My Items

I'm a title. ​Click here to edit me.

Glass i stora lass! Esset testar: Nya glassarna

Glass i stora lass! Esset testar: Nya glassarna

Nu närmar sig sommaren! Vad är den svenska sommaren? Jo, små grodorna, sill, regn och sist men inte minst, GLASS! Esset har tagit på sig ansvaret att utvärdera några av de nya glass-nyheterna som erbjuds av GB i år. Nedan kan ni läsa en kort beskrivning av glassarna, samt vad redaktionen hade för utlåtande. Priserna för glassarna har beräknats genom att multiplicera Pressbyråns kampanj-pris med två. Salty Liquorice: 28 kr Glassen har liknande geometriska egenskaper som en daimstrut, fast multiplicerat med en förändringsfaktor på drygt 0.8. Det gör att den nog enkelt kan ätas upp snabbt, för att undvika smältning. Till skillnad från daimstruten så består toppen av ett tunt lager mjukt saltlakrits, inte sötlakrits, som man skulle kunna tro. Det gör dock att glassen blir bättre, då saltet balanseras av vaniljglassens söthet. I vaniljglassen ligger det små bitar av mindre sötlakrits. Dessa tillför en del då yttre lagret saltlakrits förtärts. Konen skilde sig inte så mycket från en daimstrut, bara en vanlig glasskon. Glassen avslutades med en choklad överraskning i slutet. Som lakritsälskare skulle jag vilja påstå att jag förväntade mig lakrits på botten, men aja, allt kan inte vara perfekt. Lagom god price-to-performance. Rekommenderar att köpa på halvpris. OBS! Denna glass kommer endast uppskattas ifall du gillar lakrits, och utvärderades av en lakritsälskare (Milton)! Essets betyg: 🍦🍦🍦🍦➖ Salted Caramel Brownie Peace Pop: 32 kr Det yttre lagret av saltad karamell ser väldigt tunt ut men det är väldigt smakrikt och gör att glassen i sin helhet blir väldigt salt. I mitten av glassen gömmer sig ett fredstecken av choklad som smakar väldigt likt chokladmitten i glassen Nogger Classic. Du får inte jättemycket glass för pengarna men för en extremt långsam glassätare (som mig) så passar denna glass perfekt som inkörsport till pinnglassens annars så främmande värld. I likhet med annan Ben & Jerry-glass så får du betala en liten extrapremium men i utbyte gömmer det sig små chokladpluppar i glassens vanilj-insida som bryter upp homogeniteten och gör glassen så intressant. Essets betyg: 🍦🍦🍦🍦➖ Cornetto Soft Cookie & Chocolate: 26 kr Denna glass framstår som en mjukglasstrut i köpformat. Det finns dock en anledning till att du aldrig kunnat köpa mjukglass hos Pressbyrån tidigare. Denna strut med mjuk choklad- och vaniljglass och chokladkärna känns som om den mer är framtagen på Teknikringen 58 än GB-fabriken i Flen. Tyvärr saknades krämigheten som utmärker den klassiska mjukglassen och Cornetto Soft Cookie & Chocolate framstod mer som en kall mums-mums än ett nytänkande bidrag till frysboxen. Essets betyg: 🍦🍦➖➖➖ Duo Sandwich Milk Chocolate & Pear: 21 kr Denna Glass upplevs som en GB big pack men i kexet från den vanliga sandwich glassen. Päronsidan smakar som päronglass med mjölkbas. Chokladsidan är lite mer intressant med små chokladpluppar i. Med tanke på priset är denna glass god men om man vill ha något som smakar päron så rekommenderar Shakar fortfarande Piggelin. Milton anser att glassen gav en behaglig smakupplevelse, dock skulle han fortfarande rekommendera den klassiska GB Sandwich över denna nya sort. Denna glass kan liknas med att träffa en kusin som du inte har så mycket gemensamt med. Du kan uppskatta att träffas och prata lite, men det är inte lika kul som att träffa din favoritkusin! Essets betyg: 🍦🍦🍦➖➖

Trafik på campus får en uppgradering i Maj

Trafik på campus får en uppgradering i Maj

ÄNTLIGEN kom beslutet som alla KTH:are har väntat på. I maj kommer de självkörande SL-bussarna introduceras på campus Valhallavägen. Sedan år 2018 har de självkörande bussarna traffikerat linje 549 i Barkarbystaden och nu står det till slut klart att de kommer att introduceras på en ny linje på KTH campus. Detta är ett projekt i samarbete mellan SL, KTH, KTH Formula Student och La Campus. Bussarna kommer att trafikera linje 314 med fyra fasta hållplatser under hela testperioden Maj till Juni. Dessa hållplatser kommer befinna sig vid KTH Entre, Triangelparken, M-huset och V-huset. Men efter testperioden planerar SL att bussarna även ska kunna plocka upp och släppa av resenärer på beställning var som helst på campus. Tre stycken bussar kommer att trafikera linjen under testperioden och de kommer vara gratis att åka med för alla studenter som kan uppvisa student-id. Bussarna kommer att köra mellan klockan 06 och 23 på vardagarna och 09 till 24 på Lördagar, med undantag för tentapubar då bussarna kommer att köra ända fram till 03. När bussarna kör sitt sista varv för dagen så kommer de att spela låten “Stad i ljus” med Tommy Körberg i högtalarna så att alla på campus vet att det är kvällens sista buss. Den modell av bussar som ska åka på KTH campus kommer precis som de självkörande bussarna i Barkarbystaden att vara eldrivna. Men med en ny motor som tagits fram i samarbete med KTH Formula Student så kommer den nya bussen ha en maxhastighet på 70 km/h, i jämförelse med 15 km/h på bussarna i Barkarbystaden. I ett uttalande berättar SL att den nya modellen är exakt lika “säker” men de förstår att det kan kännas som att ingen riktigt har “kontroll” över bussen. Som lösning på detta så att alla resenärer känner sig säkra har SL tagit fram ett verbalt kontrollsystem som kommer att sitta i varje buss. Genom att bara säga “buss gasa” eller “buss bromsa” så kommer du som resenär kunna styra hur snabbt du vill att bussen ska åka. Om du, när du stiger av bussen, säger “tack bussen” så kommer du också få 15 % rabatt nästa gång du äter på La Campus. Om du inte har förstått det än så är det här bara ett aprilskämt och det finns (vad vi vet) tyvärr inga planer på att introducera självkörande bussar på KTH campus men man vet aldrig vad framtiden har att erbjuda Daniel Wollberg Skribent Henrik Bergström Fotograf

Porträtt: Coffice

Porträtt: Coffice

Det har blivit dags att damma av en gammal goding, nämligen porträttet. Esset har tagit kontakt med personerna bakom Coffice för att ta reda på mer om deras resa från små lokaler på Drottning Kristinas väg till tre caféer fördelade på två campus. Vi möter Coffice ena ägare Sam i deras nya lokal på Campus Albano innan lunchrusningen. Sam, vars fullständiga namn är Siamak, leder oss till sittplatserna längst in i lokalen där vi slår oss ner. Kan du berätta lite om dig själv? Jag heter Siamak, är 42 år och driver Coffice tillsammans med min fru Heba. Tillsammans har vi två barn, Sara och Kevin. Igår när jag berättade för dem att jag skulle bli intervjuad sade de att jag måste nämna deras namn under intervjun (Absolut! Esset ställer självklart upp och ger en shoutout). Hur fick ni idén om att öppna ett café på campus? Coffice historia börjar med att både jag och min fru tidigare drivit butiker. Jag har drivit ett flertal butiker i Stockholm de senaste 20 åren, och min fru var butikschef för en klädkedja. Resan mot Coffice började för ungefär fem år sedan när vi skulle bli föräldrar för andra gången, och kände att vi ville ha en förändring i våra yrkesliv. Vi ville göra någonting i butik och nära kunder. Samtidigt behövde vi få livspusslet att gå ihop. Det var inte planerat att hamna på campus, men vi har jobbat nära studenter tidigare, så när en möjlighet dök upp på KTH så tog vi chansen. Vi ville öppna någonting där de nyinflyttade utbytesstudenterna kunde handla allt de behövde, och som samtidigt var prisvärt. Visste ni alltid att ni skulle expandera er verksamhet? Det var inte heller planerat från början, inleder Sam. Vi hade utmaningar med den första lokalen, den var ganska liten. Vi fick höra att det fanns en till lokal, men den var inte så mycket större. Vi kände att det fanns en del grejer vi ville göra, men som vi inte hade utrymme för på Drottning Kristinas väg. Oturligt nog öppnade vi Fika i början av februari 2020, precis innan pandemin slog till. Fika är egentligen fortfarande väldigt nytt. Pandemin har generellt varit en utmaning för verksamheten, men vi försöker släppa det vi inte kan påverka och fokusera på framtiden och det vi kan påverka. Varför heter det Fika? Namnet Fika kommer från de många utbytesstudenter vi lär känna som frågar oss om allt möjligt, särskilt om vad “fika” är. Då ville vi med vårt nya café visa vad fika innebär och skapa en plats för fikastunden. Vad har varit det bästa med att driva Coffice? Jag har lärt känna väldigt många studenter under våra fem år. Jag springer på studenter jag känner på stan hela tiden, det kan var på systemet, på Ikea, eller när jag tankar bilen. Nu har ju två år försvunnit med pandemin, så det är många man inte pratat med på jättelänge och vissa har ju nu gått ut och börjat jobba. Jag är en social person, jag gillar att prata med kunderna. Jag tror det smittar av sig till studenterna. Idag är det opersonligt att handla i Stockholm. Vi har mycket kontakt med studenter och många av produkterna vi tar in kommer från studenters önskemål. Vilken sektion är er favoritsektion? Ni är från Samhällsbyggnad va? Jag skulle nog säga att de jag pratat mest med är från S-sektionen. Torkel och det gänget. Er sektionslokal ligger nära oss va? Det blir ju naturligt att ni kommer hit. Hur brukar ni samarbeta med studentföreningar? Vi gör det så mycket vi kan, men tyvärr kan man inte säga ja till allt. Jag vill påstå att vi bidragit med mycket. Vi har sponsrat allt från fotbollslag, till Lava, till att dela ut presentkort. Jag har ingen siffra men vi gör det så mycket vi kan. Vi har små lokaler, så även om man vill göra något har man inte alltid möjligheten att göra det som vi får in förslag för. Hur många koppar kaffe säljer ni per dag? Totalt säljer vi 350-400 koppar per dag en given vecka. Detta är sammanlagt för alla tre ställena. Vilket ställe säljer mest? Det är Coffice på Drottnings Kristinas väg som säljer mest såklart! Både Albano och Fika är för nya än så länge. Vilken är studenternas favoritlunch? Panini! Många köper mackor, men paninin är favoriten som lunch. Men jag kan säga att en anledning till varför vi flyttade in i Albano är vi har ett eget kök. Vi har nyheter på gång, vi vill producera lunchlådor här någon gång efter augusti. Jag tror många studenter kommer uppskatta bra och prisvärda luncher. Vi har suttit med studenter och tagit fram några lunchlådor tillsammans. Vi vill ta fram något som studenterna vill ha. Så det är jättebra att vi har köket vi behöver här. Det har skjutits upp något på grund av pandemin. Inför intervjun efterlyste vi frågor från er läsare på vår Instagram. Här kommer de efterlängtade svaren på dem! Det ryktas att ni också äger thairestaurangen på Valhallavägen (Asian Wokhouse)? Nej det gör vi inte. Thairestaurangen ägs av Jujis pappa. Hon jobbar hos oss och kallas också av studenterna för “Cofficetjejen”. Hon berättade att hon var på Stadium i helgen och tjejen i kassan sa “kolla det är Cofficetjejen!” och gav henne 10 % rabatt. Hon har jobbat på sin pappas restaurang i tio år, och hon har även jobbat hos oss länge. Därför tror jag att många som käkar där och känner igen henne tror att vi också driver den restaurangen. Var har morotskakmuffinsen tagit vägen? Vår ambition är att ha den i sortimentet. Men en bra grej att känna till är att många leverantörer har reducerat sitt sortiment under pandemin. Vissa produkter har till och med försvunnit helt. Förut hade vi en jättegod vegansk lasagne som inte längre finns, för ICA tagit bort den från sitt sortiment. Muffinsleverantören har haft problem med sina muffins vilket lett till att de plockat bort den. Men förhoppningsvis kommer den tillbaka när saker och ting återgår till det normala. Hur ser planerna ut för framtiden? På kort sikt vill vi inte utöka vår verksamhet, vi vill fokusera på det vi redan har. Vi har fullt upp med de tre ställena vi driver. Men man vet inte vad som kommer hända längre fram. Man ska aldrig säga aldrig. Vi trivs med jobbet, vi tycker om det vi gör. Jag går ofta upp tre på morgonen, och när man gillar det man gör så upplever man inte sånt som så jobbigt. Det är tack vare studenterna som det gått bra för Coffice. Det är så vi kunnat öppna Fika och här i Albano. Vi är jättetacksamma att de handlar hos oss och är lojala. Det värmer och vi uppskattar det starkt! Henrik Bergström Skribent Shakar Garmeny Fotograf

Pickup lines för samhällsbyggare

Pickup lines för samhällsbyggare

Nu i tid till att restriktionerna släpps är det läge att börja leta efter din livspartner på pubarna. Det kan vara mycket svårt att socialisera nu efter vi varit inlåsta i två år, och som följd känner du kanske att du tappat ditt game. Ingen fara, Esset är här för dig! Som din #1 wingman har vi sammanställt endast de bästa pickup lines, bara för dig, käre läsare. Kom ihåg att en samhällsbyggare endast flörtar med SAMtycke! Vi kan ju börja med lite allmänna samhällsbyggnads-lines: “Gjorde det ont när du föll från byggställningen?” “Vill du gå till Coffice med mig?” “Är du en akvifer? Du ser ut att innehålla utvinningsbart vatten i användbara mängder” “Är du en De Geer-morän? För du har fina kurvor” “Vill du vara hävarmen till mitt moment?” “Vill du BIM (Bli Ihop Med) mig?” “Låt oss göra mitt sovrum till en gemensamhetsanläggning” “Are you a wicked problem? Because you are one of a kind” “Du är utbudet till min efterfrågan” “Är du en kohesionsjord? För jag känner en stark attraktionskraft mellan oss” “Du är armeringen till min betong” “Har du ett positivt och negativt egenvärde? För jag vill sitta på din sadelpunkt” “Fryser du? Låt mig öka din aktivitetsnivå” “Jag är expert på LOD (Lokalt Omhändertagande av Dig)” Försöker du flirta med en samhällsbyggare i lite högre årskurser? (P.s. du kan läsa mer om inriktningsval i vår artikel här!) “Låt mig vara betongdäcket till din lådbalk, så att vi kan samverka” “När jag ser dig närmar sig mitt hjärta brottgränstillståndet” “Are you a total station? Because I’m starting to Trimble” “Vill du GIS (Gå I Säng) med mig?” “Låt mig bidra till din termiska komfort!” “Vill du FEM (Få En Middag) hos mig?” “Är det en konsolbalk du har där, eller är du bara glad att se mig?” “LRT! (Let’s rail tonight!)” Dessa fantastiska pickup lines kommer ta dig långt, men ibland krävs mer än bara vitsighet. Tänk på att framförandet kan vara viktigare än innehållet! Best of luck! Esset-redaktionen Skribent Shakar Garmeny Illustration

Renovations in the L building - what can we expect?

Renovations in the L building - what can we expect?

Students were greeted by a sign in late January that the majority of the L building will be closed for renovations during the whole year. So far, no work has started but Esset has investigated what will happen to the building, and more importantly, to oaSen. Many students were surprised to find that the majority of the L building was cordoned off at the beginning of the term, leaving only the second floor and oaSen open for students. Chapter president Naima Ozims wrote in an e-mail in January to all trustees that it is unclear for how long the work will be performed or how it will affect oaSen. In the beginning of last year, plans for the Swedish National Defense College to move into the whole building were announced. The college currently rents the north-eastern wing of the building. Chapter representatives started dialogues with KTH concerning a new placement for the S chapter common room but it was eventually decided that relocation was no longer necessary. According to sources, there was no interest from the defense college to take over the whole building. Esset spoke to Leif Kahlbom, the KTH Property Department project manager who is responsible for the renovations. The office spaces of the building, which have stood empty since 2018, will be handed over to the defense college while the classrooms will be renovated and continue to be used by KTH. Floor two, where oaSen is situated, will also be changed with a wheelchair-accessible bathroom being installed in part of the red room. Because of this and the renovation of the classrooms, the corridor has to be partially closed but Leif Kahlbom assures that there will still be access to the bathrooms during the whole renovation period. OaSen, the S-chapter common room will also undergo some improvements. The windows will be changed for new ones with two becoming openable, according to Kahlbom. OaSen’s windows have been on the agenda since 2019 when the chapter hall was broken into through the windows. An evacuation alarm will also be installed in oaSen to aid wheelchair-bound students to exit the building in the case of an emergency. The S chapter has also started talks about replacing the glass partition wall with a modular type to allow for more flexibility during events but this has not been incorporated in the project. The S chapter facility manager Simon Jändel has stated to Esset that he is still waiting for permission from KTH to remove the wall. So far, no starting date has been decided for the renovations. Kalle Mårtensson Editor-in-chief

Klichéer i nybyggda bostadsområden

Klichéer i nybyggda bostadsområden

För några veckor sedan skulle jag träffa en kompis i Norra Djurgårdsstaden. På väg med bussen dit lade jag märke till åtminstone två gym ur kedjan Puls & Träning, samt vad som kändes som ett tiotal mäklarkontor. Kort därefter befann jag mig i Barkarbystaden, och det var inte utan att en viss känsla av deja vu infann sig när jag inom loppet av några hundra meter passerade både mäklarkontor och flertalet gym, den här gången från Nordic Wellness och Fitness24Seven. Visst, det är kanske inte så konstigt att områden med sprillans nya bostäder har flera mäklarkontor, eller att människorna som flyttar dit vill ha någonstans att träna. Men dessa händelser fick mig att inse att många av våra nya bostadsområden är väldigt lika. Efter lite brainstorming tillsammans med resten av redaktionen kan vi nu presentera en lista med några av de klichéer man kan finna där. Mer än ett bostadsområde – en “stadsdel” Först och främst är det på sin plats med en rättelse. Våra nybyggda områden är så mycket mer än bara bostadsområden, de gör anspråk på att vara en integrerad del av resten av staden. Detta märks inte minst i namngivningen, där suffixet “-staden” omedelbart ska frambringa den rätta känslan och föra tankarna till klassiker som Vasastan. I vissa fall kan det vara befogat – Hagastaden och Hammarby sjöstad är båda exempel på platser som har en tydlig koppling till närliggande områden. Andra gånger kan det upplevas som mer krystat. Ovan nämnda Barkarbystaden har köplador som Ikea, Jysk och Jula som närmsta granne, och byggs på ett gammalt flygfält som isoleras från omgivningen av flera motorvägar. Andra “stadsdelar” av tveksam karaktär som kan nämnas i denna kategori är Järvastaden i Solna/Sundbyberg och Vegastaden i Haninge. Att sälja drömmen om det perfekta livet Men om dessa områden inte är stadsdelar i ordets rätta bemärkelse, hur ska man då sälja in dem? Enkelt – framhäv det avskilda läget som något positivt. Här får man stadskänsla samtidigt som naturen finns – om man så vill – ett stenkast bort. Vegastans slogan är exempelvis “en stadsdel mellan citypuls och skärgårdsliv”, medan Järvastaden är för dig som “vill bo skogs- och stadsnära utan kompromisser” och Barkarbystaden “är en urban plats där ett aktivt, hälsosamt och framåtlutat liv bor granne med natur, kultur och nya upplevelserika mötesplatser”. Bostäderna i dessa områden beskrivs med liknande utopiska formuleringar. Här hittar man det perfekta boendet, i sprillans nya ljusa lägenheter med kvadratsmarta öppna planlösningar. Självklart har alla bostäder egen uteplats, och varför inte komplettera det med en gemensam takterrass eller lummig innergård som också rymmer hotell för områdets bin? Att framhäva husens miljövänlighet är också en viktig del. Varenda hus är certifierat enligt standarden LEET Platinum Gold Ultra Plus Limited Edition, och displayer i trapphusen berättar stolt om hur mycket el solcellerna på taket genererar. 50 nyanser av puts på prefabricerad betong har aldrig framstått lika bra som nu. Samma utbud av service För att det nya området ska vara levande och urbant krävs såklart lite affärsverksamheter i bottenplan. Men då dyker frågan upp om vad man ska fylla dessa lokaler med. Som vi varit inne på tidigare är mäklarkontor och gym väl beprövade lösningar. Gym kan med fördel också placeras utomhus i någon av områdets parker, i nära anslutning till de obligatoriska padelbanorna. För att orka med all motion måste man äta också, ett behov som enbart tycks kunna stillas av sushi eller stenugnsbakat surdegsbröd. All service utöver dessa mest grundläggande behov är att räkna som en bonus. I Järvastaden kan du finna trygghet i att aldrig vara mer än 300 m från närmaste Puls & Träning. Bonuspoäng för två sushiställen längsmed samma gata. Den stora nackdelen med att bo i ett levande område med näringsverksamheter i bottenplan är dock att andra människor också kan tänkas vilja nyttja serviceutbudet. Om man inte står ut med tanken på det kan ett bättre alternativ för en BRF vara att helt enkelt låta sin lokal stå tom istället för att hyra ut den. Det mest kända exemplet på detta är förmodligen turerna kring kebabrestaurangen Midan vid Hornsbergs strand. Vad är egentligen hållbart? Nya bostadsområden vill gärna framstå som hållbara. Men en aspekt på hållbarhet tycks vara svårare att få till än de andra, nämligen det sociala. För att bli en integrerad del av staden (och därmed en “stadsdel”) är det viktigt med bra kopplingar till omkringliggande områden. Men vad händer om dessa områden inte är så trevliga? Här uppstår en tydlig konflikt med byggherrarnas ekonomiska intressen, vilket leder till motstridiga budskap – å ena sidan en stadsdel, å andra sidan helt avskärmad från resten av staden. Men tyvärr är det så spelreglerna ser ut. Kolla bara på Ursvik, där en planerad gångbro till Rinkeby redan fått lägenheterna att minska i värde med hundratusentals kronor. En annan fråga som kan vara svår att hantera är vilka som flyttar in i det nya området. Det är lätt att hänföras av alla WHOPs (Wealthy Healthy Older People) och DINKs (Double Income No Kids), så att man helt missar barnfamiljerna. Och då kan det hända att man underskattar behovet av skolor och förskolor. Allra längst gick detta problem i Hammarby sjöstad, där 109 barn saknade förskoleplats inför höstterminen 2010: – Man trodde att det var människor som hade sålt sina villor som skulle flytta till sjöstaden. Men det har blivit väldigt många barnfamiljer och det finns inte tillräckligt mycket lokaler, sa Agneta Forsberg, utvecklingschef på förskoleavdelningen i Södermalms stadsdelsförvaltning, till SvD då. Många nya bostadsområden idag byggs som motprestation för att förstklassig spårbunden kollektivtrafik ska byggas ut till kommunen. Men man kan inte vänta med att börja bygga området tills att infrastrukturen är på plats, så de första som flyttar in får acceptera alternativa lösningar. Visst blir det fantastiskt i Barkarbystaden när tunnelbanan kommer dit 2026 (två år försenad). Tills dess får man åka matarbuss till pendeltåget. Eller ta cykeln och ställa den vid infartspark- förlåt, mobilitetshuben. Fast å andra sidan, bättre sent än aldrig. I Norra Djurgårdsstaden väntar man fortfarande på att den spårväg som skulle stått färdig 2011 ska börja byggas. För resor inom området finns stora ambitioner om hållbara transporter, där alla går och cyklar. Men avskilda geografiska lägen och ännu ej färdigställd kollektivtrafik gör att bilarna fortfarande måste få sin plats. Lösningen på denna intressekonflikt stavas gångfartsområde. Nu kan du tillåta biltrafik samtidigt som du ger sken av att prioritera fotgängare! Bara sätt upp skylten där det passar, strunt i om det är logiskt. I Norra Djurgårdsstaden finns till exempel en hel gata på 400 m som är gångfartsområde (Husarviksgatan). Vadå, bilister vet inte vad skylten betyder utan kör på som vanligt? Det löser sig nog ändå utan hastighetssänkande åtgärder. Det vore ju synd om framkomligheten för bilarna försämrades på riktigt. Inget kommunicerar “prioritet för fotgängare” lika mycket som ett staket som hindrar dem från att ta sig in i gångfartsområdet. Silverdal, Sollentuna. Tävla med Esset! Hur väl stämmer klichéerna in på våra nybyggda områden? Testa det med hjälp av Essets stadsdelsbingo! Se om du kan få bingo på brickan från vår instagram och skicka bilder på det du sett via DM. Förstapris: 300 kr presentkort på Brödernas Andrapris: 200 kr värdecheck till VOI Skicka in dina bidrag senast 18:e april! Andreas Håård Skribent

SM1 Recap

SM1 Recap

New year also means another chapter meeting. This time, it was time to elect the project group for lava 2023, the S-chapter’s work fair. The meeting kicked off as usual with information from the board about the current state of the chapter. New president Naima Ozims stated that a lot of work has, as usual, been dedicated to starting the new administrative year. So far, the board has held one trustee meeting with a discussion on how the chapter should advertise events. A new project manager for Lava, Emma Ramstedt, has also been elected. Lastly, Naima spoke about the S-chapter being registered for VAT by the Swedish tax agency. It is the opinion of the board that since the S chapter is connected to the student union which is not obligated to pay any corporate tax, this right should extend to the chapter. They have therefore hired a legal advisor to identify the course of action. Next up, the head of the study board Linnea Holmsten proposed the S-chapter’s nominations to the comradery scholarship, given by THS. According to tradition, the study board selects the study buddies of the year who are presented at n0llegasquen, the gasque marking the end of the bachelor student reception. The people awarded were: Jordan Berman Carl Vilhelm Boström Eddie Carlsson THS stipulates, however, that in order to receive the grant, the award winners should be confirmed at a chapter meeting. The meeting confirms the nominations. Ossian Ahlkvist, THS representative to the S-chapter, was next and informed the meeting attendants that it is possible to apply to the THS board. He also took the opportunity to market the 120th anniversary of the student union which will be celebrated in all chapter common rooms on campus on the 9th of April. Unfortunately, oaSen was already booked for the graduation party of the class of 2016, so other chapter members will not get the chance to experience our chapter hall. Before the dinner break, vice president Alice Gardby presented a proposition to change the budget and add 20 000 kr for participating in the civil engineering student conference. Some meeting attendants were hesitant and believed that the whole board does not need to go to the conference every time. Regardless, the meeting decided unanimously to approve the proposition. At the same time, the budget for purchasing a new car was also moved from last year because the car will not arrive until this summer. Last but not least, president Naima Ozims again took to the podium and presented a change in the statutes for the role of treasurer. In short, the board wants the position to be elected during a longer election period, similar to the president and vice president. This is according to the board because the position involves larger responsibilities. After a quick falafel wrap break, the meeting started again with the election of the project group for Lava 2023. While only six people had initially applied for the seven positions, the project group was complete at the end of the meeting with the following positions: Head of communication: Maedot Yared Head of events: Nira Mandolin Head of marketing: Fabian Bohlin Head of corporate relations: Gabriel Boquist* Head of HR: Ingrid Cronqvist Head of logistics: Julia Hazanova* Head of economy: Bella Franzén * Elected after a vote With that, the meeting concluded after three hours and twenty minutes with 44 members present. The next meeting will be held on the 17th of May, where most of the chapter’s smaller positions will be elected. As always, Esset will be there to live-report. Karl Mårtensson Editor-in-chief Shakar Garmeny Reporter Were you at the meeting? Were you not? Send in your suggestions for improvement of the live-reporting to esset@s-sektionen.se!

Utbildningsministern på besök till KTH - Esset i intervju

Utbildningsministern på besök till KTH - Esset i intervju

Utbildningsminister Anna Ekström besökte i måndags KTH, där temat var forskning kring hållbart boende och hållbara transporter. Esset fick i samband med besöket möjlighet till en intervju med ministern. Först på agendan var ett besök till Integrated Transport Research Lab (ITRL), ett tvärvetenskapligt forskningscentrum för hållbara transporter. Efter detta genomfördes ett besök på Live-In lab, där Utbildningsministern fick en presentation av senaste forskningen inom hållbart boende och fick möjligheten att besöka en student som bor i huset. Rundturen fortsatte till Odqvistlaboratoriet där forskare utvecklar vinddrivna frakttransporter i samarbete med rederiet Wallenius. - Det var roligt av massor olika skäl, kanske främst att grundutbildningsstudenter är med [i forskningsprojekten]. Jag tycker att villkoren och kvaliteten i grundutbildningen diskuteras för lite när man pratar om svensk högskola och forskning sa Anna Ekström till Esset. Utbildningsminister Anna Ekström och rektor Sigbritt Karlsson får en genomgång av forskningscentrumet ITRL av Jonas Mårtensson. Studenter på KTH har, som Esset tidigare skrivit om, uttryckt att det är otydligt vilka riktlinjer som står bakom om en kurs genomförs på plats eller distans. KTH anger att grundregeln ska vara undervisning på plats, men studenter upplever att huruvida en kurs genomförs på plats eller distans är godtyckligt och inte baserat på dessa riktlinjer. Utbildningsministern är tydlig med att regeringens vilja är att så mycket undervisning som möjligt återigen ska genomföras på plats och att detta är någon hon ska se vidare på. Anna Ekström menar att det stora ansvaret för uppföljning av beslut och kvalitetssäkring av utbildningen ligger på lärosätena men att studentinflytandet är en viktig del av det svenska högskolesystemet. - Det finns väl ingenting som är så bra för kvaliteten som ett aktivt studentinflytande, i alla fall om det är så att studenterna bryr sig mycket om kvaliteten. Min erfarenhet är att studenterna alltid gör det. Man offrar ju år av sitt liv och studieskuld för utbildningen. Stockholms studentkårers centralorganisation SSCO publicerade förra veckan en rapport om Stockholmsstudenters ekonomiska situation som visar att den genomsnittliga studenten går back med 2700 kr per månad. När regeringen föreslog att räntan på studielån skulle höjas var det många studenter som reagerade. Anna Ekström anser dock att räntehöjningen inte kommer påverka studenternas ekonomiska situation eftersom de flesta börjat jobba när de väl börjar betala av lånen. - Jag är övertygad att även med den här höjningen som blir ca 40 kr [per månad] så kommer det svenska studiestödet vara väldigt bra. Syftet med det är ju att ingen ska behöva vara rädd för att inte kunna läsa en utbildning av ekonomiska skäl. Att bristen på studentbostäder leder till att många väljer bort universitet i storstadsregionerna just av ekonomiska skäl är Anna Ekström väl medveten om. Att somliga studenter även tvingas till höga hyror för bostäder med dålig standard tycker hon är tråkigt. Utbildningsministern tar upp just Live-in lab som var ett av stoppen vid besöket. - Det är väldigt bra att man försöker ta reda på hur man kan sänka kostnaderna utan att det blir allt för mycket sämre för studenterna, och hur man kan bygga klimatsmart. Professor i marina system, Jakob Kuttenkeuler visar upp en modell av ett vinddrivet fraktfartyg i Odqvistlaboratoriet. Under 2020 gjorde statligt ägda Akademiska Hus, som är största hyresvärden för högskolor och universitet i Sverige, ett överskott på cirka fyra miljarder kronor. Företaget ska enligt direktiv ta ut marknadshyror av sina hyresgäster med hänvisning till bland annat konkurrenssituationen gentemot andra fastighetsbolag. Samtidigt uppger lärare och skolor att det är alltför dyrt att boka lokaler för undervisning. Samhällsbyggare minns även säkert att Lantmäterihuset var nära att överlåtas till Försvarshögskolan just av en vilja att reducera lokalkostnaderna, som Esset tagit upp en tidigare artikel. Anna Ekström anser att modellen med marknadsmässiga hyror fungerar bra. - Det är ett jätteviktigt uppdrag att Akademiska Hus arbetar med att se till att hyrorna är rimliga. Jag tycker ändå att det är ett schysst system att man tar ut marknadsmässiga hyror. Vi ska veta det, att när Akademiska Hus gör överskott, då kommer det tillbaka till statskassan som kan användas i forskning och utbildning. Hon tillägger att regeringen under 2020 höjde ersättningen till högskolor och universitet. Men att det skulle finnas en risk att detta orsakar en cykel där höjda anslag leder till fortsatt höjda hyror avfärdar hon. - Där får du hålla koll på politikerna så att de inte gör det, säger hon och skrattar. Efter Essets intervju väntade formella samtal med både rektorn och Tekniska högskolans studentkår, THS. Fem frågor var på kårens agenda under det 25 minuter långa mötet: THS ekonomi och beroendeställning till KTH efter kårobligatoriets avskaffande. Att de som läser tekniskt basår på KTH inte räknas som studenter. Studenters mående under pandemin och längre fram. Utbytesstudenter får visum för nära inpå skolstarten efter beslut från Migrationsverket vilket begränsar den internationella mottagningen. Förslaget till ändring i utlänningslagen som påverkar doktoranders etableringsrätt i Sverige. Representanter från THS i möte med Anna Ekström. I en kommentar till Esset skriver kårordförande Teo Elmfeldt: - Anna visade stort intresse för de frågor som vi lyfte, och en stor medvetenhet kring de problem som studenter och studentkårer tampas med. Vi är särskilt nöjda över att hon tog anteckningar kring hur vår internationella mottagning drabbas av Migrationsverkets beslut att korta visumperioden innan studier från en månad till två veckor. Vi avslutade med att bjuda in till THS 120, vårt jubileum den 9 april. Karl Mårtensson Chefredacteur Henrik Bergström Fotograf, reporter

Samhällsbyggnad utan Vision

Samhällsbyggnad utan Vision

Vision har blivit ett sånt där ord man ser överallt. Varje kommun har ju en Vision 2030, eller en Vision 2040 om de har riktigt god framförhållning. Företag har sina visioner för att visa vart de är på väg och vad deras värdegrund är. Man kan nog kort och gott säga att det varit en visionsinflation långt innan den riktiga inflationen tog fart. Vår bransch är kanske den mest visionskrävande av dem alla och som nu nått kulmen av peak vision. Det kanske låter som en överdrift, men ett samhälle utan vision faller ganska platt. För att klargöra vad jag menar kan vi börja med att titta på vad en vision är. På ren grekiska betyder ordet vision att se men i denna kontext kan tolkas det som en bild av framtiden. Visionen ska vara ledstjärnan för det framtida arbetet. Gör man det hela rätt knyter visionen an till något större ideal. Inom samhällsbyggnad kan man beskriva visionen som ett sätt för människan att skapa sitt framtida samhälle, att ur en dröm skapa en ny verklighet. Historien om visioner började med oraklets gudomliga syner och har genom Maslows ideér om självförverkligande gett varje person förmågan att ha visioner om sitt egna liv. Vision inom samhällsbyggnad finns på olika nivå, från vad en individ har för vision om sitt drömboende, till en vision om hur en stad ska bli koldioxidneutralt. Visionen är inte heller en främling för det utopiska, den är snarare beroende av den. En vision utan en utopi är som moset utan grädden. För att vara lockande ska ju visionen vara storslagen och nyskapande, för gräset är ju alltid grönare på andra sidan. Detta är varför en Hyperloop vänder mer huvuden än ett gammalt hederligt snabbtåg, trots de alldeles för många problemen som finns med hyperloopen för att jag ska kunna gå in på det i denna artikel så titta istället på denna video. Men det är just det utopiska i visionen vi blivit rädda för. 1900-talets många utopiska projekt och storslagna tankar blev sällan som vi tänkte oss. Blickar vi tillbaka ett halvt århundrade finner vi de stora modernistiska projekten som ville helt omvandla människan. Efter två världskrig hade den gamla världen och dess värderingar fallit i onåd och en radikal modernisering skulle fasa ut de gamla tankarna och idéerna. Här räknas miljonprogrammet in. Vad vi nu i viss bemärkelse räknar som ett misslyckat försök till ett idealsamhälle kan inte klandras för att varit utan vision. I varje skrymsle och vrå av miljonprogrammet gömmer sig ideologi, från de vetenskapligt utstuderade och utformade köken till den rationella staden, uppdelad i sina respektive funktioner. Men staden som skapades var inte vad man hade hoppats på. För rationalitet tagen till sin spets kan ju funka i industriell produktion, men för ett samhälle krävs både känsla och förnuft. För i det modernistiska projektets misslyckanden förlorade den rationella moderniteten sin legitimitet som samhällsprojekt. Det är efter det här vi förlorade förmågan till de stora ideérna, någonstans mellan självförverkligande och historiens slut. Även om det är lite krystat att ta upp Fukuyama, så kan man inte förneka att ideologi fallit i skymundan sedan muren föll. Självfallet finns visioner och ideér inom samhällsbyggnad idag. Varje projekt har sin lilla vision om hur det slutligen ska bli. Arkitektskisser och renderingar visar glada människor i den nya stadsmiljön som gör vardagliga saker. Planprogram beskriver hur projektet ska bidra till den hållbara och attraktiva staden. Mäklaren målar upp drömboende med ena foten i skogen och den andra i stan. Det är den lilla visionen, bilden av stadsliv och den fysiska förändringen i staden. Den stora visionen finner vi nu i hållbarhet, det begreppet som snabbt blivit ledstjärnan för samhällsutveckling, men som inte säger så mycket i sig självt. Hållbarhet är ett brett begrepp och skapat genom konsensus. Det finns några problem med hållbarhet som ideologisk ledstjärna. Dels kan det kritiseras för att vara intetsägande och till intet förpliktigande. Som bärande idé finns det många motsättningar mellan hållbarhetens dimensioner och hur vi som samhälle inte riktigt är så hållbara när konsumtionen räknas in. Hållbarhet i sig självt är det inget fel med. Problemet uppstår när hållbarhetens luddiga vision leder till motsägande utfall, som när ekonomin går före miljön eller det sociala. I och med den stundande klimatkrisen ställs större krav på en omfattande och tydligare vision på ett samhälle som kan vända trenden. Det är bara det som saknas. På sätt och vis kan vi inte komma tillbaka till den tiden med stora visioner och ideér. Statens roll har förändrats, historien tog slut och det är individen, inte det kollektiva, som står i centrum idag. Just kring det här med individualism tänker jag mycket på Adam Curtis dokumentärserie “Can’t get you out of my head”. I denna tidsålder av hyperindividualism har även visionen blivit splittrad och nu är det den enskildes självförverkligande som styr. Även om detta har hjälpt till att lyfta de som sopades bort under modernismen och lett till ett mer inkluderande samhälle så har det gjort vägen till stor förändring svårare. Men att inte ha någon stor idé att sträva efter kan vara rätt skadligt för ett samhälle. Idéhistorikern Jenny Andersson menar att ett hälsosamt, demokratiskt samhälle behöver stora idéer att sträva efter och att den bild politiken ger av framtiden idag är bara svarar på en dyster framtidsutsikt. Både hon och Curtis kopplar bristen på vision i västvärlden till högerpopulismens framgångar. Här kan människor finna en världsåskådning med tydliga problem och tydliga svar, något andra rörelser inte lyckats erbjuda alternativ till. Detta visar faran med Det som saknas kanske mest av allt när det kommer till vision är inte om vi har eller inte har en, utan att vi har förlorat förmågan att föreställa oss något utanför vad vi tror är möjligt. I samma dokumentärserie finns ett citat jag ofta tänker på. “The ultimate hidden truth of the world is that it is something we make. And could just as easily make differently” Lättare sagt än gjort, men det finns en kärna av sanning i det. Vad som är viktigt att ta med sig är att det inte är någon naturlag som hindrar en ny vision för ett hållbart samhälle, det är ideér om vad som är möjligt och inte möjligt att göra. De ideér och mekanismer som lett oss till denna punkt av omfattande klimatförändring bör åsidosättas för ett nytt och mer hållbart samhällsprojekt. Det är i en tid som nu vi behöver stora idéer för att skapa en tydlig riktning och på åter våga drömma om något utopiskt. Henrik Bergström Skribent Shakar Garmeny Illustration

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet

Hallå Sektionen! Naima heter jag, och är sektionsordförande för 2022. Jag läser mitt första år på mastern miljöteknik och hållbar infrastruktur, och när jag inte pysslar med skolan eller sektionen så hittar ni mig i kassan på Apotek Hjärtat. När jag sökte till ordföranderollen så satt jag redan som sekreterare i Styrelsen 2021. Jag kände att det var så otroligt många spännande grejer vi diskuterade som jag gärna ville vara med och fortsätta driva. Några av de var att jobba för en omstrukturering av styrelserollerna, öka engagemang och fortsätta med inkluderingsarbetet för att skapa en sektion för alla. Därmed blev jag väldigt glad när styrelsen 2022 hade sitt uppstartsmöte då vi alla delade samma vision. Målet är att det ska vara lätt och kul att båda delta på event men också engagera sig, något vi ser som viktigt att fokusera på med hänsyn till det låga söktrycket många poster drabbats av i spår av pandemin. Tyvärr så blev Covid-19 en högaktuell fråga nu vid uppstarten av vår verksamhet för 2022, vilket självklart var en besvikelse. En del event har behövt flyttas fram medan andra har behövt gå från fysiska till digitala, men genom att hålla oss uppdaterade kring rådande restriktioner och vara flexibla så tar vi oss igenom detta! Under vårt kommande verksamhetsår vill vi även ha som målsättning att styrelsen ska kännas tillgänglig för sina medlemmar. För att kunna göra detta behöver vi fortsatt jobba transparent gentemot både sektionsmedlemmar och funktionärer, och vägen dit är tydlig och öppen kommunikation. Dessutom ska denna kommunikation fungera åt båda hållen, vilket innebär att vi i styrelsen också behöver vara lyhörda för våra sektionsmedlemmars input. Det ska bli så roligt att få vara verksam i styrelsen ett år till, och fortsätta driva igenom nya förändringar som sektionen behöver. Min förhoppning är att det lägger grund för en sektion som några år från nu är ett självklart hem för alla våra programstuderande. Närmast väntar dock planering av kommande funktionärsmöte, skrivning av nya propositioner, och att delta på Lava såklart. Sköt om er!

Varma hälsningar,
Eder Ordförande Naima Ozims

Insändare: Så här maximerar du din Lava-upplevelse

Insändare: Så här maximerar du din Lava-upplevelse

Om tre veckor går samhällsbyggnadssektionens arbetsmarknadsmässa Lava av stapeln på den digitala plattformen Graduateland. Lava är en guldgruva för dig som letar jobb eller för dig som vill nätverka och skapa nya kontakter med spännande företag. För att få ut så mycket som möjligt av mässan kommer projektgruppen med lite tips för hur du maximerar din Lava-upplevelse. Förbered din profil innan mässan Redan måndagen den 24 januari kan du börja förbereda din profil på Graduateland. En länk kommer att skickas ut till din KTH-mejl med en inbjudan. Den 3 februari öppnar plattformen för alla. Det innebär att företagen kan börja spana in studenternas profiler redan då. Det är en ypperlig möjlighet att göra ett första intryck på företagen. Make it a good one! Undersök vilka utställande företag som deltar På Graduateland kan du enkelt se vilka tjänster företagen erbjuder (trainee, examensarbete, sommarjobb, deltidsjobb, heltidsjobb). På så sätt blir det lättare för dig att snabbt komma i kontakt med företag som intresserar dig. Vill du vara ännu mer förberedd? Anmäl dig till våra event Karriärkvällen och kontaktsamtal. Ansökan stänger imorgon 21 januari, så se till att sök! Karriärkvällen är ett nytt koncept som bygger vidare på konceptet Intervjuteknik som föregående års projektgrupp utvecklade. Under Karriärkvällen får studenter både sitt CV granskat av en Don och en intervjuteknikssession med en rekryteringskonsult från JobSolution. Eventet tar plats på Zoom den 1 februari. Deltagarna är med i utlottningen av en digital retorikkurs hos Snacka Snyggt. Kontaktsamtal är en möjlighet för studenter att få prata med ett företag på tu man hand. Det är väldigt bra möjlighet att bekanta sig med ett företag. Det är inte ovanligt att studenter landar sina första branschjobb efter att ha deltagit i kontaktsamtal. Vilka företag som deltar i kontaktsamtalen kan du läsa här. Under mässan kan du besöka företagens digitala montrar. Där kan du läsa mer om företagen och chatta med företagsrepresentanter. Företagen tycker att det är jättekul när ni initierar kontakt så var inte rädda för att göra det. För dig som går andra året på S och snart ska välja inriktning: Prata med företag inom de branscherna som intresserar dig. Det kan underlätta ditt val! Tre paneldiskussioner kommer att sändas live på Graduateland under mässan. Dessa kommer att handla om att bygga och planera för extremväder, varför det tar så lång tid att bygga och hur man skapar goda företagskulturer. Du som tittar på paneldiskussionerna är med och tävlar om fina priser. Mer information kommer! Flera tävlingar kommer att hållas under mässan. Besök vår Lava-monter under mässan för att ta reda på vilka tävlingar som anordnas. Detta vill du inte missa! Med allt detta sagt hoppas jag att du är lika taggad på mässan som jag är! Många möjligheter finns för den som är villig att ta dem. Graden av engagemang kommer att spegla sig i hur givande du tycker att mässan är. Det blir vad man gör det till! Slutligen vill jag en sista gång uppmana dig att söka till Karriärkvällen och kontaktsamtal. Det är en fantastisk möjlighet att bli lite mer attraktiv på arbetsmarknaden. Vi ses på mässan den 10 februari! Ebba Petersson Kommunikationsansvarig, Lava 2022

Bilden av S

Bilden av S

“S-ingenjören – skapelsens krona. Gudarnas gunstling, så Stark, Stor och Sann.” heter det i sången som avslutar varje gasque. Bland S-sektionens medlemmar råder det ingen tvekan om deras egen förträfflighet. Men är det en uppfattning som delas av andra studenter på KTH? Vilka program har egentligen bäst – och sämst – anseende? Och vad har folk för fördomar om Samhällsbyggnad? För att ta reda på det gav sig Esset-redaktionen ut på Campus för en fältundersökning. På KTH finns det 22 sektioner och närmare 40 utbildningar som man kan läsa. Om du blev förvånad över det så är du inte ensam. De flesta vi frågar gissar att det finns ungefär hälften så många. Uppenbarligen är det många som glöms bort (sorry Flempan), men låt oss inte ödsla mer tid på dem. När vi ber folk nämna de första programmen de kommer att tänka på så är det vanligaste svaret Farkost, tätt följt av Teknisk fysik och Arkitekt. Kanske är det den senaste tidens kontrovers kring deras sektionslokal som gör att Flyg är ständigt närvarande i folks tankar? Att Teknisk fysik nämns så ofta är kanske inte lika konstigt. Nästa fråga vi ställer är nämligen vilket program som är creddigast att plugga, och här får det överlägset flest röster (även om de flesta först svarar det program de själva läser, speciellt folk från Maskin av någon anledning). Att det är hög intagningspoäng samt mycket och svår matte verkar imponera på de flesta. Näst flest röster får Indek, även om det är lite kontroversiellt. – Jag fick lära mig redan under mottagningen att man inte ska respektera Indek, säger Daniel som läser sista året på Datateknik. Arkitekt är också en vattendelare. En anrik utbildning med ett eget nybyggt hus centralt på campus, men samtidigt frågar man sig alltid vad som egentligen pågår där inne när man går förbi och tittar in genom de stora fönstren. Det får några röster i kategorin creddigast program, men nämns också när vi frågar om vilken utbildning som är lalligast. – Många man pratar med har fördomen att det är väldigt flummigt och att vi inte gör så mycket på dagarna, säger Felicia som läser första året på arkitektutbildningen. Hon avböjer dock att kommentera om det stämmer, så mysteriet kvarstår. Det brukar sägas att Samhällsbyggnad liknar Arkitekt, fast mer tekniskt. Innebär det att folk har en lika delad syn på S när det kommer till spektrumet creddigt–lalligt? Tyvärr är bilden mer ensidig, det verkar råda konsensus om att Samhällsbyggnad är lalligt. Faktum är att det får flest röster av alla program, och då måste vi nämna att de vi intervjuade inte visste från början varifrån vi kom (ja, en hel del fall av pinsam stämning uppstod). Shoutout också till FoF och FumFf som fick varsin röst på denna fråga, men som annars ofta tyvärr verkar glömmas bort. Andra program som folk tycker verkar lalliga är Medieteknik, Energi och miljö samt Civilingenjör och lärare. Vad är det då som gör Samhällsbyggnad så lalligt? Det verkar vara svårare att sätta fingret på. Kanske kan det lösas med lite bättre PR. – De jag har träffat från Samhällsbyggnad säger alla att det är lite lalligt, säger Alex som läser andra året på Elektro. Även om sådana kommentarer inte gör några under för programmets image, så verkar det största problemet snarare vara att det uppfattas som tråkigt. “Lalligt” i det här sammanhanget ska kanske snarare ses som att det helt enkelt inte är så flashigt eller high tech. – Om jag var tvungen att byta program så skulle Byggteknik och Design eller Samhällsbyggnad vara det sista jag valde. Helt enkelt för att ämnena verkar så tråkiga, säger Rita som läser tredje året på Energi och miljö. – Jag känner till tre program på KTH: Teknisk fysik, Indek och Samhällsbyggnad. Av de tre vill jag allra minst läsa Samhällsbyggnad, jag vill inte jobba med vägar, säger Oskar som går Tekniskt basår. Nu kanske vän av ordning invänder att man faktiskt kan jobba med annat än “vägar” efter att ha läst Samhällsbyggnad. Har folk verkligen så dålig koll på vad vi sysslar med? Nej, lyckligtvis verkar de flesta andra vi pratar med ha en bättre uppfattning om utbildningen. – Jag tänker mig att det liknar det vi läser om. Fast lite mer korrekt och inte bara gissningslekar, säger Felicia från Arkitekt. – Man håller på med bygg- och infrastrukturprojekt, men även en del juridik och ekonomi. Det går väl ut på att arbeta för att skapa ett hållbart samhälle, säger Jenny som pluggar fjärde året på Kemi. – Ni är väl den typen av ingenjörer som Sweco anställer? Man gör någonting hos dem efter utbildningen helt enkelt. Lite osäker på vad dock, säger Daniel från Datateknik. Vi skulle säga att du har förstått precis vad Samhällsbyggnad handlar om. Och till sist, hur är bilden av folk som läser Samhällsbyggnad? Uppfattas de som lika tråkiga som programmet de läser? Som tur är verkar de flesta vi pratar med ha en positiv syn. – Jag känner flera personer på S-sektionen, och de är alla snälla och trevliga, säger Jenny från Kemi. – Det känns som att de är ambitiösa och bra på att knyta kontakter. Jag tror att de gör sig bra som arbetsledare i framtiden, säger Sebastian som läser Teknisk fysik. – Min uppfattning är att det är kreativa människor som gillar att bygga med händerna och måla. De har nog också ganska bra ordning i garderoben, säger Edvin som läser tredje året på Energi och miljö. Lite oklart vad “bra ordning i garderoben” ska betyda, men vi väljer att ta det som en komplimang. – Den enda erfarenhet jag har av personer från Samhällsbyggnad är dejter, säger Alex från Elektro. De har väl varit trevliga och så, men… Men vadå? – De har inte varit så bra i sängen (skratt). Om ditt senaste ragg var från Elektro så kan det med andra ord vara dags för lite självrannsakan. Även om folk inte verkar se på Samhällsbyggnad som crème-de-la-crème bland KTH:s utbildningar, så verkar man ändå ha en bra bild av folk på S-sektionen. I slutändan är väl ändå det viktigaste? Smaken är som baken – delad. Du som läser detta kan säkert också komma på flera utbildningar som du absolut inte skulle vilja läsa. Och ingen tvingar dig heller att göra det. Att däremot ha ett dåligt rykte på Campus som otrevliga och dryga skulle kännas mycket värre. Personerna i artikeln heter egentligen något annat. Andreas Håård Skribent Linnea Maurin Illustration Redaktionen Intervjuer