskompisar hittats, vinkvällar anordnats och många har fått hjälp med diverse verktyg som behövts lånats. Standarden på lägenheten?
9. Superfräscht och nytt. Bra kvalitet på allting, minuspoäng enbart för att det blir kallt på vintern. Hur lyhört är det i din lägenhet? Hörs grannarna mycket?
9. Otroligt bra ljudisolation, enda gången jag hör mina grannar är när de får för sig att borra i betongväggarna. Närhet till service?
6. Cirka sju minuter från porten finns två matbutiker, ett gym, några restauranger och cirka 15 fastighetsmäklare. Allt man behöver det vill säga! Minuspoäng för att det är uppförsbacke hela vägen hem. Karl Mårtensson Chefredacteur Shakar Garmeny Illustration Andreas Håård Skribent Regina Rutegård Skribent Saga Ugarph Skribent Per Hultman Frilansande skribent

Royal Institute of TECHNOLOGY. Is it really technical?

Royal Institute of TECHNOLOGY. Is it really technical?

KTH. The Royal institute of technology. Here one is not afraid to brag about its prosperity. The world ranking is the first thing that hits you when you enter the website. But does the traditional and conceited KTH really deserve its T? Join in on an investigative journalistic journey, to answer the question: How technical is the technical? (A Swedish version can be found below) A complicated folder structure on Canvas is a staple of the technological university. It started as a rumble on lower deck. Or at least on the last escalator on the way up from the subway. “Out of order”. Ominous. You quickly shake it off however. We are young, healthy and strong - taking the regular stairs is no problem. 20 fast steps and one is above ground. Now heading towards F2 where the morning will be spent. We arrive a little late, time is 8.17 when we open the elegant wooden doors. Fortunately, we see that the lecture haven't started, our classmates are still chattering away with each other. After finding a spot and setting up laptop, pens, coffee, sandwich, phone, notebook, binoculars, torch and portable stove (attending lectures is not for the weak) our gaze fall on the lecturer. Even though we are sitting in the far back we can sense the lecturer’s growing panic and frustration. Something’s not right. Or maybe more accurately; most is going downhill. The projector is flashing blue, the microphone isn't working and sure as hell the ventilation hasn't been on since thursday morning, right? Today is Monday. The lecturer clears her throat. “Hi hello! I am having some TECHNICAL struggles but have called IT support. We’ll start anyways right. Does everyone hear me?“ The rows from the middle and up says “No!”. The lecturer does not hear them, they are too far away. “You can find the Powerpoint on Canvas.” exclaims the lecturer. After 15 minutes of searching we finally find it, placed under <Home>, <Modules>, <Course info>, <Discussions>, <Lectures>, <Whymakeiteasywhenyoucanmakeitdifficult>. It is time for lunch and our journey continues. Why not go to the cutting-edge U-building? The beavertail brickwork. The concrete. The visible installations. To say that KTH brags about this building would be an understatement. Already during the reception Nollan had a study visit to this building. Let’s go inside. Something is wrong. The queue to the microwaves is long and doesn't seem to move. People are queueing in all possible directions in the 3-dimensional room - chaos is a matter of fact. Though we do suspect that there are available microwaves further up ahead. Why is no one using them? The answer is as simple as it is embarrassing. There is no room! The row for waste separation and the sink is located barely a meter away from the microwave wall. A TECHNICAL oversight, something anyone could figure out. And everybody pretends that maybe the math actually gets more interesting if we only hear every other word. Maybe you thought that the earlier mentioned portable stove was a joke? Nope. To get your food to a temperature above room temperature is a struggle. A struggle where all tools and tactics are allowed. We exit as winners, but are completely exhausted as humans already after lunch. The afternoon passes by in a haze. The microphone in E1 is working but seems to be set to robot-mode, but we manage. The lecturer manages. And everybody pretends that maybe the math actually gets more interesting if we only hear every other word. So is the Royal institute of technology really technical? Well, I am here to observe, examine and be annoying in general. But let us establish that KTH has had its better and worse days on the TECHNICAL side. Sometimes one gets annoyed by the whole circus, one might even raise a hand to ask the lecturer to plug in the contact that controls the whole technical system. Every so often one just takes out the popcorn, boards the sinking ship of technology and still feels pretty content in the current situation. And who knows, maybe the purpose of a university education is all about comprehending things without neither sound, lights, ventilation nor Powerpoint. After all, things tend to work out in the end. Despite a healthy dose of sarcasm in this chronicle I want to give KTH praise for how they manage the readjustment to long distance learning in these times. Go ZOOM and go you! And dear S-members: What technological wonders have you experienced? Please let me know so that we can continue our investigative journey together! All the best, see you when i see you! Frida Wistfors Writer, social media editor Translated by Daniel Wollberg Writer KTH. Kungliga Tekniska Högskolan. Här räds en inte för att skryta om sina framgångar. Världsrankningen är det första som slår emot dig när du går in på hemsidan. Men har verkligen det anrika och egenkära KTH gjort sig förtjänt av sitt T? Följ med på en granskande journalistisk resa, för att besvara frågan: Hur tekniskt är Tekniska? Det började som en skakning på nedre däck. Eller i alla fall i sista rulltrappan på vägen upp från tunnelbanan. ”Rulltrappan ur funktion” . Illavarslande. Emellertid något en snabbt skakar av sig. Vi är unga, friska och starka - den vanliga trappan är inget problem. 20 snabba steg och så är en ovan jord. Kursen sätts mot F2, där förmiddagen ska tillbringas. Vi är lite sena, klockan är 8.17 när vi öppnar de snygga trädörrarna. Lättat konstaterar vi att föreläsningen inte verkar ha börjat, våra kursare pratar fortfarande flitigt med varandra. Efter att ha hittat en plats samt langat upp dator, pennor, kaffe, macka, mobil, anteckningsblock, kikare, ficklampa och stormkök (att gå på föreläsning är inget för den svaga) faller vår blick på föreläsaren. Fastän vi sitter långt bak kan vi ana hens växande panik och frustration. Något är inte rätt. Eller kanske mer korrekt sagt; det mesta är fel och går åt helvete. Projektorn blinkar blå, mikrofonen går inte igång och visst fan har inte ventilationen varit på sen torsdag förmiddag? Nu är det måndag. Föreläsaren harklar sig. ”Hej hallå! Jag har lite TEKNIKstrul, men har ringt IT. Vi kör väl igång ändå så länge. Hör alla mig?” Raden från mitten och uppåt säger ”Nej!”. Föreläsaren hör dem inte, de är ju för långt bort. ”Powerpointen ska finnas på Canvas.” tjoar föreläsaren. Efter en kvarts letande hittar vi den, liggandes under: <Hem>, <Moduler>, <Kursinfo>, <Diskussioner>, <Föreläsningar>, <Varförgöradetlättnärenkangöradetsvårt>. Det är dags för lunch och vår resa fortsätter. Varför inte gå till det toppmoderna U-huset? Bäversvansteglet. Betongen. De tydliga installationerna. Att säga att KTH skryter om det här huset vore en underdrift. Redan under mottagningen får nØllan gå på studiebesök och betrakta detta bygge. Låt oss gå in. Något är fel. Microkön är lång och tycks inte röra på sig. Folk köar i samtliga riktningar som finns att tillgå i det tredimensionella rummet – kaoset är ett faktum. Vi anar dock lediga micros längre fram. Varför går ingen dit? Svaret är lika simpelt som det är pinsamt. Folk får inte plats! Bänken innehållande sopsortering och diskho är placerad knappa metern från väggen med micros. Ett byggTEKNISKT misstag, det kan ju vem som helst lista ut. Och alla låtsas som att matten faktiskt blir mer intressant om en bara hör vartannat ord. Kanske trodde ni att det tidigare nämnda stormköket var ett skämt? Icke. Att få sin mat till en temperatur över rumstemperatur är en kamp. En kamp där alla verktyg och metoder är tillåtna. Vi går ut som segrare, men är slut som människor redan efter lunchen. Eftermiddagen flyter förbi i ett töcken. Mikrofonen i E1 fungerar men verkar vara inställd på robotmode, men vi köper konceptet. Föreläsaren köper det. Och alla låtsas som att matten faktiskt blir mer intressant om en bara hör vartannat ord. Så hur tekniskt är egentligen Tekniska? Ja ni, jag är främst här för att iaktta, granska och vara allmänt jobbig. Men låt oss i alla fall landa i att KTH har sina bättre och sämre dagar på TEKNIKfronten. Ibland blir en irriterad på spektaklet, kanske till och med räcker upp handen och ber föreläsaren att sätta i kontakten som styr hela systemet. Allt som oftast tar en dock bara fram popcornen, följer med i det sjunkande teknikskeppet och är ändå hyfsat nöjd med tillvaron. Och vem vet, kanske handlar egentligen universitetsutbildning om att förstå saker utan varken ljud, ljus, ventilation eller Powerpoint. När allt kommer omkring går det ju ganska bra ändå. Trots en lagom dos sarkasm i denna krönika vill jag dock ge KTH en eloge för hanteringen av omställningen till distansundervisning under dessa karantäntider. Heja ZOOM och er! Och kära S:are: Vad har ni upplevt för tekniska roligheter? Berätta för mig, så kan vi fortsätta vår granskande resa tillsammans! Allt gott, vi syns när vi syns! Frida Wistfors Skribent, redaktör sociala medier

Ten zoom backgrounds to spice up your seminars

Ten zoom backgrounds to spice up your seminars

About three and a half weeks ago, KTH announced that the school’s doors will close with about five hours of notice. This call probably shocked a whole lot of people who started wondering what will happen with all the lectures, workshops and exams. However, the technological catastrophe that could have been a tragic reality never really happened Instead, we were blessed with a yet-unknown tool for communication: Zoom. When I saw the first person with a virtual background, I knew we had struck gold, reached peak communication. Think of the possibilities! Now you could transport yourself anywhere in the world with just the click of a button. We at ESSET have collected ten of our favorites that you can use for your next seminar, group project or mentor meeting. 1 The iron paper throne Show off your most valuable possessions by hiding everything in your apartment with a stack of toilet paper knowing that when everyone else has resorted to using bits of old reception T-shirts you will still come out of the bathroom as fresh as ever. 2. Relaxing rainforest Imagine the sound of raindrops hitting the canopy and the fresh, warm and moist air filling your lungs. You don’t even have to imagine it; just pick up your laptop, go into the bathroom, turn on the shower to the warmest level and play this video in the background. You might as well be in Costa Rica finding yourself on a three-month backpacking trip. Or, you know. You can just go out for a walk into one of the many parks and forests in Stockholm. 23 quarantine ~= stay_inside 3. F1 For those of you that have a little too much separation anxiety from our beloved campus. Or maybe for those of you who like to sit in the back of the lecture hall speaking and don’t want to lose that experience. 4. The Lava cover photo of 2020 The yearly Facebook background picture change sometime in early February is a stark reminder for some that you should probably be looking for a company to write your thesis with. Others see it as the second coming of Christmas and a perfect time to stock up on notebooks and pens. Regardless, you can emulate that time of the season by setting this as your Zoom background. 5. A bookshelf The other pictures might be a little too unserious for an actual online seminar so you, an intellectual can use this one. Of course, if you have a nice bookshelf to sit in front of you wouldn’t need this picture, this picture is for those of us that don’t. 6. The beach This background can actually already be found among the defaults. There really isn’t one that better conveys where you would rather be right now. A hat adds to the feeling and taking off your shirt instantly teleports you to the beach in question. At least that’s how it will look. 7. Dark walkway Probably the best option for teleconferencing in dimly lit rooms. This picture has a Stanley Kubrick-ey vibe and should be complemented with black clothing and sunglasses. Bonus points if you sit very still while others are debating and suddenly (but quietly) exclaim: “I have a plan” as you light a cigarette. 8. Tomorrow’s weather Before this crisis, people thought you could only be in front of this map if you were a television meteorologist. Now you can take their spot and enlighten your student and professor colleagues on tomorrow’s weather, every day. 9. The subway Resume a sense of normalcy with this public transit background. Relive all your memories of standing on a crowded train with your face a mere centimeter from someone's armpit from the comfort of your own home. We spiced things up a little with this C30 train which will hopefully be running in the near future. 10. The Coffice Though a small picture, the Coffice holds a large part in each and every student's hearts. The smell of newly baked cinnamon buns and another stamp in your ever-growing collection of coupon cards. Karl Mårtensson Editor-in-chief Henrik Bergström Writer

The #coronaproject

The #coronaproject

Along with school being closed, the majority of the activities of the chapter have – naturally – been cancelled or postponed. I had a brief chat with Benjamina Haksabanovic, Jämno, about Jämnogruppen’s (the equality group of the S-chapter) new project, the #coronaproject, as their way to keep the group active and to show the members of the S-chapter that they “still exist”. Members of the jämno group have set out to share their corona projects and encourage you to do the same! From left to right: Benjamina Haksabanovic, Elsa Einarsson, Rasmus Näsman. So, what is the #coronaproject? Benjamina describes it as a social-media project where one shares what they are doing to keep the mood up during these turbulent times. It could be a newfound hobby or something you’ve always wanted to do but haven’t had the time for. In Benjamina’s case, this thing was cutting her own bangs, which (I can assure you) turned out very well. The idea is that everyone should share their own Corona projects with the #coronaproject on social media. In this way one can get inspiration, but also feel some fellowship during this isolated time. Right now, the members of Jämnogruppen are sharing their #coronaproject on their Instagram, @jamnos. Unfortunately, the response to the project has been low. Benjamina thinks it might be because of abstraction of the project. Also, the word “project” makes it sound like a huge thing, but that’s not the truth. To be straight forward – the #coronaproject could be anything you’re doing during these times. Learning to sew, cooking, taking walks, painting, training, binge-watching, reading… you get it. Frida Wistfors We in the editorial will, in the near future, share our #coronaproject – and hopefully you will too!

What Has Happened to the Staircase by the F Building?

What Has Happened to the Staircase by the F Building?

If you’ve been to campus in the last few weeks and walked up Osquars backe, you probably noticed that there’s something missing. Just past the library, where there previously was a staircase to reach the F1 and F2 lecture halls, all that’s left is an area of exposed dirt and building foundations cordoned off by some construction fence. What’s going on here? Is there a problem with the foundations of the surrounding buildings? Or maybe it's the start of construction of some sort of secret underground lair? Lots of people have been intrigued by the staircase’s disappearance, so we had to bring clarity to this matter. It turns out that this staircase actually has a name: Mimers trapp (Mimir’s stairs, Mimir is a figure in Norse mythology), and its removal is a part of something called the Campus Plan for the period 2018–2023. In short, the Campus Plan outlines a strategy that KTH and the property manager Akademiska Hus want to follow to improve KTH’s campus. One part of this plan is to develop the area around Osquars backe, and make it more welcoming and accessible. Therefore, the old Mimers trapp has been demolished and is to be replaced by a new one. KTH and Akademiska Hus hope that this reconstruction will lead to a better connection between Osquars backe and the plaza above. The new staircase has been designed by the architect firm Tengbom, with the goal of creating a space that enables social interactions, while at the same time paying respect to the cultural history of the surrounding buildings. Architect’s vision of the new Mimers trapp (courtesy of Tengbom arkitekter) The new Mimers trapp will be much wider than the previous staircase, and will also feature seating areas along the sides. It will also be less steep, with three landings instead of one. This will enable more sunlight to reach the area below the staircase. Finally, a ramp will enable cyclists to bring their bicycles with them between the two levels. Construction of the new staircase is set to take place during the autumn semester, and will be finished in early 2021 if all goes according to plan. Andreas Håård Writer, Design, Web

An International Reception in the Least International Year

An International Reception in the Least International Year

This year’s international reception has come to an end. Saga, head of the Ambassadeur group, takes us through the year. This year's Ambassadeur group. Saga in the middle. Saga started as Ambassadeur in the beginning of December last year and the rest of the group joined her in January. Their first task was the spring reception, which worked as some sort of rehearsal for the fall reception. Right after the spring reception, the group started the work for the reception in the fall. Interviews for the rest of the Phestivery (about 30 people) should take place and the events needed to be planned. Just in time for the interviews, school closed due to Corona. Because of this, all the interviews took place in everyone’s favorite place – Zoom. “This went just fine, even though it was difficult to get an accurate picture of everyone without seeing them in person”, says Saga. However, the planning of the events could be best described as a rollercoaster. Saga and the rest of the ambassadeur group planned for 11 events and set the dates before the Corona-outbreak in Sweden. During spring and summer everything went back and forth, there were new restrictions coming up continually. Their close cooperation with THS and their international reception meant that the THS’s rules also applied for them. For a while they did not even know if the reception could take place at all. Would the international students be allowed to go to Sweden? Actually, KTH office started to discuss a digital reception in the beginning of the summer. Luckily, the students arrived, and the reception could take place. Sags says that even though a lot of things changed from the original plan, some of them at the last minute, the reception turned out to be a success. Almost all the originally planned events took place, with some restrictions being made of course. These were for example: “Brännboll”, Kräftskiva-gasque, an evening at Osqvik and midsummer celebration (including the traditional bad weather). The Kräftskiva-gasque (Crayfish party). Saga thinks that the best thing with the international reception is the fact that you get to meet students from all over the world and share experiences. Also, being a part of the Ambassadeur group gives you the opportunity to, pretty much from scratch, plan a whole reception. And the greatest lesson learnt from this year? “Always have a plan B. And a plan C”, says Saga with a smile. Frida Wistfors Writer

Make luxury food for less: An Esset guide

Make luxury food for less: An Esset guide

Don't know what to cook for the week? Try out one of these three recipes our writers have put together and put away the macaroni with ketchup. These recipes are almost as cheap and easy, but most importantly: we guarantee they are ten times tastier. Mushroom Risotto Author’s attempt at fancification of the dish, end results may vary A risotto is one of those dishes that may seem to be fancy and complicated, it is italian after all and not the kind where you put ketchup, meatballs and pasta in a bowl and call it a day. But contrary to popular opinion, making a risotto is quite simple, albeit slightly time consuming as you have to stir gently throughout the cooking. But this dish is perfect for a date night or if you just want to treat yourself to something nice for once. A recipe for 4 portions 4 dl short grained rice (arborio or porridge rice) 6-8 dl mushroom or chanterelle stock 2 dl white wine 1 dl olive oil 400 g champignon mushrooms 1 yellow onion 2 cloves of garlic 2 dl parmesan or grana padano Sprinkle of chili flakes salt and pepper to taste How to make it: When I did this, I swapped the more expensive risotto rice for porridge rice, it is a similar type of rice only cheaper. I did the same thing with the cheese, grana padano is often cheaper than parmesan. Start by cutting the onion and garlic finely At the same time it is smart to heat up water and dissolve the stock, it should be simmering during the cooking process Heat the oil in the pan and fry the onion and garlic for 2-3 minutes until they get some color and add some chili flakes if you want some spiciness in your food Lower the temperature to medium and add the rice and fry it until you can see the edges of the grains become translucent Now is the time to pour in the wine and let the alcohol boil off Pour in 3 dl of the stock and let it reduce until you can run your spatula through the rice without the sides falling down to know when to add more stock Keep adding 1 or 2 dl of stock and stir to avoid the rice burning on the bottom When the stock is all used up and the grains are soft but not mushy it should be done Remove the pot from the heat and add all cheese and stir until it has melted in Add salt and pepper to taste and enjoy this simple but very tasty dinner. Henrik Bergström Curry instant noodles? Yes, please. A bowl, with food in it. Have you been eating instant noodles for the past four days? Yes, I know, it gets boring. I found myself in this situation last Friday as I wasn’t bothered to go grocery shopping; so I rummaged through my kitchen to find some instant curry and mushrooms and thought: why not? The great thing about this recipe is that it is adjustable to whatever you have at home, but here is how I did it: Ingredients: 1 pack of instant noodles 1 pack of instant curry sauce (Or make your own) 1 can of coconut milk 3– 5 Mushrooms A slice of ginger Half or one hot pepper Chili flakes, salt, and black pepper for seasoning Optional: other vegetables What to do: Well this part is quite simple as there isn’t much to it. Just slice the vegetables up and toss them in and you’re through! Prepare the instant noodles as you normally would. Mix the instant sauce with a can of coconut milk in a mixing bowl. Alternatively, mix the way you normally mix curry or follow an online curry sauce recipe. Then slice your mushrooms in whatever size you prefer; I sliced mine largely for minimum effort. After that, slice a thin piece of ginger off. Finally, cut half a piece of hot pepper into smaller bits. Now that you have all your vegetables sliced, throw them into your curry mix and empty it into a pot. Add some water to the mixing bowl to clean up the residue of the curry mix and add the mixture to the pot as well. This will help cook the vegetables without letting the curry mix become too thick. Set the pot on a medium fire and add some salt and black pepper to the boiling curry sauce. Once it is cooked to the desired consistency, mix the cooked sauce and the prepared noodles in a bowl. Then plate it by topping it with some chili flakes and serve yourself luxurious instant noodles. Tip: Extra sauce also goes well with rice. Shakar Garmeny Im-pasta-bily easy dinner If you hate to do the dishes, this is the ultimate meal for you - everything can be prepared in (almost) just one pot! Ingredients (for 4 servings): Oil of choice 1 yellow onion 1 cube of vegetable stock 5 dl water 3 dl vegan cooking cream 400 g crushed tomatoes 350 g pasta 1 dl sundried tomatoes 400 g white beans or chickpeas Chili flakes Fresh basil Salt and pepper How to make it: Peel and mince the onion. Fry it until it softens in some oil in a big saucepan. Add water, cooking cream, crushed tomatoes, pasta, vegetable stock, chili flakes and sundried tomatoes. Boil everything without a lid for about 10 minutes. Cook on medium heat and stir to prevent it from burning. Drain and rinse the beans and put them in the pot. Let everything boil for two more minutes or until you think the pasta is done. It might take a little longer for the pasta to be done than you’re used to. Season with salt and pepper. Now sprinkle with fresh basil for some everyday luxury. Serve! Frida Wistfors

Philosophy at KTH

Philosophy at KTH

The division of philosophy has existed at KTH since 1999, and currently employs about 25 people. Although the division has been around for many years, few students are familiar with what they actually do. Therefore, Esset set out to investigate this matter. At first glance, the purpose of a philosophy division at a technical university may not be obvious. To most people, philosophy is sort of an abstract science that deals mainly with “life’s big questions”, such as good and evil, the existence of God and the meaning of life. This is quite different from the majority of research conducted at KTH, which – while it may be complex – has a direct link to our physical world. One could say that the difference is that philosophers acquire knowledge through arguing and reasoning, while researchers associated with natural science do it through experimenting. But one must not forget that philosophy is a vast field. After all, it is defined on Wikipedia as “the study of underlying things”. With such a broad definition, philosophy could be said to be the foundation for everything about life. Speaking of Wikipedia, it can also be used to demonstrate this statement. Go to the English Wikipedia and open any article. Then click the first link that is not in italics or inside a parenthesis. If you continue doing this a few more times, chances are very high that you’ll eventually end up on the article about philosophy. Because of the nature of the field, it shouldn’t come as a surprise that one of the things that philosophers can study is the underlying factors behind technology and technological research. This is exactly what the staff at the division of philosophy do. The branches of philosophy that they specialize in are called things such as: philosophy of technology ethics of technology decision theory philosophy of risk The branch philosophy of technology deals with trying to understand the nature of technology, its social impact, as well as analysing the practices of engineering. A fundamental question that researchers try to answer is “what is technology?” As in, what is it that distinguishes it from other human cultural phenomena, such as art and politics? When it comes to the effects of technology on society, philosophers try to understand how it influences our lives. What consequences does a certain technology have on society? Are we able to control technology, or does it control us? Can we steer the development of technology, or does it have a life of its own? For the subfield practices of engineering, philosophers analyse the engineer as a concept. What kinds of specific knowledge do they have? What is the nature of the engineering design process? The term ethics of technology refers to the application of ethical thinking to the practical concerns of technology. As technology improves, the possibilities of what we can achieve with it expand. But not everything that is theoretically possible is something that we wish to do. There is a need for a definition of what is right and wrong, based on ethics. One example is last year’s Nobel prize winner in chemistry, CRISPR. This innovation will in a not too distant future make it possible to genetically modify people, potentially eradicating several diseases. However it can not only be used for medical treatment, but also for human enhancement. If you as a parent could alter the genes of your unborn child so that they were guaranteed to have a high IQ or good looks, would you do it? While a parent wants what is best for their child, such practices would effectively eradicate certain human traits if applied at a large scale. Is it ethical to do that for no other reason but vanity? Decision theory is a discipline concerned with analysing the choices a person makes. The topic can be studied in either a normative or descriptive way. In the former, the outcome of a decision is evaluated in order to determine if it was good or not. Philosophers are primarily concerned with the latter, where they try to explain why a person made a certain choice. Some factors that affect this are a person’s beliefs, values and desires, and of course the options that are available. Understanding what goes into making a decision can hopefully help us become more rational and to make better choices. The philosophy of risk is (unsurprisingly) related to analysing the concept of risk and how we cope with it. In the field of structural engineering for instance, risk is something that designers face all the time. A structure must be designed so that the risk of collapse is sufficiently small. What are the factors that could cause a collapse? How can the structure be designed to avoid this? And how do we define “sufficiently small”? These questions have no easy answers, but must be dealt with. One way to do so is through a construction code – such as the Eurocode – but the fundamentals of such a tool must be based on some set of principles. These principles are one example of what a philosopher in this branch could study. Okay, so far we have established that there is a division of philosophy, and gotten a brief introduction to their research fields. But what does this mean for us as students? Besides their research, the division of philosophy also teaches some courses. If you study a Master’s programme at KTH, one of the few mandatory courses that you need to take is about the theory and methodology of science. While the exact content of the course is different for each programme, some common topics exist – such as the theory behind science, the scientific method and research ethics. Perhaps it sounds familiar? This course gives an introduction to the philosophical concepts that we have previously discussed. Other programmes have additional courses – those who study biotechnical engineering have a course only focusing on ethics for example. There are also independent courses that anyone can apply to. Hopefully this article has given you a better understanding of the link between technology and philosophy. The questions asked by philosophers may sometimes seem abstract and involved, but in the end they help us understand more about our world. Even for someone who studies an entirely different field, it can be valuable to pause and reflect on what we learn and why we do things in certain ways. Andreas Håård Writer Shakar Garmeny Illustrator

Luxury Food for Less 2

Luxury Food for Less 2

Let’s paint a mental picture, your friends are coming over and you are out of food ideas; you have already cooked them the mushroom risotto, curry noodles, and one pot pasta from our last “Cook with Esset” article. It suddenly hits you that one of your friends is vegetarian (or vegan), what do you cook now? You’re churning your brain for ideas and scrolling through Instagram, there to the rescue comes our post, promoting our new “Cook with Esset 2” article (our vegetarian edition). Lentil Soup with Eggplant and Cashews This recipe will allow you to serve your friends a very fancy meal cooked within 35 minutes. The Author's successful attempt at making the food look pretty. Ingredients - 2 servings 1 Eggplant 4g Cumin spice 2 Garlic cloves ½ Ginger 1 Red onion A small bag of fresh coriander A box of green lentils (alternative: add more red lentils) 20g Cashews Curry paste (can be homemade or store bought) 4g Goan xacuti spice 100g Red lentils Vegetable broth 450ml Water 150g Yoghurt (for Vegan option, Oatly’s turkish yoghurt) 2 Tortilla bread Salt, pepper, olive oil How to make it: Preheat the oven at 220°C. Meanwhile, cut the eggplant in thin vertical pieces which you then cut into 3cm long smaller pieces. Cover your eggplants with a generous amount of olive oil and cumin, then generously salt it. Place them on a baking tray with baking paper on it and let them bake for 20-25 minutes. While your eggplant is baking, boil your water in a water cooker. Simultaneously, dice the onions into fine pieces, then grate the ginger. Afterwards, press (or grate) the garlic, cut the coriander into medium pieces, and wash the green and red lentils with cold water in a strainer. Heat up a dry pan on medium heat when hot, roast the cashews in it for 2-3 mins (then put roasted cashews aside). Heat olive oil in the same pan and fry the red onions for 5 mins. Then add the ginger, garlic, curry paste, and Goan Xacuti spice and fry for another 3 mins. Add the lentils and vegetable broth into the pan and then add the boiling water. Stir often and let it cook for 15-20 minutes. Thereafter, add half of the yogurt (75g) and continue to stir for another 5 minutes until creamy. Mix olive oil (2 tablespoon) and half of the coriander with a pinch of salt and pepper. Thereafter, cut your tortilla bread into 3cm wide pieces, place them on a baking tray with baking paper on it and cover them with the coriander-oil mixture, let bake for 7 minutes (they are not meant to look as brown as they do in the picture) Serve the lentil soup in a bowl, top with a pinch of salt and pepper, eggplant, roasted cashews, the rest of your coriander, and finally a little yoghurt. On the side, serve your tortilla-coriander chips and enjoy with your favorite drink. Hello Halloumi This dish is nothing but delicious – and it is surprisingly easy to make! It is also 100% freestyle-able. But for the less spontaneous chef, it is of course possible to follow the quantities below. Ingredients - 4 servings 500 g passed tomatoes 3 dl cooking cream 400 g Halloumi 1 yellow onion 1 garlic 2 tbsp tomato puree Oregano, to taste Paprika powder, to taste Salt & pepper, to taste 3-4 dl rice How to make it: Cook the rice in a separate saucepan by following the instructions on the package. Slice and fry the halloumi in a cooking oil of your choice, then set aside on a plate. Add chopped onion and pressed garlic into the same pan and fry with tomato puree. Add the rest of the ingredients and then the fried halloumi. Add spices and taste – et voilà! Thai Tofu Curry Thai curries are a staple fast food of Sweden and are surprisingly easy to make at home. If you are craving some spicy, coconutty goodness, but can’t be bothered to go outside and order take out this is the solution for you. Ingredients: 400g hard tofu 1 large carrot 1 onion 1 can or 400ml coconut milk 4 dl water 1 fresh chili or 2 tsp chili flakes 1 small, fresh ginger 1 lime 3 cloves of garlic I used these vegetables, but you can pick other ones you like better :
- 1 can of baby corn
- 1 can bamboo shoots
- 200g green beans 2 tsp red curry paste 2 tbsp fish sauce (not vegetarian)
This can be made vegetarian by steeping nori in light soy sauce for one hour before cooking. I did this and liked the results, but fish sauce is a more traditional ingredient Peanuts, coriander, lime, chili flakes for garnish. How to make it: Start by heating oil in a large pan and frying the curry paste for about a minute, until it becomes very fragrant but be careful so that it doesn’t burn. Add the minced garlic, chili and ginger and sauté, making sure to scrape up and browning on the bottom of the pan. Next add the carrot and onion and let the onions get a little translucent. Make sure nothing becomes burnt at the bottom by stirring the vegetables. Add the water (at this step you can additionally add bullion cubes) and let it simmer for 5 minutes to soften the carrots. Add the coconut milk, tofu and any vegetables you want to add to your sauce. Let it simmer for a few minutes. Season with the “fish sauce” and lime and if you feel that the sauce is too loose you can add a cornstarch slurry by mixing 2 tsp cornstarch and 2 tsp cold water in a bowl til it’s dissolved. Salt to taste. A good thing to keep in mind when tasting for seasoning is that it should be over seasoned when tasted on its own as you will be eating this with rice later on. Serve with rice. You can add peanuts, coriander (disgusting), Sriracha etc. and enjoy the meal! Shakar Garmeny Anja Ericson Henrik Bergström

ESSETs guide till S2:an - Konsten att välja inriktning

ESSETs guide till S2:an - Konsten att välja inriktning

En av de stora fördelarna med att ha kommit in på Samhällsbyggnadsprogrammet på KTH är att det är så brett. Under de första två åren får du som student arbeta dig igenom kurser som berör alla olika inriktningar på utbildningen, vilket dels ger en bra inblick i vad begreppet samhällsbyggnad innebär men som också kan göra dig väldigt förvirrad. Vad vill du egentligen göra? När sedan årskurs två börjar närma sig sitt slut, så börjar du kanske dessutom känna stressen komma. Det är ju nu som jag ska göra mitt stora val. Hur ska min framtid egentligen bli? ESSET har snackat med tolv studenter som läser master på samhällsbyggnad. Hör deras tankar kring sina inriktningar. För det första vill vi lugna dig. Det är långt ifrån hela din framtid som berörs av detta beslut. Visst, det är ett val som avgör vad du kommer studera de närmaste åren, men det är ju inte hela din framtid. Under livet kommer det uppstå många fler vägval där du har möjligheten att påverka samt förändra din framtid. Inget är hugget i sten. Om du t.ex. kommer att plugga stadsplanering, så är det inte alls helt givet att det enda som du då kommer att hålla på med är att planera samhällen. Eller så är det kanske precis det som du kommer göra. Detta beror som sagt vad på alla dina val, både här och nu samt i framtiden Däremot ska du vara medveten om att det för vissa yrken krävs att du har gått vissa kurser. Exempelvis så kan det vara svårt att bli geotekniker om du bara läst kurser om fastighetsekonomi. Vårt tips till dig som just nu är osäker är helt enkelt att välja det som låter roligast och som du känner dig mest intresserad av under dessa år. Ämnena som du tycker är roligast kommer du antagligen också vilja ha, och kunna ta till dig mera kunskap om. Denna artikel är därför skriven för att förklara vad de olika inriktningarna i stort innebär och vad de kan leda till. Förhoppningen är att den ska kunna ge dig mera klarhet i vad som erbjuds. Allmänt Inför trean finns det fem olika inriktningar att välja mellan: · Bygg och byggprojektledning (BBP) · Fastighetsekonomi och fastighetsjuridik (FEFJ) · Geografisk IT (GIT) · Miljöteknik och hållbar infrastruktur (MHI) · Stads- och trafikplanering (STP) Dessa inriktningar skiljer sig väldigt mycket åt, både innehållsmässigt och uppläggsmässigt. Olika inriktningar resulterar dessutom i olika möjligheter att välja de olika masterprogramen och kan även kräva olika förkunskaper. Nedan beskrivs de olika inriktningarna utifrån innehåll och framtidsmöjligheter. Då inriktningarna är tätt kopplade med de olika masterprogram de resulterar i, kommer även mycket av informationen om dessa att avhandlas. Till sist kommer även några korta kommentarer från några av de studenter som gått de olika inriktningarna och som numera går på ett av de masterprogram som dessa leder till. Frågorna till dessa studenter lydde: 1. Varför valde du din inriktning? 2. Vad vill du bli när du blir stor? 3. Vilken är den mest intressanta kursen du gått? Det som även kan vara av intressant att veta, är att oavsett vilken inriktning som du kommer att välja så är alla masterprogram forskningsförberedande. Detta innebär inte, som många verkar tro, att man inte kommer att ha någon nytta av det om man inte vill forska. Tvärtom. Många arbetsgivare ser det som väldigt fördelaktigt att du har specialkunskaper inom vissa områden, då det ju ändå oftast är det som driver utvecklingen i företaget framåt. Däremot ska du ha med dig att det som lärs ut ibland kan upplevas både teoretiskt och grundläggande (inte i form av att det är lätt, utan i form av att förstå grundstenarna). Med dessa grunder i bagaget kan du sedan fördjupa dig inom just det område som passar dig själv. En Master läser du nämligen för att bidra till framtidens utveckling. Glöm inte heller att det under alla masterutbildningar som är mappade (placerade inom Civilingenjörsprogrammet i fråga) ingår hela 30 helt valfria högskolepoäng. Detta innebär i praktiken att om du vill läsa om Harry Potter på Linnéuniversitet och de tar in folk utifrån så kommer du att kunna göra detta. Det är dock inget vi i Esset rekommenderar. Däremot finns ju då möjligheten att läsa mer om just de delar som du tycker är intressanta och som ingår i själva programmet. Bygg och byggprojektledning (BBP) Skulle du kunna se dig själv som konstruktör? Gillar du tanken på att du är projektledaren för framtida byggprojekt? Tycker du om känslan av bra ventilation i rummet? ”BBP” är en väldigt bred inriktning som leder till två olika masterprogram med vitt skilt innehåll. Husbyggnads- och anläggningsteknik är ett i sig väldigt brett program med den egentliga gemensamma nämnaren att det fokuserar på de fysiskt tekniska aspekterna som är kopplade till samhällsbyggandet. Detta är därmed den mastern med mest fokus på ämnen som mekanik och fysik, men också materialkunskap i olika former. Konkret kan exempelvis följande ämnen läsas: · Mekanik/dynamik för strukturer · Installationer (energi, ventilation) · Jord-, berg- och vattenteknik · Materialkunskap (trä, betong, stål) · Vägar, broar och tunnlar · Husteknik Mängden av olika kurser gör att du kan, om du vill, nörda ner dig i precis det området du tycker är mest intressant men också med möjligheten att läsa brett. Den andra valbara mastern efter ett år genom inriktningen ”BBP” heter Fastigheter och byggande. Programmet kan även läsas av de som gått inriktningen “FEFJ” nedan och behandlar frågor kopplade till ekonomi, juridik och projektledning. Mer info om denna kan ses i texten om “FEFJ”. Inriktningen ”BBP” är till stor del fylld med grundkunskaper som främst krävs i masterprogrammet Husbyggnads- och anläggningsteknik, därigenom kurser som behandlar mekanik och fysik. Till det finns det möjlighet att till sista perioden även välja kurser inom geoteknik (jordmekanik) eller projektledning. Kandidatexamensarbetet är i jämförelse med de flesta andra programmen mer styrt, mer likt en vanlig kurs, där du till största del får skapa ditt egna fiktiva hus. Masterprogram: · Husbyggnads- och anläggningsteknik (Programkod: TCAEM) · Fastigheter och byggande (Programkod: TFOBM) Obligatorisk kurs period 4 år 2: · AF1002 Hus- och anläggningar · SF1676 Differentialekvationer med tillämpningar (ej TFOBM) Julia Andersson, TCAEM år 1 Jag valde denna inriktning helt enkelt för att jag vill bygga hus. En blandning av byggteknik, arkitektur, projektledning och hållbarhet inom byggbranschen var lite som jag var ute efter och det trodde jag att denna inriktning skulle kunna täcka. Jag har inte riktigt en helt klar bild av vad jag vill bli när jag är "klar". Jag vet att jag vill jobba med bygg och troligtvis med bostäder eller kommersiellt, men om det sen är projektering, arbetsledning eller kanske något mer specifikt har jag inte riktigt kommit fram till än. Den mest lärorika kursen som jag har haft tycker jag är Kandidatexamensarbetet (Kexet). Det var lite jobbigt och tidskrävande just då, men jag har fått mycket stor användning av det vi lärde oss där nu i efterhand i senare kurser och ute i "verkligheten". Sen kanske det inte var den intressantaste kursen just då, men kurserna nu i mastern är mycket intressanta allihopa men jag har som sagt mycket nytta av kexet här också vilket gör att den blir ganska intressant såhär i efterhand. Jesper Kullman, TFOBM år 2 Valde utifrån vad jag vill jobba med senare. Men jag uppskattade bredden som man får inom denna inriktningen. I trean läser du mer tekniska kurser inom byggteknik vilket jag tror är nyttigt om du vill jobba inom bygg och projektledning. På mastern så kan du välja att fördjupa dig inom något av områdena projektledning, ekonomi eller juridik (beroende på vad du vill skriva exjobb inom). Jag valde området projektledning men har även läst fyra kurser inom ekonomispåret. Jag vill jobba med utveckling av hus / fastigheter som projektledare eller projektutvecklare (projektledning i tidiga skeden). Ironiskt nog Finansiell ekonomi (på mastern åk4) eller kandidatarbetet för bygg (det ökända kexet) Zeinab Mirzahasan, TCAEM år 1 Det kändes rätt att välja en mer teknisk inriktning när man läser ett civilingenjörsprogram. Dessutom är jag mer intresserad av att läsa mekanik-kurser än teoribaserade kurser. Jag vill bli en duktig konstruktör som kan komma med bra och miljövänliga lösningar. Dessutom vill jag jobba med stora projekt inom anläggning och husbyggnad. Ååh, den här är svår att svara på! När jag tänker tillbaka så tycker jag att alla kurser som jag har läst under trean har varit intressanta trots att det ofta kändes tufft. Om jag ska välja en kurs så får det bli byggnadsmekanik-kursen. Det var en bra grundkurs! Fastighetsekonomi och fastighetsjuridik (FEFJ) Ekonomi på samhällsbyggnad? Absolut! Juridik? Självklart! I varje projekt i vår bransch är ekonomi och juridik en mycket stor del och är därmed en självklar del av samhällsbyggnadsprogrammet. Men vad innebär egentligen termerna ekonomi och juridik för vårt område? Det är mycket bredare än vad man egentligen kan tro. På Wikipedia (hett tips för trovärdig källa) så står det att ekonomi “är läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet”. Bra beskrivning för det är precis så det är. Hur ska projekt bedrivas? Var är det värt att uppföra fastigheter? Ekonomi styr våra beslut. Därmed är kunskaper om fastighetsekonomi, värdering och beskattning så viktiga och relevanta för vår bransch. “Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning”, även detta är ett citat skamlöst hämtat från Wikipedia. Och det här med rättsregler kan ju vara bra att ha koll på. Om du vill fokusera på detta kommer lagboken bli din bästa vän, och kanske även fiende. Mycket i rättsväsendet är uppbyggt på olika praxis, alltså bestämmelser som tagits fram tack vare erfarenhet eller utifrån olika specifika fall. Många av kurserna som ämnar juridik är därför just uppbyggda på detta sätt, nämligen bearbetning av olika ”case”. Förutom dessa två inriktningar kan du under mastern även inrikta dig mot projektledning. Logistik, projektkommunikation, IT/IS (informationssystem innehållandes informationsteknik), upphandling och själva byggprocessen är exempel på olika ämnen som du kan läsa mera om i dessa kurser. Det första inriktningsåret innebär en god bas inför vidare studier på masterprogrammet Fastigheter och byggande. Kurserna som du läser är till hälften fokuserade på juridik och hälften på ekonomi. Projektledningsfokuserade kurser kommer således först in i mastern (alternativt genom att gå ”BBP”, se ovan). Generellt sett gör studenterna senare i mastern ett val av ämnesinriktningarna som är beskrivna ovan, för att resterande del alternera mellan resterande kurser. Då har vi kommit till den ständiga frågan, vad kan du bli av denna utbildning? Då ekonomi, juridik och projektledning i stort tillhör basen i de allra flesta verksamheter så är detta svårt att säga specifikt. Några branschområden som man däremot ofta ser att alumner arbetar med är förvaltning, projektledning, projektering, affärsutveckling, värdering, exploatering och lantmätning, både inom offentlig och privat sektor. Masterprogram: · Fastigheter och byggande (TFOBM) Kimberly Wennberg, TFOBM år 1 Jag valde inriktningen Fastigheter och Byggande för att jag ville ha förståelse för hur saker fungerar i alla skeden av byggprocessen hela vägen från idéstadiet. Vilket jag tycker att den här inriktningen ger mig. Jag ville även ha breda valmöjligheter efter att jag tagit examen och ansåg att inriktningen skulle ge en grund utan att placera mig i ett ”fack” eller specifikt karriärspår. Jag vill antagligen arbeta med tidiga skeden från byggherresidan, som exempelvis Fastighetsutveckling och projekt. Jag skulle helst arbeta med kommersiella fastigheter då jag gillar att det finns en helt annan variation mellan olika projekt som inte finns på samma sätt på bostadssidan. Jag skulle nog säga att det är kursen ”Marknadsanalys och Fastighetsutveckling”. Jag tror att den kommer vara väldigt användbar i arbetslivet, och den passade bra in med vad jag eventuellt kommer vilja rikta in mig emot. Kursen kändes dessutom lite mer som ”jobb” än vad kurser vanligtvis gör på grund av det stora projektarbetet som vi gjorde. Kursen hjälpte även till att knyta ihop lösa trådar från tidigare kurser. Elsa Einarsson, TFOBM år 1 Från början var jag egentligen inne på landskapsarkitektur men så fick jag hänga med lantmätarna i Örebro kommun i ett par dagar under gymnasiet och blev hooked. Det är så spännande att få grotta ned sig i tvistiga rättsfall och att få hitta på kreativa lösningar på kluriga fastighetsrättsliga frågor. Det är personligt med små klasser och det finns goda arbetsutsikter! Jag vill jobba med lantmäterifrågor och reda ut tvister mellan markägare och bilda 3D-fastigheter, eller med markexploatering och få vara med i regionplanering på stor skala, eller varför inte med Stockholms tunnelbanenäts juridiska lapptäcke? Tänk att få skapa pusselbitarna vårt samhälle står på! Åh, måste jag välja? I’m a sucker for alla kurser som har med fastighetsjuridik att göra. De roligaste är de som är hands-on där en får hitta på eget, som Plangenomförande, och de som tittar på rättsfall där domstolsinstanserna går emot varandra, som Fastighetsbildningsrätt och Fastighetsutveckling och regelsystem. Det finns en sådan bredd av fastighetstyper: små trånga fastigheter med miljoner rättigheter och servitut om vartannat inne i städerna, och stora skogs- och jordbruksfastigheter med gamla släktgårdar, fiskerätter och ekonomibyggnader på landsbygden. Jacob Lundwall, TFOBM år 2 Jag tyckte att det var svårt att välja inriktning och velade mellan i stort sett alla inriktningar runt julen under det andra året. Valet föll på fastighetsekonomi och fastighetsjuridik eftersom jag hade lyckats bra i kurserna inom dessa områden och tyckte att de varit roliga och intressanta. I trean tyckte jag att det var svårt att välja mellan fastighetsekonomi och fastighetsjuridik, men jag tyckte att de juridiska kurserna var lite roligare än de ekonomiska. Jag tycker om problemlösning och problemen/uppgifterna inom fastighetsjuridik kan variera väldigt mycket. Jag har tänkt att börja arbeta som exploateringsingenjör eller förrättningslantmätare. Jag har inte tänkt ut någon långsiktig plan efter det utan tar det som det kommer. Jag spelar även fotboll i FC Sam i division 6 och hoppas att Janne Andersson ska ringa snart (hört rykten om att landslaget följer oss noga i år!). Jag tyckte att Fastighetbildningsrätt som jag läste under det fjärde året var en mycket bra och lärorik kurs. Vi var få studenter som läste kursen vilket gav chans till mycket diskussion, samtidigt som innehållet i kursen var nyttigt inför arbetslivet. Geografisk IT (GIT) “Det första riktiga vårtecknet på KTH är när samhällsbyggnadsettan står och mäter ut L-huset med totalstationer”. Citatet är hämtat från många olika personer vi pratat med genom åren, och även er skribent själv. Lite tråkigt att vi inte har kunnat få se detta i år. Under år 1 på Samhällsbyggnad går du kursen ”GIS och mätningsteknik”. Detta är en baskurs till det stora universumet som behandlar Geografisk IT. För det är just så, ett universum; Stort och i många delar oupptäckt. Geografisk IT, ofta förkortat ”GIT”, är ett konkluderande begrepp som innefattar Geodesi och Geoinformatik. Geodesi står för att mäta ut och konkretisera mätpunkter av olika slag, i synnerhet världen vi lever i. För att göra en karta krävs det att man vet om var land slutar och vatten börjar, för att dra ett exempel till en femåring. Det är en typ av informationsinhämtning med kraftfull data som sedan kan användas för analysering och beslut, och vad datan kan vara är det bara fantasin som sätter gräns för. Geoinformatik är sedermera läran om hur man kan använda sig av denna typ av information. Behovet att utvärdera och analysera denna typ av information har alltid behövts. Det som är intressant är hur mycket tekniken, läs digitaliseringen och användandet av IT, har utvecklats de senare årtionden och med detta möjligheterna. ”GIT” är inte bara outforskat som vårt universum, själva universumet kan hanteras och undersökas. Satelliterna som styr bland annat våra kartapplikationer är nämligen exempel på teknik som man nyttjar. Masterprogrammet som denna inriktning leder till heter Transport och geoinformatik, och som namnet antyder innehåller detta program inte bara kurser som anknyter till ”GIT” utan även trafik. Detta kan kanske ses som lite konstigt, men ”GIT” har en hel del gemensamt med Trafik i den bemärkelsen att mycket utförs genom datahantering och modeller av olika slag. Förutom den mer datatekniska delen finns det även kurser som är mer inriktade mot trafikinfrastruktur som planering av kollektivtrafik, hur tågmarknaden ser ut och området kopplat till hållbarhet. Även detta är ett område som snarare kommer utvecklas än avvecklas. Under det tredje året med denna inriktning vald blir ditt fokus mer på grunderna av ”GIT”, exempelvis kartografi, mätningsteknik, dataanalys och även programmering. Något som är värt att poängtera är att det inte finns några problem med att gå mera mot trafik/transport även fast man går inriktningen Geografisk IT, eller likaså åt andra hållet. Yrkesmässigt är Geografisk samordnare, Databashanterare, Programutvecklare, Trafikanalytiker och Trafikplanerare titlar som exemplifierar den här inriktningen med efterföljande master. Något som aldrig ska glömmas bort (gäller alla inriktningar) är dock de stora möjligheterna till fortsatt utveckling och forskning inom dessa framtidsområden som trafik och geografisk IT faktiskt är. Masterprogram: · Transport och geoinformatik (TTGTM) Joacim Gärds, TTGTM år 1 Jag valde att inrikta mig mot GIS för att det är ett intressant och innovativt område, som fokuserar på framtidens lösningar inom samhällsutveckling och stadsplanering. Geografisk informationsteknik är ett brett begrepp men kan i stora drag sammanfattas som ett verktyg för att analysera och lösa frågor som ”Var ska den nya motorvägen dras för att byggas så kostnadseffektivt som möjligt?” eller ”Vilken är den optimala platsen att bygga ett nytt bostadshus på?”. När jag tagit examen vill jag jobba i projekt där liknande frågor kan tänkas komma upp, där mycket vikt ligger i lösning av olika utmaningar. De yrken som kan ge liknande arbetsuppgifter och som jag är intresserad av är GIS-konsult eller samordnade där arbetsuppgifterna är varierande och utmanande. Jag har läst många intressanta kurser under min tid på Samhällsbyggnadsprogrammet, inte minst på masterprogrammet inom transport och geoinformatik, men även kandidat-kurser såsom GPS och bildbaserad mätning och Hus och anläggningar. Den kurs som däremot varit mest intressant är enligt mig Rumslig analys, som ges första perioden på masterprogrammet. Kursen bjuder in till många utmaningar som får lösas genom analyser av satellitbilder och geografisk data i GIS-programvara. Linus Bäckström, TTGTM år 1 Jag valde GIT eftersom jag har ett intresse för geografi och världen och för att jag ville läsa en mer teknisk utbildning. Jag hade även hört att en stor del av undervisningen i GIT sker i form av labbar eller andra undervisningsformer där man ofta får lära sig mer än bara teorin bakom ett ämne vilket tilltalade mig. Slutligen tyckte jag även att GIS-kursen under det första året var en rolig kurs som fick mig intresserad av vad mer man kunde använda GIS till. När jag blir stor vill jag bli två olika saker. Först vill jag arbeta med satelliter och hur man kan använda bilder eller mätningar från dem för att kunna hjälpa människor både i vardagen och under naturkatastrofer såsom skogsbränder eller översvämningar. Sedan skulle jag även vilja bli en person som gör kartor som visar viktiga eller intressant attribut för områden inom eller utanför samhällsbyggnadssektorn. Det blir nog en delad första plats mellan Fotogrammetri och fjärranalys (AG1324) och GIS-arkitektur och algoritmer (AG2411). I fotogrammetrikursen fick man använda satellitbilder och flygbilder för att få fram information om bilden man har. Det var till och med så intressant att jag valde att skriva mitt KEX-jobb om skogsbränderna i Sverige 2018 och hur man kan återhämta sig efter dem med hjälp av satellitbilder. I GIS-arkitektur fick man å andra sidan skapa sin egen GIS-applikation (tänk ArcMap) med egenskriven kod, vilket var intressant och förvånansvärt lättförståeligt. Miljöteknik och hållbar infrastruktur (MHI) Ingen har väl missat att miljö har varit ett framstående ämne för hela landet, eller ja, hela världen under mycket lång tid. Miljö, både närmiljö och i stort, berör oss alla. ”MHI” är en inriktning som mest fokuserar på miljö och hållbarhet kopplat till samhällsbyggandet. I den här artikel har vi valt att dela in inriktningen i två spår som väljs redan från tredje året: Hållbart samhälle och miljöteknik. Viktigt att påpeka här är att du inte binder dig till en specifik master då båda spåren leder till samma master med identiskt namn. Hållbart samhälle handlar om miljöfrågor på större skala och tangerar därmed många andra ämnen som samhällsplanering och styrningssystem. Det senare är ett begrepp som återkommer för denna del av programmet och innebär till exempel beslutsfattande arbete, konsekvensbeskrivning i stort och smått och perspektivanalys från olika aktörer, detta med hållbarhet som grund. Hur ska de svåra besluten tas som berör vår miljö? Miljöteknik beskriver mer den byggda miljön och är mer inriktad på de tekniska aspekterna. Därmed är detta spår till viss del närbesläktat till ”BBP” som delar vissa kurser som är mer konstruktionstekniska. I slutändan kommer de tekniska aspekterna att mera behandla områdena under ytan: Geologi, markkemi, vattenteknik och så vidare. Förutom dessa två inriktningar finns det även kurser där ”GIT” behandlas, då mera i tillämpad form. Under det tredje året läses två obligatoriska kurser vilka ger en fördjupning inom ämnena naturresursteori och geovetenskap. Dessa ger en grund för resterande delar av utbildningen. Arbetsuppgifterna efter slutförd utbildning går inte att rada upp på ett enkelt sätt. Möjligheterna är nämligen näst intill oändliga. I grunden handlar det om att du har en expertis inom miljömrådet, och alla discipliner behöver personer kunniga inom detta. Samhällsplanering, politik, konstruktion, byggprojektstyrning, projektering är bara några få exempel. Masterprogram: · Miljöteknik och hållbar infrastruktur (TMHIM) Rekommenderad kurs, period 4 år 2: · SF1676 Differentialekvationer med tillämpningar (gäller för vissa kurser inom spåret Miljöteknik) · AH1030 Stadsutveckling och transportsystem Johanna Dyberg, TMHIM år 1 Efter att ha läst kursen ”Geovetenskap och geoteknik” förstod jag att jag snarare var intresserad av processerna under markytan än över. Jag tycker att geoteknik är väldigt intressant, men eftersom jag också föredrar geohydrologi över konstruktion valde jag MHI. Dock planerar jag att läsa kurser inom geoteknik från Husbyggnads- och anläggningsteknikmastern. Just nu lutar det åt geotekniker, men drömmen är att hitta en tjänst med en roll där jag kan specialisera mig mot geoteknik kopplat till geohydrologi. Jag har pratat med ett företag i branschen och det verkar vara en realistisk kombination. Får jag säga två? I så fall säger jag först ”Mark och vatten” (3:an på MHI), en kurs där vi lärde oss mer om vad som händer under markytan både avseende geologiska formationer och vattenflöden. Den andra är ”Foundation engineering” (4:an MHI/BBP. OBS: kursen kommer förmodligen att strykas från MHI-mastern), en fortsättningskurs inom geoteknik. Allt som innefattar geohydrologi och geoteknik tycker jag är väldigt intressant. Kristina “Kicki” Jonsson, TMHIM år 2 Jag började på Samhällsbyggnad efter att ha läst på om klimatanpassning av städer. Därför var det väldigt naturligt för mig att välja miljöteknik som inriktning, eftersom det finns kurser om miljöbedömningsverktyg och kurser om stadsutveckling. För mig finns inte bara ett svar på den här frågan, vilket faktiskt är ganska skönt. Jag skulle gärna hålla på med strategisk miljöbedömning för policy, program eller planer. Samtidigt är jag intresserad av resiliensanalys (vilket är att undersöka hur väl ett system kan hantera olika störningar). Det är lätt att fastna i diskussioner om man ska jobba på kommun eller som konsult, men glöm inte bort möjligheten att doktorera! Om jag skulle rekommendera en kurs så är det Urban Infrastructure. Jag tyckte kursen hade riktigt bra föreläsningar och artiklar som genom historiska exempel förklarade den moderna infrastrukturen. Om man är mindre intresserad av teori, så kan jag rekommendera kursen Strategic Environmental Assessment som har större fokus på projekt. Stads- och trafikplanering (STP) Har du någon gång gått på Drottninggatan och tänkt: “Usch, människor. De är verkligen överallt.” Er skribent har garanterat gjort det ett flertal gånger. Det som är intressant är att Stockholm ändå är relativt glesbyggt jämfört med många andra städer. Hur är det till exempel i Hong Kong, där arean är ungefär en sjättedel av Stor-Stockholm, men invånarantalet är över det tredubbla? Det vi kan konstatera är att en stad innehåller många möjligheter men garanterat minst lika många utmaningar. Den här inriktningen bearbetar denna typ av frågor. Stads- och trafikplanering är en relativt ny inriktning. För tre år sedan slogs nämligen de två inriktningarna Stadsplanering och Trafikteknik ihop. Skillnaden är dock inte speciellt stor då egentligen samma kurser kan läsas. Möjligen senareläggs valet av fokusområde. Till år 4 kan du nämligen som studenter gå vidare till två olika masterprogram, och ja du gissade rätt, mot trafik eller mot stadsplanering. Trafik tillhör samma master som “GIT”-inriktningen leder till, nämligen Transport och Geoinformatik. Denna beskrivs mer ingående under den inriktningens rubrik. Stadsplaneringsspårets masterutbildning heter Hållbar samhällsplanering och stadsutformning och kan ses som den minst tekniska masterutbildningen kopplat till Civilingenjörsprogrammet för samhällsbyggnad. Exempelvis kan även de som läst stadsplanering på SU läsa vidare med denna master. Kurserna som ingår är i stort sett fokuserade på teorier, diskussioner och filosofi och är inte sällan i projektform. Vad innebär egentligen samhällsplanering? Bra fråga, och det kommer vara svårt att förklara det på ett kort och koncist sätt. Samhällsplanering kan utageras på många olika plan, från kvarter och detaljplanenivå till att planera strategier för regioner eller till och med länder. Det är även väldigt komplext med många faktorer och intressen som måste beaktas. Det är ett stort spindelnät av olika åsikter och tankar att handskas med helt enkelt. Genom att välja ur ett relativt gediget kursutbud så kommer du i slutändan kunna inrikta dig mot 3 olika områden: · Stadsplanering och design, som är mer inriktat mot lokal stadsplanering. · Urban och regional planering, som är riktad mot ett mer översiktligt samhällsplanerande. · Strategier för hållbar utveckling, som mer innefattar policyer och strategier ur ett hållbarhetsperspektiv. Första två perioderna i årskurs 3 läser alla studenter tre kurser som är obligatoriska, vilka behandlar planering och transport i stort. Ifall valet sedan faller på stadsutveckling kommer det resterande året innehålla en grund kring stadsutveckling, planeringsprocessen och möjligheterna för utveckling ur ett juridiskt perspektiv. Om du istället går mot trafik är fokus mera på dagens transportmöjligheter men fortfarande på en relativt oteknisk nivå i jämförelse med vad Transport och Geoinformatik-mastern erbjuder. Som nyexad samhällsplanerare kan du i slutändan se dig själv på många olika plan, både inom kommun och stat samt som konsult. Oavsett vad, kommer den röda tråden vara att du bidrar till samhällets utveckling och framtid. Masterprogram: · Transport och geoinformatik (TTGTM) · Hållbar samhällsplanering och stadsutformning (THSSM) Rekommenderad kurs: · AH1030 Stadsutveckling och transportsystem Axel Ericsson, TTGTM år 2 För mig var det relativt enkelt att avgränsa mig till att välja mellan trafik, stadsplanering och GIT då dessa tilltalade mig mycket mer än övriga kurser. Stadsplanering föll bort då jag kände att det masterprogrammet inte var tillräckligt tekniskt för mig. Att valet slutligen föll på Trafik var nog för att det var det intresset som gjorde att jag hamnade på Samhällsbyggnad från början. Dessutom så var jag mer intresserad av att använda GIS som verktyg snarare än att förstå all den underliggande teorin som verktygen bygger på. Alla kanske inte känner till det, men Trafik och GIT har ett gemensamt masterprogram, så jag visste att även om jag valde Trafik inför trean så skulle det gå att läsa mycket GIS-kurser under mastern, vilket jag har gjort. Jag vill bli trafikanalytiker eller trafikplanerare! Mer specifikt än så vet jag inte. Jag vet bara att jag har ett genuint intresse för transportsystem och hur städer fungerar som ett system/nätverk. Just nu känns det inte som det spelar så stor roll om mitt första jobb blir inom privat- eller offentlig sektor. Arbetsplatser som jag tycker verkar spännande är bl.a. kommuner i Stockholmsregionen, Trafikförvaltningen (SL), Trafikverket, operatörer (SJ, MTR, Keolis etc) eller konsultföretag (WSP, Sweco etc). Något jag inte förstod under mina första år på Samhällsbyggnad är att i princip alla konsultföretag har verksamhet inom trafikområdet, bara att det inte syns och hörs så mycket! Tågtrafik - marknad och planering (AH2026) är en kurs inom masterprogrammet för trafik. Det är den absolut roligaste kursen jag har läst på KTH. Det är inte den mest tekniska och utmanande kursen, utan snarare en allmänbildande kurs kring järnvägshistoria, järnvägs- och tågteknik som även berör hur järnvägsmarknaden fungerar i allmänhet. Anders Lindahl som håller i kursen brinner för ämnet och är en klippa på att arrangera flera roliga studiebesök under kursens gång. Bland annat så besökte vi trafikledningscentralerna hos SJ och MTR samt en rangerbangård i Hallsberg, roligare än vad man kan tro! Matilda Ferlander, THSSM år 1 Jag valde inriktningen Stads- och Trafikplanering eftersom jag ville få ett mer övergripande perspektiv som blandar kunskap från flera discipliner. Det är viktigt att förstå att om man väljer denna inriktning så får man ett mer ”generell” perspektiv än i många andra inriktningar. Det har både för- och nackdelar om du frågar mig. Just nu är jag inriktad på att jag vill jobba med projektering när jag blir stor 🙂 Under det tredje året var min favoritkurs ”AI1518 Fastighetsutveckling och regelsystem” vilket är en kurs som berör FBL och andra lagar som är relevanta för fastighetsutveckling. Under det fjärde året tycker jag hittills väldigt bra om kursen ”AG2806 Bebyggelsens miljöpåverkan” som handlade om hur bebyggelse påverkar miljön och vad man kan använda för metoder för att skapa en bättre inomhus- och utomhusmiljö. Henrietta Wall, THSSM år 2 Jag valde att inrikta mig mot stadsplanering för att jag tycker att städer i form av komplexa system i stor skala är väldigt fascinerande. Det är i stadsplaneringsfasen många stora, avgörande och kreativa beslut kan tas om städer och regioners framtid, vilket kändes väldigt spännande att få vara del av. Jag ville helt enkelt lära mig mer om hur jag som planerare kan bidra till att göra våra samhällen mer hållbara. Den här frågan blir nästan svårare att svara på varje gång jag får den. Men jag tror att jag skulle vilja bli strategikonsult för hållbar utveckling. Jag vill jobba med hållbarhetsfrågor och gärna kopplat till individers beteenden och hur en förändring av dessa kan förändra staden till det bättre. Jag gillar tanken av att fokusera på källan (individen) som genererar efterfrågan, för att därefter kunna planera en hållbar fysisk struktur i staden. Det är svårt att bara välja en kurs, så jag väljer två. De två mest intressanta kurserna jag har läst har varit Futures Studies and Forecasts (AG2171) och Resilience Thinking in Sustainable Planning (AL2511). Jag har läst båda i mastern och de har verkligen öppnat upp nya perspektiv på hur man ser på städer. Till exempel lärde jag mig hur man som planerare ska tänka för att försäkra sig om att skapa hållbara städer som klarar förändring, utan att färgas för mycket av dagens normer och istället se till behoven av kommande generationer. Avslut Hoppas att denna lilla artikel har varit till nytta, eller i alla fall lite underhållande, för dig. Kom ihåg att valet du gör nu inte kommer påverka hela din framtid, och oavsett så kommer du få en bra utbildning som ger dig goda framtidsutsikter. Lycka till! Karl Norberg Skribent Är du en student som går någon av dessa inriktningar alternativt gått vidare till mastern? Reagerar du på något som står i denna text eller vill komma med tillägg som kommer göra valet för tvåan ännu lättare/svårare? Har du fler frågor? Skriv en kommentar under inlägget eller kontakta skribenten!