V-sektionen 110 år - en berättelse om sektionens födelse

För exakt 110 år sedan hade ett lätt snötäcke lagt sig över Stockholm. Denna milda novemberdag samlades de 100 studenter som studerade vid KTH:s fackskola för väg och vattenbyggnadskonst för att bilda Konglig V-sektion.


På denna tid var studietempot högt, utbildningen skulle avklaras på 4 år och någon kurslitteratur var det inte fråga om. Det gällde med andra ord att hänga med på föreläsningarna, som var många till antalet och långa till omfattningen. Det gick så långt att professor Johan Gustaf Richert anmälde sin kollega, Otto Linton, till justitieombudsmannen för att ha hållit ett flertal extra föreläsningar i järnbyggnad som Richert menade överansträngde studenterna till den grad att endast en åttondel av dem kunde ta sommarlov i tid.


Studenterna hade även de mycket åsikter om utbildningen vilket gladeligen diskuterades på sektionsmöten, bland annat infördes kommissioner för att hantera inkompetenta lärare och konsekvenserna av det nya Brattsystemet som strängt reglerade alkoholförsäljningen i Sverige.


Den första fanan för V-sektionen donerades av KTH på sitt 100-årsjubileum. Bilden är från 1990-talet när fanan pensionerades och ersattes av en av de tre fanorna man kan se på ceremonier idag.


Historien med studentinflytande på det Tekniska Institutet, som KTH tidigare kallats, sträcker sig tillbaka till 1865 då Utilitatis Veritatisque Societas (samfundet för nytta och sanning) bildades. Redan på den tiden var latinskan lite väl svårsmält och föreningen fick det lite tydligare namnet Teknologföreningen. Det kom sig dock att föreningen främst skulle arbeta med att verka för de yrkesverksamma ingenjörers intressen och för att råda bot på detta bildades år 1901 Tekniska Högskolans Elevkår. Uppdraget står än idag oförändrat: “att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen” och att “verka för god sammanhållning och kamratskap mellan de studerande”.


Det var dock knappast slutet på teknologföreningens verksamhet. Idag lever minnet av föreningen kvar under namnet Sveriges Ingenjörer, som många teknologer idag ser som en betryggande källa till lönestatistik och pepp inför det spännande arbetslivet.


Kåren hade länge verkat för att det skulle vara obligatoriskt att vara medlem om man studerade vid Tekniska institutet och den 27:e maj 1910 fastställde kung Gustav V att kårobligatoriet skulle införas. Det var kopplat till denna händelse som V-sektionen grundades den där dagen i november.


Men hur såg då studentlivet ut på den tiden? Sektionens arkiv berättar historier om gasquer, vårbaler i stadshuset och många spex. Årets fest var förbrödringsgasquen, inte helt olik dagens nØllegasque som även den förmedlar en överväldigande känsla av högtidlighet. Under denna gasque skulle nØllan kunna recitera “Grafen” för att bli upphöjda till ettan. Felsteg kunde bestraffas med brännvin kryddad av tobak (läs: cigarraska).


Kårhuset Nymble uppfördes 1930 och var en av Sveriges första exempel på funktionalistisk arkitektur.


När kårhuset nymble invigdes 1930 blev det genast mer plats men eftersom de flesta åt minst ett mål mat där blev det snabbt trångt, en källa till frustration bland V-teknologerna. Så viktig var frågan att det uppstod en hätsk diskussion på vårens sektionsmöte 1938 att V-teknologer i årskurs 1 och 2 inte skulle få sitta vid bord avsedda för de övre årskurserna.


Under 30-talet bildades en nämnd som idag är en förutsättning för sektionernas status som kårförening: studierådet. Tidigare hade styrelsen haft som ansvar att behandla studierelaterade frågor. Vi har även studierådet att tacka för att programmet inte bytte namn till byggnadsteknik som skulle knyta an till att programmet blivit mycket bredare än byggnad av väg och vattenkonstruktioner. Det de inte visste då var att KTH 60 år senare skulle införa programmet Samhällsbyggnad vars namn verkligen skvallrar om den ännu större bredden som utbildningen skulle komma att få.


På 1934 års förbrödringsgasque kom Erik Pedro Hellström och Yngve Zachrisson att utnämnas till donar, alltså hedersmedlemmar i V-sektionen. Ursprunget till de spanskklingande titlarna sägs vara ett smeknamn som Erik Hellström haft under studieperioden: Don Pedro. När han sedan kom tillbaka från arbete i Argentina fick han detta namn förevigat som donordens första medlem jämte Don Zäta. Därefter har varje hedersmedlem av V- och S-sektionen fått prefixet Don framför ett någorlunda lustigt namn inte sällan kopplat till ledamotens liv under eller efter tiden på KTH. Gemensamt för de alla är att de sammanbinder studenter med näringslivet och alltid utgör en trygg källa till kunskap för dagens teknologer. Hittills har sektionen utnämt 83 donar och än idag antas nya medlemmar.


“När det till slut var nØllans tur blev de bryskt tillbakavisade då ‘Don Pedro önskade taga sig en köttbulle’”

Under 30- och 40-talet började mottagningen påminna om dagens mottagning, styrelsen organiserade evenemang under de första veckorna och nØllegasquen ersatte förbrödringsgasquen. NØllans prövningar fortsatte dock, inför Det Kongliga Livarna skulle nØllan svara på nonsensfrågor iklädda endast nattskjorta. NØllegasquens kanske mest udda moment var köttbullsceremonin. Tillvägagångssättet gick enligt arkivtexter till så här: “Först åt lifvare [motsvarar dagens DKP] och daddor [att jämföra med Qhlös] medan nØllan vackert fick se på. När det till slut var nØllans tur blev de bryskt tillbakavisade då “Don Pedro önskade taga sig en köttbulle”. Så kunde det fortsätta, om och om igen”. Från donar som fortfarande hänger med oss finns det historier om att även dem kunde tycka att det kunde bli lite utdraget. Denna tradition fortsatte dock långt in på 90-talet, förhoppningsvis med en lite modernare touch.


Som läsare har du säkert uppmärksammat att världshistorien inte slutade vid 40-talet. Det är nämligen så att denna artikel är nummer ett av tre delar som kommer att släppas under de kommande veckorna för att högtidlighålla 110-årsjubileumet.


Karl Mårtensson

Chefredacteur


Källor:

“Väg och vatten KTH, 1910-1995” Jubileumsbok

“Konglig sektion för väg- & vattenbyggnadskonst 100 år” Jubileumsbok

Digitaliserade diabilder från sektionens förråd

Bilder från digitalt museum

Historisk metereologisk data, smhi.se

Annons

Annons

Sök posterna till SM2

Senaste artiklarna