Porträtt: Kjartan Gudmundsson

Uppdaterad: jun 1

Det är dags för ännu ett Porträtt och denna gång är det Kjartan Gudmundsson som är den som har intervjuats. Kjartan är kanske mest känd, sett ur studenters perspektiv, som lärare i kurserna Projektledning och BIM inom samhällsbyggandet, Hus och anläggningar (år 2 Civilingenjör Samhällsbyggnad), Byggfysik (år 3 inriktning Bygg och Byggprojektledning) och projektkursen Architectural Engineering Project (år 2 Master Hus- och Anläggningar). Men Kjartan har betydligt mer inverkan på oss studenter än så. Han är nämligen Grundutbildningsansvarig på ABE-skolan vilket är den skola på KTH som alla program kopplade till S-sektionen tillhör. Dessutom är han forskare inom husteknik med fokus på bland annat fukt och värmeledning.


Jag satte mig en måndagseftermiddag tillsammans med Kjartan för att ta reda på mer om hans bakgrund, vad arbetet som forskare innebär samt hur hans nuvarande roll som Grundutbildningsansvarig påverkar studenter och KTH. Vi gick även in på hur det senaste halvårets snabba samhällsförändring påverkat hans arbete och KTH i stort. Trevlig läsning!



Kjartan i KTH-miljö

Vet du någon person som du tycker hade varit intressant att intervjua? Kontakta redaktionen!

Kortfrågor:

Ålder: 51

Aktuell: Grundutbildningsansvarig på ABE-skolan och forskare inom husteknik

Hobby: Fotboll, är fotbollstränare och Djurgårdare

Favoritmusik: Rock

Serie att rekommendera: Crash landing on you

Dold talang: Att rita och måla

Hur är det med dig och vart befinner dig just nu?


Just nu så är jag hemma. Var inne på campus på förmiddagen för att ha lite seminarier i kursen Hus och Anläggning där det var redovisningar med projektuppgifter vilket var väldigt roligt. Sen efter det så åkte jag hem igen.


De flesta som läser Esset känner nog inte dig så bra, i alla fall inte på djupet. Var växte du upp och hur var det?


Jag växte upp på Island. Det var väldigt fritt där, säkert som det var i Sverige också, men det var lite andra tider. Jag reflekterade lite över det senast idag faktiskt. Som barn var man tvungen att själv ta sig dit man skulle gå. Föräldrarna visste inte om vad man gjorde på dagarna.


Hur länge var du kvar på Island innan vi kom hit?


Flytten hit var väl när jag var 26 år så nu har jag varit här i halva livet nu då.


Började du dina högre studier på Island och sedan flyttade hit?


Exakt, jag började studera på Island. Under gymnasiet tyckte jag alltid att matte och fysik var roligt men sen blev jag lite besviken på universitetet. Det förändrades dock sen när jag kom till KTH.


Hur kom det sig att du blev intresserad av hus och byggnader?


Det var nog mest slumpen. Jag råkade ha kompisar och någon i släkten som jobbade i branschen. En kompis farsa hade byggt damm i Thailand, varit konstruktör på många dammbyggnationer på Island och även rest till exempelvis områden som Jemen. En kusin var även i USA som byggingenjör inom byggdynamik och jordbävningsteknik. Det lät väldigt häftigt. Och jag kommer ihåg att när kompisens farsa jobbade på helgen, jag förstod ju inte på den tiden hur taskigt det var att jobba på helgen så mycket, så följde vi med honom och spelade pingis på hans arbetsplats. Det kändes som om de hade en bra stämning där. Men egentligen hade det lika gärna kunnat blivit någon annat.


Så du pluggade tre år på Island och flyttade sedan till Sverige?


Nej det var en fyraårig kandidatutbildning och sen flyttade jag till Sverige. Redan då så hade jag massor av släkt i Sverige som har bott i bland annat Malmö och Göteborg. Numera har de spritt sig ännu mer över Sverige. Några är i Jönköping och Alingsås och mina kusiners barn bor i nästa kvarter här hemma. De pratade väldigt gott om Sverige. Sen var jag även på semester i Malmö när jag var 12 år gammal och jag tyckte det var riktigt fint där. Jag åkte även mycket skidor och tränade alpint. Ingemar Stenmark var ju stor då så det var mycket som var kul med Sverige.


Upplevde du det även som bra när du väl kom till Sverige?


Ja absolut, jag tyckte det var kanonbra här från första dagen.


Sen kom du hit och pluggade din master här?


Precis eller det hette inte master då utan det hette ungefär senaredelsantagning eller liknande. Jag fick hjälp av studievägledaren som sa vilka kurser jag behövde för att ta examen här. Det blev ganska mycket projektjuridik för att förankra mig med de svenska omständigheterna, annars hade jag inte kunnat komma ut på projekt i Sverige. När jag valde kurser själv så blev det mycket husbyggnadsteknik. Från början så hade jag väl tänkt att plugga så lite som möjligt. Eller egentligen kanske inte så lite som möjligt, men när jag kom till Sverige så var jag väldigt skoltrött. Jag hade då pluggat hela mitt liv. Men intresset för studera växte på nytt och det blev så att jag har storsatsade. Jag tyckte det var så fantastiskt kul att allting var så bra planerat på KTH, att man han fick mycket bra hjälp av lärarna och tillgång till det mesta. Att det var bra framförhållning och scheman samt om man råkade missa något så fick man den informationen iallafall. Så är inte i alla andra skolor runt om i världen. Det var såklart svårt att orientera sig i en ny miljö men det spelade ingen roll för man fick väldigt bra stöd. Jag hoppas att jag själv hjälper till att ge folk det stödet, att det känns som att vi på KTH är här för att hjälpa alla att maximera sin potential. Det tyckte jag var så sympatiskt och det hjälpte mig väldigt mycket att hitta intresset och plugga hårt. Jag pluggade såklart hårt på Island också, annars hade man inte kommit igenom, men det var på ett helt annat sätt här.


År 1997 tog du examen. Hur gick tankegångarna efter det?


Egentligen hade jag tänkt att jobba då jag hade något jobberbjudande på Island. Sedan så träffade jag en person som numera är min fru så det kändes inte så dumt att stanna kvar. Då fick jag ett erbjudande att doktorera med löfte om att ifall jag inte kände för att förplikta mig till fyra års doktorering så fanns det en väg ut med licentiaten efter två år. Men jag blev kvar och det gick bra att doktorera.


Du arbetar som forskare inom ämnen som fukt och värmeledning. Vad var det som fick dig intresserad av dessa områden?


Det var nog faktiskt mest så att det var de områdena som fanns forskningsanslag just då. Sen så knyter det också väldigt mycket an till matematiska modelleringar och även den grundläggande fysiken. Man kan tänka att man borde veta hur saker och ting fungerar nu men det vet man ju faktiskt inte. Det är väldigt svårt när man börjar titta på vad som händer på molekylär nivå och att titta ingående i materialstrukturer. Mycket av forskningen landar i svår matematisk modellering och det är ju roliga utmaningar i sig. Men sen är det ju också väldigt mycket kopplat till en produkt vilken måste kunna byggas, måste kunna bottna i en teknisk lösning som ska vara möjlig att göra och utvärderas samt att det måste finnas ett verkligt behov.


Är det något speciellt projekt du har varit engagerad i som du extra stolt över?


Ja, på lite olika sätt. När jag gjorde doktorsforskningen så var jag mycket inne på molekylär nivå och kollade på naturligt förekommande isotoper i vatten, exempelvis syre-18, som kan användas för att spåra källor till vatten vilket kan användas till att undersöka transportmekanismer. Detta kan göras eftersom det finns som en signatur i vattnet som beror på isotophalten. Det var rätt häftigt. Sen också det här med diffusion och ångtransport, att vi använde lustgas för att beskriva hur ånggenomsläppligheten är i porösa material. Det gjordes genom att räkna om ånggenomsläpplighet av lustgas till genomsläppligheten av vattenånga. En rätt så simpel metod med teknik som ofta används till andra saker. I princip kan den modellen göras hemma i garaget på ett enkelt sätt. Generellt så är det väldigt grundläggande matematiska och fysikaliska processer. När man börjar kolla på det så ser man att det är i princip samma frågor som arbetas med i textilindustrin, matindustrin, medicinsk forskning och liknande; de grundläggande transportmekanismerna och att kunna tillämpa dem. Sen blir det alltid förenklingar som görs för att kunna hantera det och då måste man göra på lite olika sätt beroende på vad man tittar på. Men det är häftigt. Dessutom så var det så att han som var min chef före Folke Björk på Byggnadsteknik hade mycket projekt på gång så jag arbetade även som konstruktör på uppdrag av honom. Vi var med och byggde husbåtar och andra annorlunda byggnationer. Den här professorn, Gudni Jóhannesson, som också skrev första upplagan av kompendiet om byggfysik (används bland annat i kursen Byggfysik som Kjartan är ansvarig lärare för, reds. anm.) som jag tog över senare var mycket av en entreprenör och han tog fram ett byggnadssystem för hus av lätta plåtprofiler. Utifrån detta så byggdes det hus och hotell och då arbetade jag mycket med att ta fram ritningar och projektera. Så det var kul.


Det kanske inte är så nu på grund av den situationen vi befinner oss i men hur ser en vanlig dag ut för forskare på KTH?


Nu är jag väldigt upptagen med att vara Grundutbildningsansvarig men när man började som doktorand så var det mindre samarbeten. Man satt lite mer själv på kammaren, någon annan ägde forskningsfrågan eller initierade det hela. Nu är man mer den som försöker få ihop folk och lag att arbeta tillsammans samt att få lite slagkraft i det hela. Jag hoppas till exempel att det blir något med ett samarbetsprojekt tillsammans med forskare i Italien på Politecnico di Torino. Vi har väldigt roliga diskussioner med dem. Som forskare i allmänhet handlar det mycket om att producera alster och artiklar, att hitta det unika i frågeställningar och lösningar och sen att spalta upp det och publicera det för att komma till avslut med forskningen.


Du pratade lite om att du nu också arbetade som Grundutbildningsansvarig för ABE-skolan.


Precis, vi är två stycken Grundutbildningsansvariga just nu. Det är jag och sen en som står som vice grundutbildningsansvarig. Jag har väl formellt huvudansvaret men egentligen är det uppdelat så att hon har mer ansvar över arkitekturdelen och jag har ansvar för Samhällsbyggnadsprogrammet, kandidatprogrammen (Fastighet och finans, Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling) och Byggteknik och design samt Masterprogrammen på Samhällsbyggnadssidan.


Det är nog inte så många som läser det här som vet vad det innebär att vara Grundutbildningsansvarig. Vad gör du i den rollen?


Det handlar mycket om kvalitetsfrågor. Och då kan man fråga sig vad det handlar om. Jo, det handlar om att skapa attraktiva utbildningsprogram. Det kan man mäta på olika sätt. Man kan mäta det i söktryck eller hur bra det går för studenterna i och efter studierna, men också hur arbetsgivarna och samhället upplever utbildningarna och hur utbildningarna anknyter till arbetslivet. Man måste också visa att det finns en koppling till forskning och så vidare. Sen är frågor för att stärka studentinflytandet inkluderade i rollen. Det är något som vi har arbetat med under lång tid. Då handlar det både om att studenter ska vara med på besluten, delta i diskussionen på olika sätt men också att kommunikationen genom exempelvis kursplanen ska fungera. Att det är tydlig information och även att den är tillgänglig. Även innehåll kring examination och sådant. Att kontinuerligt få återkoppling från studenter. Men även den administrativa delen av detta. Ta emot feedbacken på ett bra sätt och visa att vi gör något med denna input. Det kan vara så att det inte syns jättemycket i en kurs från ett år till nästa men över tid, ju mer hinner vi arbeta med det. Till det kommer att få in det här tankesättet hos alla som arbetar med utbildningarna och att alla gör det så bra som möjligt. Allt detta för att göra att utbildningarna utvecklas och bli bättre med tiden.


Så man kan sammanfatta det som en roll där man har ett övergripande ansvar för att få utbildningarna att bli bättre i alla olika aspekter?


Ja men precis. Det finns fokusområden som är bestämda att vi ska arbeta med på KTH. Att arbeta mot en internationalisering, arbeta aktivt med JML-frågor samt att vi ska ha ett rättvist KTH. För att inte glömma frågor som bottnar i samhällsförändringar och samhällsutveckling där ett väldigt tydligt exempel är digitalisering.


Jag tänker på det där med samhällsförändring. Något som har förändrat samhället mycket är den nuvarande situationen med covid-19. Hur har det påverkat arbetet?


Det har påverkat väldigt mycket. Det som hände från början var att man diskuterade frågan i slutet av period tre. Jag kommer inte ihåg riktigt hur lång tid innan, om det var tre dagar eller tre veckor, men det bestämdes iallafall att period fyra skulle köras digitalt. Lärarna fick inte många dagar på sig alls för att göra den övergången. Jag tycker det är fantastiskt att vi lyckades så bra som vi gjorde ändå. Självklart har det påverkat väldigt mycket. Numera har vi alla våra möten via Zoom istället. På ett sätt så innebär det att man är mindre tillgänglig och missar mycket men på ett annat sätt så ökar också tillgängligheten. Man kan säga att jag har är en länk mellan lärarna och skolchefen på ABE-skolan samt skolledningen, där en stor sak har varit att få till digitala examinationer. Jag sitter även med i grundutbildningsutskottet där det diskuterats mycket kring vad som måste göras på KTH utifrån behov men också de resurser som vi har och att alla skolor rör sig i samma riktning. Exempelvis så kan studenter gå kurser som tillhör olika skolor och då blir det inte så bra om saker görs på olika sätt. Det finns en poäng i igenkänning mellan kurser och skolor och att hela KTH fungerar på liknande sätt, både för den praktiska delen men också ur en rättviseaspekt. Det som jag ändå tycker har fungerat ganska bra är att vi inte har haft för många kanaler öppna. Det får inte bli så att att vi lägger stort ansvar på lärare och studenter att tolka saker utan det måste vara tydligt och enkelt att följa. I och med det har det blivit så att det hänvisats till KTH:s hemsida men då har vi istället fått ge input till vad som ska stå där så att det inte blir några missförstånd. En annan fråga har varit hur IT-avdelningen på KTH kan hjälpa oss på bästa sätt. Vi har också behövt veta hur vår digitala infrastruktur klarar sig. Håller våra system om vi ska skalar upp på det här sättet med exempelvis möten från 50 personer till kanske 300 personer online. Så det har varit väldigt häftigt att se det fungera så bra och att det inte blivit något konstigt.


Det är en väldigt stor omställning som behövdes göras väldigt snabbt så jag är ändå imponerad över hur bra det har funkat och hur smärtfritt det har gått, även om det säkert är personer som kommer i kläm. Men generellt så känns det som att det gått väldigt bra.


Jag har hört att det på andra universitet i andra länder varit svårare då infrastrukturen i de länderna inte varit lika utbyggd. För någon vecka sedan satt jag i ett möte och då bröts det väldigt mycket och det var mycket tekniska problem. Då fick jag reda på att i vissa delar av dygnet så kunde man helt enkelt inte lita på att internet fungerade.


Just det, för vi har i jämförelse med många andra länder en väldigt stor utbyggnad av IT-infrastrukturen i Sverige.


Precis, så det kan bli fel i så många led som vi inte råder över. Vi kan vara väldigt glada över att det gick att driva det här för det är inte helt självklart. Sedan behöver man såklart göra väldigt många förändringar kring vilka frågor som ligger högst upp på prioriteringslistorna. Det är väldigt trist att vissa frågor som är viktiga för vissa människor inte prioriteras lika mycket när det för dem är väldigt centrala frågor. Det tyckte nog alla inblandade var väldigt trist. Men nu har vi försökt komma ikapp mer och mer och man vill inte lämna någon utanför i det här.


Hur ser du på framtiden både kopplat till KTH i din roll som forskare men även för dig själv personligen?


Om jag hade kunnat tänka så långt.. Men jag tror att jag efter att ha varit Grundutbildningsansvarig kommer gå tillbaka mer till forskningen igen. Jag har försökt hålla projekt och kontakter igång lite grann under den här tiden. Men en sak som jag gärna skulle arbeta mer med kopplat till KTH är att ge studenterna större möjligheter att komma in i forskning tidigare på något sätt. Jag tycker det är väldigt kul att se hur drivkraft och kapaciteten är under exjobbet och vilka olika häftiga grejer som görs där.


Är det något speciellt som du tror kommer att ske inom de tekniska områden som du är specialiserad inom?


Absolut, det arbetas mycket med digitalisering och BIM både på nationell och internationell nivå. Tidigare så har det arbetats mycket mer med tekniska lösningar och att samla information ute i fält med exempelvis temperatur- och fuktgivare. Nu handlar arbetet mer om att samla och förmedla informationen genom digitala modeller. Jag tror att det som kommer hända och det som är viktigt är att se hur man kan göra forskningen mer tillgänglig. Hans Rosling arbetade mycket med detta, att bättre visa på vilket sätt forskningen är relevant och hur man gör den tillgänglig och användbar för allmänheten. Man kan inte bara sitta på kammaren och undra varför ingen förstår att vissa saker är viktiga. Vi som forskare måste presentera det på tydligt sätt och där tror jag digitalisering är ett bra verktyg. Exempelvis så har vi givare installerade i Utbildningshuset (U-huset) och sen har vi också en BIM-modell för det. Att samla information genom data-mining och att samla informationen på nätet samt att knyta ihop det med modeller. Men även hur det presenteras. Och detta kan i hög grad vara kopplat till värmetransport och fukttransport eller upplevd kvalitet som bottnar bland annat i dessa företeelser. Det finns några sådana projekt och just nu så utförs det ett examensarbete som handlar om det att man inte ska behöva vara expert på ett område för att vara en del av det, ge input och kunna ta del av resultaten i en avancerad digital miljö. Något som är väldigt inspirerande tycker jag är när man har använt sig av amatörer för att titta på stjärnbilder för att analysera och hitta nya områden. Hela det området är väldigt intressant och något som jag tror mycket på.


Väldigt intressant, jag tror att vi hade kunnat prata väldigt länge om det här. Men jag tänkte slutföra intervju med en sista fråga. Är det något du vill hälsa till Essets läsare?


Till er studenter där ute så vill jag säga att tillsammans gör vi ett bra och spännande KTH!


Vill du kontakta Kjartan?

Skicka mejl till: kjartan@kth.se.


Karl Norberg

Annons

Annonsera med ESSET

Senaste artiklarna

Annons

Annonsera med ESSET
Esset_logga_vit_liten.png
samhallbyggnadssektionen-logo.png
  • Instagram
  • Facebook

Ansvarig utgivare:

Karl Mårtensson