ESSETs guide till S2:an - Konsten att välja inriktning

En av de stora fördelarna med att ha kommit in på Samhällsbyggnadsprogrammet på KTH är att det är så brett. Under de första två åren får du som student arbeta dig igenom kurser som berör alla olika inriktningar på utbildningen, vilket dels ger en bra inblick i vad begreppet samhällsbyggnad innebär men som också kan göra dig väldigt förvirrad. Vad vill du egentligen göra? När sedan årskurs två börjar närma sig sitt slut, så börjar du kanske dessutom känna stressen komma. Det är ju nu som jag ska göra mitt stora val. Hur ska min framtid egentligen bli?


ESSET har snackat med tolv studenter som läser master på samhällsbyggnad. Hör deras tankar kring sina inriktningar.


För det första vill vi lugna dig. Det är långt ifrån hela din framtid som berörs av detta beslut. Visst, det är ett val som avgör vad du kommer studera de närmaste åren, men det är ju inte hela din framtid. Under livet kommer det uppstå många fler vägval där du har möjligheten att påverka samt förändra din framtid. Inget är hugget i sten. Om du t.ex. kommer att plugga stadsplanering, så är det inte alls helt givet att det enda som du då kommer att hålla på med är att planera samhällen. Eller så är det kanske precis det som du kommer göra. Detta beror som sagt vad på alla dina val, både här och nu samt i framtiden


Däremot ska du vara medveten om att det för vissa yrken krävs att du har gått vissa kurser. Exempelvis så kan det vara svårt att bli geotekniker om du bara läst kurser om fastighetsekonomi. Vårt tips till dig som just nu är osäker är helt enkelt att välja det som låter roligast och som du känner dig mest intresserad av under dessa år. Ämnena som du tycker är roligast kommer du antagligen också vilja ha, och kunna ta till dig mera kunskap om. Denna artikel är därför skriven för att förklara vad de olika inriktningarna i stort innebär och vad de kan leda till. Förhoppningen är att den ska kunna ge dig mera klarhet i vad som erbjuds.


Allmänt

Inför trean finns det fem olika inriktningar att välja mellan:

· Bygg och byggprojektledning (BBP)

· Fastighetsekonomi och fastighetsjuridik (FEFJ)

· Geografisk IT (GIT)

· Miljöteknik och hållbar infrastruktur (MHI)

· Stads- och trafikplanering (STP)


Dessa inriktningar skiljer sig väldigt mycket åt, både innehållsmässigt och uppläggsmässigt. Olika inriktningar resulterar dessutom i olika möjligheter att välja de olika masterprogramen och kan även kräva olika förkunskaper. Nedan beskrivs de olika inriktningarna utifrån innehåll och framtidsmöjligheter. Då inriktningarna är tätt kopplade med de olika masterprogram de resulterar i, kommer även mycket av informationen om dessa att avhandlas. Till sist kommer även några korta kommentarer från några av de studenter som gått de olika inriktningarna och som numera går på ett av de masterprogram som dessa leder till. Frågorna till dessa studenter lydde:


1. Varför valde du din inriktning?

2. Vad vill du bli när du blir stor?

3. Vilken är den mest intressanta kursen du gått?


Det som även kan vara av intressant att veta, är att oavsett vilken inriktning som du kommer att välja så är alla masterprogram forskningsförberedande. Detta innebär inte, som många verkar tro, att man inte kommer att ha någon nytta av det om man inte vill forska. Tvärtom. Många arbetsgivare ser det som väldigt fördelaktigt att du har specialkunskaper inom vissa områden, då det ju ändå oftast är det som driver utvecklingen i företaget framåt. Däremot ska du ha med dig att det som lärs ut ibland kan upplevas både teoretiskt och grundläggande (inte i form av att det är lätt, utan i form av att förstå grundstenarna). Med dessa grunder i bagaget kan du sedan fördjupa dig inom just det område som passar dig själv. En Master läser du nämligen för att bidra till framtidens utveckling.


Glöm inte heller att det under alla masterutbildningar som är mappade (placerade inom Civilingenjörsprogrammet i fråga) ingår hela 30 helt valfria högskolepoäng. Detta innebär i praktiken att om du vill läsa om Harry Potter på Linnéuniversitet och de tar in folk utifrån så kommer du att kunna göra detta. Det är dock inget vi i Esset rekommenderar. Däremot finns ju då möjligheten att läsa mer om just de delar som du tycker är intressanta och som ingår i själva programmet.


Bygg och byggprojektledning (BBP)

Skulle du kunna se dig själv som konstruktör? Gillar du tanken på att du är projektledaren för framtida byggprojekt? Tycker du om känslan av bra ventilation i rummet? ”BBP” är en väldigt bred inriktning som leder till två olika masterprogram med vitt skilt innehåll.


Husbyggnads- och anläggningsteknik är ett i sig väldigt brett program med den egentliga gemensamma nämnaren att det fokuserar på de fysiskt tekniska aspekterna som är kopplade till samhällsbyggandet. Detta är därmed den mastern med mest fokus på ämnen som mekanik och fysik, men också materialkunskap i olika former. Konkret kan exempelvis följande ämnen läsas:


· Mekanik/dynamik för strukturer

· Installationer (energi, ventilation)

· Jord-, berg- och vattenteknik

· Materialkunskap (trä, betong, stål)

· Vägar, broar och tunnlar

· Husteknik


Mängden av olika kurser gör att du kan, om du vill, nörda ner dig i precis det området du tycker är mest intressant men också med möjligheten att läsa brett.

Den andra valbara mastern efter ett år genom inriktningen ”BBP” heter Fastigheter och byggande. Programmet kan även läsas av de som gått inriktningen “FEFJ” nedan och behandlar frågor kopplade till ekonomi, juridik och projektledning. Mer info om denna kan ses i texten om “FEFJ”.


Inriktningen ”BBP” är till stor del fylld med grundkunskaper som främst krävs i masterprogrammet Husbyggnads- och anläggningsteknik, därigenom kurser som behandlar mekanik och fysik. Till det finns det möjlighet att till sista perioden även välja kurser inom geoteknik (jordmekanik) eller projektledning. Kandidatexamensarbetet är i jämförelse med de flesta andra programmen mer styrt, mer likt en vanlig kurs, där du till största del får skapa ditt egna fiktiva hus.


Masterprogram:

· Husbyggnads- och anläggningsteknik (Programkod: TCAEM)

· Fastigheter och byggande (Programkod: TFOBM)

Obligatorisk kurs period 4 år 2:

· AF1002 Hus- och anläggningar

· SF1676 Differentialekvationer med tillämpningar (ej TFOBM)


Julia Andersson, TCAEM år 1

  1. Jag valde denna inriktning helt enkelt för att jag vill bygga hus. En blandning av byggteknik, arkitektur, projektledning och hållbarhet inom byggbranschen var lite som jag var ute efter och det trodde jag att denna inriktning skulle kunna täcka.

  2. Jag har inte riktigt en helt klar bild av vad jag vill bli när jag är "klar". Jag vet att jag vill jobba med bygg och troligtvis med bostäder eller kommersiellt, men om det sen är projektering, arbetsledning eller kanske något mer specifikt har jag inte riktigt kommit fram till än.

  3. Den mest lärorika kursen som jag har haft tycker jag är Kandidatexamensarbetet (Kexet). Det var lite jobbigt och tidskrävande just då, men jag har fått mycket stor användning av det vi lärde oss där nu i efterhand i senare kurser och ute i "verkligheten". Sen kanske det inte var den intressantaste kursen just då, men kurserna nu i mastern är mycket intressanta allihopa men jag har som sagt mycket nytta av kexet här också vilket gör att den blir ganska intressant såhär i efterhand.


Jesper Kullman, TFOBM år 2

  1. Valde utifrån vad jag vill jobba med senare. Men jag uppskattade bredden som man får inom denna inriktningen. I trean läser du mer tekniska kurser inom byggteknik vilket jag tror är nyttigt om du vill jobba inom bygg och projektledning. På mastern så kan du välja att fördjupa dig inom något av områdena projektledning, ekonomi eller juridik (beroende på vad du vill skriva exjobb inom). Jag valde området projektledning men har även läst fyra kurser inom ekonomispåret.

  2. Jag vill jobba med utveckling av hus / fastigheter som projektledare eller projektutvecklare (projektledning i tidiga skeden).

  3. Ironiskt nog Finansiell ekonomi (på mastern åk4) eller kandidatarbetet för bygg (det ökända kexet)


Zeinab Mirzahasan, TCAEM år 1

  1. Det kändes rätt att välja en mer teknisk inriktning när man läser ett civilingenjörsprogram. Dessutom är jag mer intresserad av att läsa mekanik-kurser än teoribaserade kurser.

  2. Jag vill bli en duktig konstruktör som kan komma med bra och miljövänliga lösningar. Dessutom vill jag jobba med stora projekt inom anläggning och husbyggnad.

  3. Ååh, den här är svår att svara på! När jag tänker tillbaka så tycker jag att alla kurser som jag har läst under trean har varit intressanta trots att det ofta kändes tufft. Om jag ska välja en kurs så får det bli byggnadsmekanik-kursen. Det var en bra grundkurs!



Fastighetsekonomi och fastighetsjuridik (FEFJ)

Ekonomi på samhällsbyggnad? Absolut! Juridik? Självklart! I varje projekt i vår bransch är ekonomi och juridik en mycket stor del och är därmed en självklar del av samhällsbyggnadsprogrammet. Men vad innebär egentligen termerna ekonomi och juridik för vårt område? Det är mycket bredare än vad man egentligen kan tro.

På Wikipedia (hett tips för trovärdig källa) så står det att ekonomi “är läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet”. Bra beskrivning för det är precis så det är. Hur ska projekt bedrivas? Var är det värt att uppföra fastigheter? Ekonomi styr våra beslut. Därmed är kunskaper om fastighetsekonomi, värdering och beskattning så viktiga och relevanta för vår bransch.


“Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning”, även detta är ett citat skamlöst hämtat från Wikipedia. Och det här med rättsregler kan ju vara bra att ha koll på. Om du vill fokusera på detta kommer lagboken bli din bästa vän, och kanske även fiende. Mycket i rättsväsendet är uppbyggt på olika praxis, alltså bestämmelser som tagits fram tack vare erfarenhet eller utifrån olika specifika fall. Många av kurserna som ämnar juridik är därför just uppbyggda på detta sätt, nämligen bearbetning av olika ”case”.


Förutom dessa två inriktningar kan du under mastern även inrikta dig mot projektledning. Logistik, projektkommunikation, IT/IS (informationssystem innehållandes informationsteknik), upphandling och själva byggprocessen är exempel på olika ämnen som du kan läsa mera om i dessa kurser.


Det första inriktningsåret innebär en god bas inför vidare studier på masterprogrammet Fastigheter och byggande. Kurserna som du läser är till hälften fokuserade på juridik och hälften på ekonomi. Projektledningsfokuserade kurser kommer således först in i mastern (alternativt genom att gå ”BBP”, se ovan). Generellt sett gör studenterna senare i mastern ett val av ämnesinriktningarna som är beskrivna ovan, för att resterande del alternera mellan resterande kurser.


Då har vi kommit till den ständiga frågan, vad kan du bli av denna utbildning? Då ekonomi, juridik och projektledning i stort tillhör basen i de allra flesta verksamheter så är detta svårt att säga specifikt. Några branschområden som man däremot ofta ser att alumner arbetar med är förvaltning, projektledning, projektering, affärsutveckling, värdering, exploatering och lantmätning, både inom offentlig och privat sektor.


Masterprogram:

· Fastigheter och byggande (TFOBM)


Kimberly Wennberg, TFOBM år 1

  1. Jag valde inriktningen Fastigheter och Byggande för att jag ville ha förståelse för hur saker fungerar i alla skeden av byggprocessen hela vägen från idéstadiet. Vilket jag tycker att den här inriktningen ger mig. Jag ville även ha breda valmöjligheter efter att jag tagit examen och ansåg att inriktningen skulle ge en grund utan att placera mig i ett ”fack” eller specifikt karriärspår.

  2. Jag vill antagligen arbeta med tidiga skeden från byggherresidan, som exempelvis Fastighetsutveckling och projekt. Jag skulle helst arbeta med kommersiella fastigheter då jag gillar att det finns en helt annan variation mellan olika projekt som inte finns på samma sätt på bostadssidan.

  3. Jag skulle nog säga att det är kursen ”Marknadsanalys och Fastighetsutveckling”. Jag tror att den kommer vara väldigt användbar i arbetslivet, och den passade bra in med vad jag eventuellt kommer vilja rikta in mig emot. Kursen kändes dessutom lite mer som ”jobb” än vad kurser vanligtvis gör på grund av det stora projektarbetet som vi gjorde. Kursen hjälpte även till att knyta ihop lösa trådar från tidigare kurser.


Elsa Einarsson, TFOBM år 1

  1. Från början var jag egentligen inne på landskapsarkitektur men så fick jag hänga med lantmätarna i Örebro kommun i ett par dagar under gymnasiet och blev hooked. Det är så spännande att få grotta ned sig i tvistiga rättsfall och att få hitta på kreativa lösningar på kluriga fastighetsrättsliga frågor. Det är personligt med små klasser och det finns goda arbetsutsikter!

  2. Jag vill jobba med lantmäterifrågor och reda ut tvister mellan markägare och bilda 3D-fastigheter, eller med markexploatering och få vara med i regionplanering på stor skala, eller varför inte med Stockholms tunnelbanenäts juridiska lapptäcke? Tänk att få skapa pusselbitarna vårt samhälle står på!

  3. Åh, måste jag välja? I’m a sucker for alla kurser som har med fastighetsjuridik att göra. De roligaste är de som är hands-on där en får hitta på eget, som Plangenomförande, och de som tittar på rättsfall där domstolsinstanserna går emot varandra, som Fastighetsbildningsrätt och Fastighetsutveckling och regelsystem. Det finns en sådan bredd av fastighetstyper: små trånga fastigheter med miljoner rättigheter och servitut om vartannat inne i städerna, och stora skogs- och jordbruksfastigheter med gamla släktgårdar, fiskerätter och ekonomibyggnader på landsbygden.


Jacob Lundwall, TFOBM år 2

  1. Jag tyckte att det var svårt att välja inriktning och velade mellan i stort sett alla inriktningar runt julen under det andra året. Valet föll på fastighetsekonomi och fastighetsjuridik eftersom jag hade lyckats bra i kurserna inom dessa områden och tyckte att de varit roliga och intressanta. I trean tyckte jag att det var svårt att välja mellan fastighetsekonomi och fastighetsjuridik, men jag tyckte att de juridiska kurserna var lite roligare än de ekonomiska. Jag tycker om problemlösning och problemen/uppgifterna inom fastighetsjuridik kan variera väldigt mycket.

  2. Jag har tänkt att börja arbeta som exploateringsingenjör eller förrättningslantmätare. Jag har inte tänkt ut någon långsiktig plan efter det utan tar det som det kommer. Jag spelar även fotboll i FC Sam i division 6 och hoppas att Janne Andersson ska ringa snart (hört rykten om att landslaget följer oss noga i år!).

  3. Jag tyckte att Fastighetbildningsrätt som jag läste under det fjärde året var en mycket bra och lärorik kurs. Vi var få studenter som läste kursen vilket gav chans till mycket diskussion, samtidigt som innehållet i kursen var nyttigt inför arbetslivet.


Geografisk IT (GIT)

“Det första riktiga vårtecknet på KTH är när samhällsbyggnadsettan står och mäter ut L-huset med totalstationer”. Citatet är hämtat från många olika personer vi pratat med genom åren, och även er skribent själv. Lite tråkigt att vi inte har kunnat få se detta i år. Under år 1 på Samhällsbyggnad går du kursen ”GIS och mätningsteknik”. Detta är en baskurs till det stora universumet som behandlar Geografisk IT. För det är just så, ett universum; Stort och i många delar oupptäckt.


Geografisk IT, ofta förkortat ”GIT”, är ett konkluderande begrepp som innefattar Geodesi och Geoinformatik. Geodesi står för att mäta ut och konkretisera mätpunkter av olika slag, i synnerhet världen vi lever i. För att göra en karta krävs det att man vet om var land slutar och vatten börjar, för att dra ett exempel till en femåring. Det är en typ av informationsinhämtning med kraftfull data som sedan kan användas för analysering och beslut, och vad datan kan vara är det bara fantasin som sätter gräns för. Geoinformatik är sedermera läran om hur man kan använda sig av denna typ av information.


Behovet att utvärdera och analysera denna typ av information har alltid behövts. Det som är intressant är hur mycket tekniken, läs digitaliseringen och användandet av IT, har utvecklats de senare årtionden och med detta möjligheterna. ”GIT” är inte bara outforskat som vårt universum, själva universumet kan hanteras och undersökas. Satelliterna som styr bland annat våra kartapplikationer är nämligen exempel på teknik som man nyttjar.


Masterprogrammet som denna inriktning leder till heter Transport och geoinformatik, och som namnet antyder innehåller detta program inte bara kurser som anknyter till ”GIT” utan även trafik. Detta kan kanske ses som lite konstigt, men ”GIT” har en hel del gemensamt med Trafik i den bemärkelsen att mycket utförs genom datahantering och modeller av olika slag. Förutom den mer datatekniska delen finns det även kurser som är mer inriktade mot trafikinfrastruktur som planering av kollektivtrafik, hur tågmarknaden ser ut och området kopplat till hållbarhet. Även detta är ett område som snarare kommer utvecklas än avvecklas.


Under det tredje året med denna inriktning vald blir ditt fokus mer på grunderna av ”GIT”, exempelvis kartografi, mätningsteknik, dataanalys och även programmering. Något som är värt att poängtera är att det inte finns några problem med att gå mera mot trafik/transport även fast man går inriktningen Geografisk IT, eller likaså åt andra hållet.


Yrkesmässigt är Geografisk samordnare, Databashanterare, Programutvecklare, Trafikanalytiker och Trafikplanerare titlar som exemplifierar den här inriktningen med efterföljande master. Något som aldrig ska glömmas bort (gäller alla inriktningar) är dock de stora möjligheterna till fortsatt utveckling och forskning inom dessa framtidsområden som trafik och geografisk IT faktiskt är.


Masterprogram:

· Transport och geoinformatik (TTGTM)


Joacim Gärds, TTGTM år 1

  1. Jag valde att inrikta mig mot GIS för att det är ett intressant och innovativt område, som fokuserar på framtidens lösningar inom samhällsutveckling och stadsplanering. Geografisk informationsteknik är ett brett begrepp men kan i stora drag sammanfattas som ett verktyg för att analysera och lösa frågor som ”Var ska den nya motorvägen dras för att byggas så kostnadseffektivt som möjligt?” eller ”Vilken är den optimala platsen att bygga ett nytt bostadshus på?”.

  2. När jag tagit examen vill jag jobba i projekt där liknande frågor kan tänkas komma upp, där mycket vikt ligger i lösning av olika utmaningar. De yrken som kan ge liknande arbetsuppgifter och som jag är intresserad av är GIS-konsult eller samordnade där arbetsuppgifterna är varierande och utmanande.

  3. Jag har läst många intressanta kurser under min tid på Samhällsbyggnadsprogrammet, inte minst på masterprogrammet inom transport och geoinformatik, men även kandidat-kurser såsom GPS och bildbaserad mätning och Hus och anläggningar. Den kurs som däremot varit mest intressant är enligt mig Rumslig analys, som ges första perioden på masterprogrammet. Kursen bjuder in till många utmaningar som får lösas genom analyser av satellitbilder och geografisk data i GIS-programvara.


Linus Bäckström, TTGTM år 1

  1. Jag valde GIT eftersom jag har ett intresse för geografi och världen och för att jag ville läsa en mer teknisk utbildning. Jag hade även hört att en stor del av undervisningen i GIT sker i form av labbar eller andra undervisningsformer där man ofta får lära sig mer än bara teorin bakom ett ämne vilket tilltalade mig. Slutligen tyckte jag även att GIS-kursen under det första året var en rolig kurs som fick mig intresserad av vad mer man kunde använda GIS till.

  2. När jag blir stor vill jag bli två olika saker. Först vill jag arbeta med satelliter och hur man kan använda bilder eller mätningar från dem för att kunna hjälpa människor både i vardagen och under naturkatastrofer såsom skogsbränder eller översvämningar. Sedan skulle jag även vilja bli en person som gör kartor som visar viktiga eller intressant attribut för områden inom eller utanför samhällsbyggnadssektorn.

  3. Det blir nog en delad första plats mellan Fotogrammetri och fjärranalys (AG1324) och GIS-arkitektur och algoritmer (AG2411). I fotogrammetrikursen fick man använda satellitbilder och flygbilder för att få fram information om bilden man har. Det var till och med så intressant att jag valde att skriva mitt KEX-jobb om skogsbränderna i Sverige 2018 och hur man kan återhämta sig efter dem med hjälp av satellitbilder. I GIS-arkitektur fick man å andra sidan skapa sin egen GIS-applikation (tänk ArcMap) med egenskriven kod, vilket var intressant och förvånansvärt lättförståeligt.


Miljöteknik och hållbar infrastruktur (MHI)

Ingen har väl missat att miljö har varit ett framstående ämne för hela landet, eller ja, hela världen under mycket lång tid. Miljö, både närmiljö och i stort, berör oss alla. ”MHI” är en inriktning som mest fokuserar på miljö och hållbarhet kopplat till samhällsbyggandet. I den här artikel har vi valt att dela in inriktningen i två spår som väljs redan från tredje året: Hållbart samhälle och miljöteknik. Viktigt att påpeka här är att du inte binder dig till en specifik master då båda spåren leder till samma master med identiskt namn.


Hållbart samhälle handlar om miljöfrågor på större skala och tangerar därmed många andra ämnen som samhällsplanering och styrningssystem. Det senare är ett begrepp som återkommer för denna del av programmet och innebär till exempel beslutsfattande arbete, konsekvensbeskrivning i stort och smått och perspektivanalys från olika aktörer, detta med hållbarhet som grund. Hur ska de svåra besluten tas som berör vår miljö?

Miljöteknik beskriver mer den byggda miljön och är mer inriktad på de tekniska aspekterna. Därmed är detta spår till viss del närbesläktat till ”BBP” som delar vissa kurser som är mer konstruktionstekniska. I slutändan kommer de tekniska aspekterna att mera behandla områdena under ytan: Geologi, markkemi, vattenteknik och så vidare. Förutom dessa två inriktningar finns det även kurser där ”GIT” behandlas, då mera i tillämpad form.


Under det tredje året läses två obligatoriska kurser vilka ger en fördjupning inom ämnena naturresursteori och geovetenskap. Dessa ger en grund för resterande delar av utbildningen.


Arbetsuppgifterna efter slutförd utbildning går inte att rada upp på ett enkelt sätt. Möjligheterna är nämligen näst intill oändliga. I grunden handlar det om att du har en expertis inom miljömrådet, och alla discipliner behöver personer kunniga inom detta. Samhällsplanering, politik, konstruktion, byggprojektstyrning, projektering är bara några få exempel.


Masterprogram:

· Miljöteknik och hållbar infrastruktur (TMHIM)

Rekommenderad kurs, period 4 år 2:

· SF1676 Differentialekvationer med tillämpningar (gäller för vissa kurser inom spåret Miljöteknik)

· AH1030 Stadsutveckling och transportsystem


Johanna Dyberg, TMHIM år 1

  1. Efter att ha läst kursen ”Geovetenskap och geoteknik” förstod jag att jag snarare var intresserad av processerna under markytan än över. Jag tycker att geoteknik är väldigt intressant, men eftersom jag också föredrar geohydrologi över konstruktion valde jag MHI. Dock planerar jag att läsa kurser inom geoteknik från Husbyggnads- och anläggningsteknikmastern.

  2. Just nu lutar det åt geotekniker, men drömmen är att hitta en tjänst med en roll där jag kan specialisera mig mot geoteknik kopplat till geohydrologi. Jag har pratat med ett företag i branschen och det verkar vara en realistisk kombination.

  3. Får jag säga två? I så fall säger jag först ”Mark och vatten” (3:an på MHI), en kurs där vi lärde oss mer om vad som händer under markytan både avseende geologiska formationer och vattenflöden. Den andra är ”Foundation engineering” (4:an MHI/BBP. OBS: kursen kommer förmodligen att strykas från MHI-mastern), en fortsättningskurs inom geoteknik. Allt som innefattar geohydrologi och geoteknik tycker jag är väldigt intressant.

Kristina “Kicki” Jonsson, TMHIM år 2

  1. Jag började på Samhällsbyggnad efter att ha läst på om klimatanpassning av städer. Därför var det väldigt naturligt för mig att välja miljöteknik som inriktning, eftersom det finns kurser om miljöbedömningsverktyg och kurser om stadsutveckling.

  2. För mig finns inte bara ett svar på den här frågan, vilket faktiskt är ganska skönt. Jag skulle gärna hålla på med strategisk miljöbedömning för policy, program eller planer. Samtidigt är jag intresserad av resiliensanalys (vilket är att undersöka hur väl ett system kan hantera olika störningar). Det är lätt att fastna i diskussioner om man ska jobba på kommun eller som konsult, men glöm inte bort möjligheten att doktorera!

  3. Om jag skulle rekommendera en kurs så är det Urban Infrastructure. Jag tyckte kursen hade riktigt bra föreläsningar och artiklar som genom historiska exempel förklarade den moderna infrastrukturen. Om man är mindre intresserad av teori, så kan jag rekommendera kursen Strategic Environmental Assessment som har större fokus på projekt.

Stads- och trafikplanering (STP)

Har du någon gång gått på Drottninggatan och tänkt: “Usch, människor. De är verkligen överallt.” Er skribent har garanterat gjort det ett flertal gånger. Det som är intressant är att Stockholm ändå är relativt glesbyggt jämfört med många andra städer. Hur är det till exempel i Hong Kong, där arean är ungefär en sjättedel av Stor-Stockholm, men invånarantalet är över det tredubbla? Det vi kan konstatera är att en stad innehåller många möjligheter men garanterat minst lika många utmaningar. Den här inriktningen bearbetar denna typ av frågor.


Stads- och trafikplanering är en relativt ny inriktning. För tre år sedan slogs nämligen de två inriktningarna Stadsplanering och Trafikteknik ihop. Skillnaden är dock inte speciellt stor då egentligen samma kurser kan läsas. Möjligen senareläggs valet av fokusområde. Till år 4 kan du nämligen som studenter gå vidare till två olika masterprogram, och ja du gissade rätt, mot trafik eller mot stadsplanering. Trafik tillhör samma master som “GIT”-inriktningen leder till, nämligen Transport och Geoinformatik. Denna beskrivs mer ingående under den inriktningens rubrik.

Stadsplaneringsspårets masterutbildning heter Hållbar samhällsplanering och stadsutformning och kan ses som den minst tekniska masterutbildningen kopplat till Civilingenjörsprogrammet för samhällsbyggnad. Exempelvis kan även de som läst stadsplanering på SU läsa vidare med denna master. Kurserna som ingår är i stort sett fokuserade på teorier, diskussioner och filosofi och är inte sällan i projektform.


Vad innebär egentligen samhällsplanering? Bra fråga, och det kommer vara svårt att förklara det på ett kort och koncist sätt. Samhällsplanering kan utageras på många olika plan, från kvarter och detaljplanenivå till att planera strategier för regioner eller till och med länder. Det är även väldigt komplext med många faktorer och intressen som måste beaktas. Det är ett stort spindelnät av olika åsikter och tankar att handskas med helt enkelt.


Genom att välja ur ett relativt gediget kursutbud så kommer du i slutändan kunna inrikta dig mot 3 olika områden:

· Stadsplanering och design, som är mer inriktat mot lokal stadsplanering.

· Urban och regional planering, som är riktad mot ett mer översiktligt samhällsplanerande.

· Strategier för hållbar utveckling, som mer innefattar policyer och strategier ur ett hållbarhetsperspektiv.


Första två perioderna i årskurs 3 läser alla studenter tre kurser som är obligatoriska, vilka behandlar planering och transport i stort. Ifall valet sedan faller på stadsutveckling kommer det resterande året innehålla en grund kring stadsutveckling, planeringsprocessen och möjligheterna för utveckling ur ett juridiskt perspektiv. Om du istället går mot trafik är fokus mera på dagens transportmöjligheter men fortfarande på en relativt oteknisk nivå i jämförelse med vad Transport och Geoinformatik-mastern erbjuder.


Som nyexad samhällsplanerare kan du i slutändan se dig själv på många olika plan, både inom kommun och stat samt som konsult. Oavsett vad, kommer den röda tråden vara att du bidrar till samhällets utveckling och framtid.


Masterprogram:

· Transport och geoinformatik (TTGTM)

· Hållbar samhällsplanering och stadsutformning (THSSM)

Rekommenderad kurs:

· AH1030 Stadsutveckling och transportsystem


Axel Ericsson, TTGTM år 2

  1. För mig var det relativt enkelt att avgränsa mig till att välja mellan trafik, stadsplanering och GIT då dessa tilltalade mig mycket mer än övriga kurser. Stadsplanering föll bort då jag kände att det masterprogrammet inte var tillräckligt tekniskt för mig. Att valet slutligen föll på Trafik var nog för att det var det intresset som gjorde att jag hamnade på Samhällsbyggnad från början. Dessutom så var jag mer intresserad av att använda GIS som verktyg snarare än att förstå all den underliggande teorin som verktygen bygger på. Alla kanske inte känner till det, men Trafik och GIT har ett gemensamt masterprogram, så jag visste att även om jag valde Trafik inför trean så skulle det gå att läsa mycket GIS-kurser under mastern, vilket jag har gjort.

  2. Jag vill bli trafikanalytiker eller trafikplanerare! Mer specifikt än så vet jag inte. Jag vet bara att jag har ett genuint intresse för transportsystem och hur städer fungerar som ett system/nätverk. Just nu känns det inte som det spelar så stor roll om mitt första jobb blir inom privat- eller offentlig sektor. Arbetsplatser som jag tycker verkar spännande är bl.a. kommuner i Stockholmsregionen, Trafikförvaltningen (SL), Trafikverket, operatörer (SJ, MTR, Keolis etc) eller konsultföretag (WSP, Sweco etc). Något jag inte förstod under mina första år på Samhällsbyggnad är att i princip alla konsultföretag har verksamhet inom trafikområdet, bara att det inte syns och hörs så mycket!

  3. Tågtrafik - marknad och planering (AH2026) är en kurs inom masterprogrammet för trafik. Det är den absolut roligaste kursen jag har läst på KTH. Det är inte den mest tekniska och utmanande kursen, utan snarare en allmänbildande kurs kring järnvägshistoria, järnvägs- och tågteknik som även berör hur järnvägsmarknaden fungerar i allmänhet. Anders Lindahl som håller i kursen brinner för ämnet och är en klippa på att arrangera flera roliga studiebesök under kursens gång. Bland annat så besökte vi trafikledningscentralerna hos SJ och MTR samt en rangerbangård i Hallsberg, roligare än vad man kan tro!


Matilda Ferlander, THSSM år 1

  1. Jag valde inriktningen Stads- och Trafikplanering eftersom jag ville få ett mer övergripande perspektiv som blandar kunskap från flera discipliner. Det är viktigt att förstå att om man väljer denna inriktning så får man ett mer ”generell” perspektiv än i många andra inriktningar. Det har både för- och nackdelar om du frågar mig.

  2. Just nu är jag inriktad på att jag vill jobba med projektering när jag blir stor 🙂

  3. Under det tredje året var min favoritkurs ”AI1518 Fastighetsutveckling och regelsystem” vilket är en kurs som berör FBL och andra lagar som är relevanta för fastighetsutveckling. Under det fjärde året tycker jag hittills väldigt bra om kursen ”AG2806 Bebyggelsens miljöpåverkan” som handlade om hur bebyggelse påverkar miljön och vad man kan använda för metoder för att skapa en bättre inomhus- och utomhusmiljö.


Henrietta Wall, THSSM år 2

  1. Jag valde att inrikta mig mot stadsplanering för att jag tycker att städer i form av komplexa system i stor skala är väldigt fascinerande. Det är i stadsplaneringsfasen många stora, avgörande och kreativa beslut kan tas om städer och regioners framtid, vilket kändes väldigt spännande att få vara del av. Jag ville helt enkelt lära mig mer om hur jag som planerare kan bidra till att göra våra samhällen mer hållbara.

  2. Den här frågan blir nästan svårare att svara på varje gång jag får den. Men jag tror att jag skulle vilja bli strategikonsult för hållbar utveckling. Jag vill jobba med hållbarhetsfrågor och gärna kopplat till individers beteenden och hur en förändring av dessa kan förändra staden till det bättre. Jag gillar tanken av att fokusera på källan (individen) som genererar efterfrågan, för att därefter kunna planera en hållbar fysisk struktur i staden.

  3. Det är svårt att bara välja en kurs, så jag väljer två. De två mest intressanta kurserna jag har läst har varit Futures Studies and Forecasts (AG2171) och Resilience Thinking in Sustainable Planning (AL2511). Jag har läst båda i mastern och de har verkligen öppnat upp nya perspektiv på hur man ser på städer. Till exempel lärde jag mig hur man som planerare ska tänka för att försäkra sig om att skapa hållbara städer som klarar förändring, utan att färgas för mycket av dagens normer och istället se till behoven av kommande generationer.


Avslut

Hoppas att denna lilla artikel har varit till nytta, eller i alla fall lite underhållande, för dig. Kom ihåg att valet du gör nu inte kommer påverka hela din framtid, och oavsett så kommer du få en bra utbildning som ger dig goda framtidsutsikter. Lycka till!



Karl Norberg

Skribent


Är du en student som går någon av dessa inriktningar alternativt gått vidare till mastern? Reagerar du på något som står i denna text eller vill komma med tillägg som kommer göra valet för tvåan ännu lättare/svårare? Har du fler frågor? Skriv en kommentar under inlägget eller kontakta skribenten!

Annons

Annons

Sök posterna till SM2

Senaste artiklarna

Esset_logga_vit_stor_marginaler.png
samhallbyggnadssektionen-logo.png
  • Instagram
  • Facebook

Ansvarig utgivare:

Karl Mårtensson